Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 22 april 1933 - Om värmeenhetens benämning och beteckning, av Holger A. Lundberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT

HÄFT. 16 ÅRG. 63 22 APRIL 1933

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN

INNEHÅLL: Om värmeenhetens benämning och beteckning, av civilingenjör Holger A. Lundberg. – Social
psykologi. – Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. – Notiser. – Tekniska föreningar. –
Sammanträden.

OM VÄRMEENHETENS BENÄMNING OCH BETECKNING.

Av civilingenjör Holger A. Lundberg.

Vi ha i Sverige hittills använt en hel del ganska
skiftande benämningar och beteckningar på
värmeenheten, och det torde nu vara lämpligt att taga
upp till diskussion frågan om, vilka benämningar och
beteckningar, som äro ur teknisk synpunkt lämpligast.
Vi kunna då genast bortse från en benämning sådan
som "’värmeenhet" med beteckningen v. e., W. E.
etc. och inskränka diskussionen till de enheter, som
blivit lagfästa i Tyskland och i Frankrike, då det ju
är ett önskemål, att de här ifrågavarande
beteckningarna äro internationellt begripliga.

I Tyskland är den lagliga enheten kilokalorien,
betecknad kcal, i Frankrike är den thermien, betecknad
th. En kcal är den värmemängd, som fordras för att
under vissa betingelser värma 1 kg vatten 1°C, en th
är den, som under praktiskt taget samma
förhållanden kräves för att värma 1 ton vatten 1°C. Man
finner alltså, att 1 th = 1 000 kcal.

Har då den ena av dessa enheter någon fördel
framför den andra, då vi betrakta frågan ur teknisk
synpunkt?

Metersystemet är så uppställt, att för varje enkel
enhet finnes en grundenhet, ur vilken större och
mindre enheter bildas genom prefix, såsom kilo-,
milli- etc. För längd är alltså grundenheten meter, för
vikt gram, för effekt watt etc. Har man då frihet att
välja, bör man för tekniskt bruk välja en grundenhet,
som så att säga ligger ungefär i mitten av det
avsedda storhetsområdet. Såsom exempel på en i detta
avseende lämpligt vald grundenhet må anföras
metern. Det minsta mått, man använder i tekniken är
millimetern (mm) = 1/1 000 m, och det största är
kilometern (km) = 1 000 m. Grundenheten ligger
alltså här ungefär i mitten av det tekniska
användningsområdet. Det finnes också möjligheter att bilda
ännu mindre enheter genom prefixet mikro- (µ)
= 1/1 000 000 och större genom prefixet mega- (M) =
= 1 000 000.

Med avseende på värmeenheten är i det tyska
systemet grundenheten cal den värmemängd, som
fordras för att värma 1 g vatten 1°C, under det att i det
franska systemet grundenheten är 1 000 000 gånger
större, eller th, dvs. den värmemängd, som fordras för
att värma 1 ton vatten 1°C. Vilken av dessa
grundenheter är nu den ur teknisk synpunkt lämpligaste?
Ja, man kan ju redan från början säga, att
grundenheten cal är så liten, att en mindre enhet, millikalorien
(mcal) ej har någon teknisk användning. Redan
för att få en något så när lämplig storlek på enheten,
måste man här tillgripa prefixet kilo- och för tekniskt
bruk använda enheten kcal. Att även denna är i
minsta laget visas kanske bäst i följande tabell, där
en del ur praktiken hämtade värden på värmegenomgångstal
och värmeförbrukningssiffror äro framställda
dels i måttet kcal, dels i måttet thermi (th) med ur
denna härledda sekundära enheter millithermi (mth)
och kilothermi (kth).

	Uttryckt i	enheten
	kcal	th (mth och kth)
Några naturkonstanter.
Värmeledningstalet för en korkplatta,
dvs. den värmemängd, som pr
timme strömmar genom 1 m²
av en platta med 1 m tjocklek, då
temperaturskillnaden på ömse
sidor är 1°C, uppgår till ca. . . .	0,040	0,040 mth!
Värmegenomgångstalet för en tegelmur
av 0,5 m tjocklek är pr m²,
timme och °C ca. . . .	1	1 mth
Specifika värmet hos överhettad
vattenånga är pr kg och °C ca. . . .	0,48	0,48 mth
1 kWh motsvarar . . .	860	0,86 th
1 kg normalånga har ett värmeinnehåll av . . .	640	0,64 th
1 ton normalånga har ett värmeinnehåll av . . .	640 000	640 th
Bränslen.
1 kg stenkol innehåller exempelvis	6 470	6,47 th
1 ton stenkol innehåller exempelvis	6 470 000	6,47 kth
1 hl koks innehåller exempelvis	315 000	315 th
1 m³ barrved innehåller exempelvis
(löst mått)	1 150 000	1,15 kth
Hushållseldstäder.
En »normalfamilj» på 5 personer
förbrukar i en vedspis pr dag ca	30 000	30 th
För att hålla bostaden varm kan
samma familj antagas vid lägsta
vintertemperatur behöva pr tim.	10 000	10 th
Detta motsvarar en årlig bränsleförbrukning
av ca. . . . 30 000 000	30 kth
En värmeledningspanna levererar
pr m² och timme ca. . . .	8 000	8 th
En medelstor kamin lämnar pr timme
exempelvis . . .	3 000	3 th
Ångpannor.
En vattenrörpanna på 250 m² eldyta,
som drives med en belastning
av 25 kg ånga pr m² och
timme, levererar pr m² och timme ca. . . .	16 000	16 th
Pr timme levererar den ca. . . .	4 000 000	4 kth
Under ett 8 timmars prov avgives
en värmemängd av ca. . . .	32 000 000	32 kth
I vattenrummet finnes magasinerade ca. . . .	2 000 000	2 kth
Pr m² rostyta och timme frigöras ca. . . .	700 000	700 th
Ugnar.
En medelstor svensk vällugn förbrukar
pr timme c:a . . .	1 400 000	1,4 kth
Dess kolförbrukning pr ton insatt järn är ca. . . .	700 000	700 th
En martinugn kräver pr ton stål ca. . . .	1 500 000	1 500 th
Vid en gasgenerator är belastningen
pr m² rostyta och timme ca. . . .	900 000	900 th

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1933a/0143.html

		Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 133 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|