Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 172 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1933 - Bolidenföretaget, av Oscar Falkman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1. Karta över den malmförande formationen i Skelleftedistriktet.

lättfunna, måste man numer företaga en verklig
finkamning inom samma områden för att kunna få fram
vad som till äventyrs ytterligare finnes att hämta.
Genom, den under arbetets gång vidgade kunskapen
om de geologiska förhållandena, de successivt
förbättrade elektriska mätningsmetoderna och den.
förbättrade tekniken i övrigt har man vunnit större
möjligheter att få korn på misstänkta individer i
berggrunden, som tidigare lyckades hålla sig dolda.
Dessa bliva nu efter hand genomborrade.
Tyvärr visa sig härvid misstankarna alltför ofta
oberättigade. Oftast finner man endast oskyldiga
skiffrar och värdelösa impregnationer, men någon gång
också en malm. Det är, som nyss sagts, ett
tålamodsprövande arbete på långt sikt, och billigt är det

Vårt företag har numer diamantborrat för egen
räkning över 30 000 meter borrhål, vilket antagligen
är europeiskt rekord, och de elektriska mätningarna
ha sträckt sig över ca 400 km². Parallellt med oss
har som bekant Sveriges geologiska undersökning
bedrivit en liknande ehuru ej så extensiv prospektering. Denna
malmprospektering i Västerbotten har varit av den
omfattning, att motsvarigheter därtill endast funnits dels
i prospekteringen efter kopparmalmer i Rhodesia,
dels den över stora områden utsträckta sovjetryska
malmletningen i ryska Asien, om vilka man dock
saknar närmare upplysningar.

I ett avseende – ett mycket viktigt sådant – ha
förhållandena förändrat sig väsentligt till det sämre,
sedan malmprospekteringen började. Det är i
avseende på metallprisen. Kopparförekomster med i
genomsnitt exempelvis 2 1/2 procent koppar, som vid
en tidigare kopparnotering å 70 £ skulle under i
övrigt gynnsamma förhållanden ansetts vara mycket
väl brytbara objekt, bliva givetvis betydligt mindre
lockande, när kopparpriset nu är endast tredjedelen
därav. Det vill då till, att där finnes socker på i
form av någon liten guldhalt.

Av kartan fig. 1 framgår området för den s. k
Skellefteformationen. som varit det huvudsakliga
arbetsfältet. En av svårigheterna vid denna
malmletningsverksamhet har varit, att man icke på
förhand haft säker kännedom om bergartsfördelningen,
i det att dessa trakter av naturliga skäl icke så noggrant
geologiskt kartlagts som många andra i vårt land. En riktig
kartläggning var f. ö. ofta icke heller möjlig på grund
av det nästan överallt djupa jordtäcket. Ett
viktigt moment i prospekteringen har därför varit en
genom geologiskt detaljarbete och utförda
diamantborrningar möjliggjord omkartering.

Inom Skellefteformationens leptitområde har nu
såsom resultat av prospekteringsverksamheten
hittats dels av Sveriges geologiska undersökning och
dels av Boliden-bolaget ett stort antal
malmförekomster. Så tillvida avviker detta område från alla
andra malmförande leptitområden i vårt land, att
där icke finnas några järnmalmer utan endast
sulfidmalmer såsom svavelkis, kopparkis, zinkblende,
blyglans och arsenikkis. Arseniken, som förekommer i
många fyndigheter, delvis till mycket höga halter, är
en egenhet för detta malmdistrikt.

För skandinaviska förhållanden ovanlig är också
den förefintliga guldindränkningen inom vissa delar
av formationen. Kvantitativt sett äro guldhalterna
givetvis ej så stora. Det rör sig endast om visst

Fig. 4. Gruvområdet i Boliden.

antal gram pr ton malm. Men sådana guldhalter
spela i alla fall en ekonomisk roll och givetvis än
mer, när de bli så pass höga som i Boliden-förekomsten.
Att förefintliga guldhalter procentuellt sett
äro mycket låga i jämförelse med halterna av andra
metaller, med vilka man brukar räkna, är ingenting
märkvärdigt. Så är det nämligen överallt. Det är
också det, som förhjälpt guldet till dess ställning i
världen, att halterna därav alltid äro mycket låga,
vilket gör att guldutvinningen blir dyr och
produktionen begränsad. Hade guldet någonstädes på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>