Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 19. 13 maj 1933
- Intryck från årets London- och Birminghammässa, av Curt Marcus
- Ekonomisk översikt, av F. Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och andra metaller med en handkontrollerad
uttömningsventil, som möjliggjorde uttappning direkt i göt
eller i en form, väckte intresse. Ventilsätet, som
var sfäriskt, påverkades genom ett handtag, varvid
ventilen drogs tillbaka och pressades mot en fjäder
till uttappningen skulle avstanna.
En pedalopererad, rörlig drivaxel utmärkte sig för
hög fart. Även vid ganska långsam trampning erhölls
t. e. i en slipskiva en hastighet av 3 000 v/min.
Apparaten utställdes av F. Gilman, Birmingham, och
torde säkerligen vara av betydelse i de många fall,
där elektrisk kraft ej finnes.
Till de många försök, som göras att med alla
medel finna ökad användning för stenkolen, kan
också räknas en buss driven med komprimerad
lysgas. Bussen föreföll att gå utmärkt. På grund av
att gasen medföres starkt komprimerad, erbjuder
metoden såväl vissa risker som också olägenheter
beträffande laddningen, varför den näppeligen torde
ha framtiden för sig. Våra egna träkolsgeneratorer
ligga nog bättre till. Curt Marcus.
EKONOMISK ÖVERSIKT.
Stockholm den 8 maj 1933.
Den gångna månaden har medfört ännu ett
osäkerhetsmoment i den allmänna ekonomiska situationen.
Amerikas övergivande av guldet har infört en ny
irrationell faktor i det internationella varuutbytets under
det sista året allt svårare problem. Dollarn är icke
längre den fasta punkt inom den internationella
ekonomiska samfärdsel den varit. Ännu större olägenhet
medför måhända den omständigheten, att ovissheten
beträffande de övriga guldvalutornas närmaste framtid
genom den amerikanska åtgärden ter sig betydligt större
än tidigare. Redan har Frankrike måst anlita engelsk
hjälp för att stödja francen, då redan en liten glidning
utför har alltför stora utsikter att i den nuvarande
situationen leda till ett accelererat tempo bort från guldet.
Den närmaste tiden kommer att visa, huruvida de få
guldvalutaländerna kunna förmå hålla sig kvar vid
guldet. Avgörande för denna fråga kommer med
säkerhet att bliva, huru dollarn kommer att ställa sig. En
amerikansk inflation och ett starkare kursfall i dollar
gentemot guld skulle säkerligen vara ägnat att i hög
grad ytterligare krympa samman utrikeshandelns volym,
och det förefaller icke uteslutet, att de återstående
guldvalutaländerna skulle kunna av handelspolitiska skäl bli
tvingade, att även de söka skapa sig "kontrollerade
pappersvalutor". Skulle så ske, är det uppenbart, att det
redan genom den amerikanska pappersvalutans
tillblivelse ökade kaos skulle ytterligare växa. Den enda
trösten skulle då bli, att man måhända relativt snabbt
skulle komma till insikt om nödvändigheten av att
genom gemensamma internationella åtgärder söka
åstadkomma ett förbättrat myntsystem, antingen detta skulle
grunda sig på guldet eller något annat i ock för sig lika
värdelöst men genom sin knapphet och lagliga
bestämmelser lika eftersträvansvärt; tydligt är, att guldet icke
skulle ha nämnvärt värde utan dessa båda faktorers inverkan.
Den amerikanska åtgärden att lämna gulddollarn kan
näppeligen sägas vara grundad i någon brist på guld hos
den amerikanska centralbanksorganisationen. Enligt
senaste rapporter svarade mot en sedelcirkulation på
dollar 3,5 milliarder en guldkassa hos Reservebankerna på
3,3 milliarder dollar. Guldbehållningen var hela cirka
300 mill. dollar större än ett år tidigare. Handelsbalansen
är alltjämt positiv och betalningsbalansen i ännu
högre grad. De europeiska tillgodohavandena i U. S. A.
äro av mindre dimensioner än på länge och utsikterna
att få behålla dem, därest dollarn fasthållits vid guldet,
hade varit större än efter övergivandet av guldet.
Något tvång ur rent teknisk synpunkt att under för handen
varande omständigheter lämna guldet förelåg tydligen
icke. Situationen var en helt annan än den t. e.
England och Sverige befunno sig i på hösten 1931.
Hemdragning av utländska tillgodohavanden såväl i England
som Sverige och omöjligheten att uppbringa de för
mötande av dessa krav erforderliga krediterna, utgjorde
vis absoluta. U. S. A. har däremot frivilligt övergått till
pappersvaluta, i hopp om att en kontrollerad inflation
skall förmå bryta lågkonjunkturen.
Måhända har valet av tidpunkt för genomförande av
dessa åtgärder skett även ur andra mera politiskt
betonade synpunkter. Säkerligen skulle såväl MacDonald
som Herriot känt sig avsevärt mera välkomna till U. S. A.
om deras diskussion med Roosevelt hade fått föregå
åtgärden och densammas allmänna konsekvenser fått i
förväg belysas även från deras horisont. Förutsättningarna
för diskussionen, i den mån den berörde den
stundande – efter senaste uppgifter i juni –
ekonomiska konferensen, hade i allt för hög grad förryckts,
medan de båda europeiska statsmännen befunno sig mer
eller mindre isolerade på Atlanten. Ännu en
betydelsefull faktor kommer sålunda att göra sig starkt kännbar
på konferensen ifråga och ytterligare försvåra arbetet.
England känner sig särskilt illa berört av åtgärden,
såsom förklarligt är, då det har förlorat en pjäs i spelet
vid konferensbordet genom att det icke längre kan med
samma verkan, som det tydligen tidigare räknat med,
begära kompensation vid krigsskuldsuppgörelsen för en
eventuell återgång till guldmyntfot. Kommentarerna i
engelska pressen till pappersdollarn ha varit om än icke
precis syrliga så dock uppenbart allt annat än
berömmande, detsamma gäller i högre grad övriga ledande
europeiska organ. Vägran att betala amerikanska
gulddollarlån i guld (guldvaluta) har starkt fördömts av den
internationella pressen.
Den stora frågan är om U. S. A. verkligen skall
lyckas åstadkomma den kontrollerade inflation, som för
en stor del av den amerikanska allmänheten numera
framstår såsom enda utvägen ur lågkonjunkturen. Det
förefaller i varje fall icke allt för sannolikt, att valutans
lösgörande från guldet skulle i ock för sig få denna
verkan om icke på psykologisk väg. De omfattande tidigare
försöken att bringa kredit i marknaden synas ha så gott
som helt strandat på bankernas försiktighet vid ny
kreditgivning. Det är allt annat än troligt, att den senaste
och hittills i amerikanskt bankväsende svåraste krisen
skulle ha stimulerat till större liberalitet i
kreditgivningen. En ökning av kreditvolymen förutsätter en på
psykologiska grunder vilande allmänt mera optimistisk
uppfattning av den närmaste tidens ekonomiska
utveckling. Först genom en dylik uppfattning kan man vänta
en ur säkerhetssynpunkt för bankerna tillfredsställande
ny efterfrågan på kredit. Ännu torde det vara
synnerligen ovisst, vad den nya politiken kan komma att
innebära. Det ar ju icke uteslutet, att medvetandet om att
en prisstegring önskas och med alla medel eftersträvas
kan väcka spekulationslust och ökad efterfrågan på alla
slags råvaror, liksom den Lausannekonferensens
optimism på sin tid utlöste. Det är nära nog en tvingande
nödvändighet, att den stundande konferensen även om
den icke skulle leda till större resultat likväl dock ger
så mycket, att den åtminstone ej skingrar eventuella på
annan grund spirande förhoppningar om
konjukturförbättring. Den politiska situationen har redan medfört,
att man ingalunda avvaktar konferensens resultat med
samma goda förhoppningar som man på sin tid hade av
den i Lausanne, och att utsikterna att bli lika angenämt
överraskad av ett över förväntan gott resultat ej heller
äro stora. Den gången blev resultatet gott, måhända till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0211.html
