Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 20. 20 maj 1933
- Snabbtrafik i Stockholms skärgård och båttyper härför, av N. J. Ljungzell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 20 ÅRG. 63 20 MAJ 1933
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Snabbtrafik i Stockholms skärgård och båttyper härför, av civilingenjör N. J. Ljungzell. –
Notiser. – Tekniska föreningar. – Sammanträden.
SNABBTRAFIK I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD OCH
BÅTTYPER HÄRFÖR.
Vid teknologföreningens
novemberstämma hade rubricerade ämne upptagits
till diskussion med inledningsföredrag av
civilingenjör N. J. Ljungzell. På grund av
utrymmesbrist har en sammanfattning av
föredraget först nu kunnat inflyta i
tidskriften. Inför den förestående sommaren har
dock ifrågavarande spörsmål förnyad aktualitet.
Jämföres persontrafikens volym för några viktigare
trafikmedel i huvudstaden och dess omnejd,
finner man, att närtrafiken på sjön är förhållandevis
liten och snarare minskas än ökas. Följande
utdrag (tab. 1) ur stadens statistik för den sista
femårsperioden belyser detta förhållande ganska väl.
Med tanke på den hastiga utvecklingen av
Samfärdsmedlen på land och särskilt då av busstrafiken,
kan man fråga sig om några större förbättringar av
sjökommunikationerna i skärgården och Mälaren på
länge vidtagits. Personbefordran till sjöss inom
nämnda trafikområde erbjuder likväl betydande
svårigheter. Övriga kommunikationsmedel, där de
kunna användas till platser, berörande skärgårdsområdet,
äro mindre beroende av årstiden, än sjötrafiken är.
Om den egentliga skärgården kan det nog med
visst fog sägas, att till åtskilliga öar, som ej ligga
nära fastlandet eller Värmdön, kommunikationerna
i stort sett äro desamma som för 30 à 40 år sedan.
Tab. 1. Antal resande (i 1 000-tal) med olika
kommunikationsmedel i Stockholm och omnejd åren
1927–1931.
| År | Spårvägar | Bussar | Lokala järnvägar | Ångslupar | Skärgårdsbåtar | Mälarbåtar |
| 1927 | 119 171 | 16 890 | 14 135 | 4 743 | 1 573 | 298 |
| 1928 | 118 520 | 25 893 | 14 216 | 4 740 | 1 449 | 201 |
| 1929 | 122 771 | 33 801 | 14 859 | 4 496 | 1 420 | 267 |
| 1930 | 133 745 | 46 534 | 14 948 | 5 942 | 1 444 | 304 |
| 1931 | 129 343 | 54 260 | 14 149 | 4 810 | 1 355 | 189 |
| 1931:s ökning eller | | | | | | |
| minskning jämfört | | | | | | |
| m. 1927 . . . | + 8,5 % | + 221 % | + 0,1 % | + 1,5 % | –13,8 % | –36,4 % |
Trafikens fördelning under sommar och vinter är
också av mycket stor betydelse. Persontrafiken bör
därför analyseras med hjälp av tillgängligt
statistiskt material. Fig. 1 visar en grafisk tablå över
antalet passagerare på skärgårds- och Mälarbåtarna
sedan år 1910. Kurvor äro inlagda för antalet
passagerare dels per år, dels under de tre
sommarmånaderna och de fem månaderna maj t. o. m.
september. Avståndet mellan de två översta kurvorna
representerar då passagerarantalet under de sju
vintermånaderna och avståndet mellan de mellersta
kurvorna motsvarande antal under maj och september.
Vad först skärgårdstrafiken angår, har den i sin
Fig. 1. Grafisk framställning av passagerarantalet med skärgårds-
och Mälarbåtarna åren 1910–32. Till jämförelse är Stockholms
innevånareantal angivet (streckad kurva).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0215.html
