Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 242 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 17 juni 1933 - Infällbara landningsställ på flygmaskiner, av K. G. Molin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 4. Boeing "Monomail" med hjulen uppdragna.

Fig. 5. Principen för uppfällningen av hjulen på Blériot 111–5.

manöver tar högst 45, vanligen endast omkring 10 à 15
sek. Kontrollampor på instrumentbrädan visa
föraren i vilket läge hjulen befinna sig, och som en
ytterligare säkerhetsåtgärd sättes en liten siren i
funktion så snart maskinen går i glidflykt med
hjulen infällda.

Skillnaden i hastighet med landningsstället i inf allt
och utfällt läge är högst betydlig; den rör sig omkring
45 à 50 km/tim. Planets maximalhastighet är 362
km/tim, (med hjulen infällda; annars endast ca 315
km/tim.), den normala färdhastigheten uppgår till
290 km/tim, och landningshastigheten till 96 km/tim.

Lockheed-"Orion"-plan gå i trafik på ett flertal
amerikanska flygrouter, varvid inan uppnått
utmärkta resultat. Sträckan San Francisco–Los Angeles
(600 km) flyges på 1 tim. 58 min., och på
linjen New York–Washington håller man ännu
högre hastighet: detta avstånd på 370
km flyges nämligen på 65 min. Fr. o. m.
sommaren förra året har det schweiziska
flygbolaget "Swissair" satt in två
maskiner på routen Zürich–München–Wien,
varigenom den genomsnittliga reshastigheten
höjts från förut 141 km/tim, till 261
km/tim. – den snabbaste
flygförbindelsen i Europa. Vid flygmötet i Zürich i
somras, vilket innefattade en serie olika
tävlingar bl. a. för trafikflygplan,
uppnådde en av dessa maskiner alldeles
fenomenala resultat, ehuru maskinen drogs
ur tävlingen på grund av att man ej ville
riskera en flygning med ett enmotorigt
plan i dimma på låg höjd genom Alperna.

Vid Lockheed-fabriken i Burbank i
Kalifornien – "Lockheed Division" av
Detroit Aircraft Corporation - är som
förut nämnts ett större plan, byggt enligt samma principer,
nu färdigt. Denna maskin har plats för förare och nio
passagerare (eller två förare och åtta
passagerare). Kabinen är lika rymlig som på vanliga
trafikflygplan – hos "Orion" hade man minskat kabinen till
samma storlek som i en täckt bil för att kunna få kroppens frontyta
så liten som möjligt. Landningsstället är i princip lika
"Orions", men manövreringen sker elektriskt.
Maxi-malhastigheteri beräknas till 355 km/tim, och
färdhastigheten till 290 km/tim. Aktionsradien är 1 600 km,
och typen är avsedd för snabbtrafik över amerikanska
kontinenten (New York–Los Angeles på 14 timmar).
Boeing tillverkar flera av de snabbaste transport-
och bombplanen i Amerika, av vilka ett par ha
uppdragbart landningsställ. Det första av dessa,
"Monomail", konstruerades 1931 och är ett enmotorigt
passagerare- och postflygplan med 575 hkr
Hornetmotor. Maximalhastighet 250, färdhastighet 225 och
landningshastighet 92 km/tim.

Som passagerareplan tar "Monomail" fem
passagerare förutom förare. Hjulen kunna fällas upp
i kroppen, dock inte så att de helt och hållet
komma innanför kroppens kontur.

Fig. 6. Manöveranordningar på Blériot-planet.

Fig. 7. Manöveranordningen på Blériot-planet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>