Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 25. 24 juni 1933
- Inför världskraftkonferensens sektionsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 25 ÅRG. 63 24 JUNI 1933
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Inför världskraftkonferensens sektionsmöte, – Infällbara landningsställ på flygmaskiner, av ingenjör K. G. Molin. – Notiser. – Tekniska föreningar.
INFÖR VÄRLDSKRAFTKONFERENSENS SEKTIONSMÖTE.
Det led i ett lands allmänna propaganda, som
värdskapet vid internationella konferenser och
kongresser innebär, bör icke underskattas. De
utgifter, som äro förknippade därmed äro visserligen
dryga, men en sådan sammankomst medför ej sällan
en ofta välbehövlig stimulans till företagsamhet inom
de delar av det egna näringslivet som beröras därav,
personliga förbindelser av bestående värde knytas
och underhandlingar inledas, som successivt kunna
föra till merkantilt utbyte av betydelse. Ur dessa
synpunkter bör det vara oss angeläget, att icke
undandraga oss besväret för rusthållet vid en
världskraftkonferens, då nödiga medel härför kunna
hopbringas och i övrigt lämpligt tillfälle erbjuder sig.
Med ungefär dessa ord slutade Teknisk tidskrift en
artikel med kommentarer av den första
världskraftkonferensen i London 1924. – Nu äro vi där.
Nästa måndag börjar Världskraftkonferensens
nordiska sektionsmöte. Ouvertyren utgöres av två
dygns besök i Danmark. Därefter blir det Sveriges
tur att under halvannan vecka stå för rusthållet.
Finalen har förlagts till Norge, där mötet avslutas i
Oslo den 10 juli. Konferensens tyngdpunkt utgöres
av de tekniska förhandlingarna i Stockholm och ett
antal studieresor i anslutning därtill.
Det tekniska utbytet av förhandlingarna vid den
första världskraftkonferensen 1924 blevo icke alltför
överväldigande. Programmet var för omfattande
och själva mötestekniken icke lika utvecklad som
numera. Men det blåste en frisk fläkt över
Londonkonferensen icke minst därför att den var den första
stora internationella konferensen efter världskriget
med viktiga tekniska frågor på dagordningen. De
senare världskraftkonferenserna – stora som små –
ha organiserats i syfte att låta det tekniska utbytet
bliva mera framträdande, vilket i flertalet fall också
lyckats.
Vid det nu förestående mötet föreligger till
behandling storindustriens och transportväsendets
kraftfrågor. Tidigare ha speciella producentsynpunkter på
kraftens alstring och överföring legat i brännpunkten
för intresset. Stockholmskoiiferensen skall i lika
mån söka belysa problemen ur den kraftkonsumerande
storindustriens och transportväsendets
synvinkel. Härvid är det självfallet ur
(teknisk-ekonomisk synpunkt – om än ej ur kommersiell –
betydelselöst om kraftproducent- och
konsumentintressen företrädas av skilda personer eller äro
sammanförda under en hatt, t. e. vid industriföretag med
egen kraftalstring. Genom den uppläggning som
givits åt konferensens förhandlingar syftar man till
att tränga de reala problemen in på livet. Det är
icke nog att kunna bemästra själva
anläggningstekniken och veta hur en förstklassig kraftanläggning
med kraftöverföring skall se ut och i all allmänhet
skötas. Det är också betydelsefullt att klarlägga den
inverkan som olika belastningsobjekt utöva på
drifttekniken eller omvänt vilka krav som skilda slag av
kraftförbrukare kunna uppställa och i vad mån
samverkan och samarbete kan ernås mellan rent
kraftalstrande anläggningar och i olika industriella
processer ingående tekniska moment.
Programmet för konferensens diskussioner har
uppdelats på nio olika avdelningar. Av dessa omfatta
en del den ofrånkomliga presentationen av de
allmänna förhållandena med avseende på kraftalstring
för storindustrien och transportväsendet samt
därvid förekommande mera betydelsefulla moment och
anordningar. De fyra avdelningarna kraft- och
värmekombinationer, speciella energiproblem vid de
ångvärmekonsumerande industrierna, järn- och
stålindustriens energiproblem, elektrisk uppvärmning
(ugnsdrift) samt överföring och användning av
drivkraft för fabriksindustrier omfatta å andra sidan de
mera speciella drifttekniska förhållanden som det
varit sektionskonferensens huvudsyfte att få ställa
under debatt. För vår järn- och stål- samt
cellulosa- och pappersindustri äro dessa frågor av
utomordentligt intresse.
Till kraftkonferensen är anknuten en
specialkonferens rörande stora dammar, därvid bl. a. de
aktuella frågorna om betongens varaktighet och
lämpligt material för jorddammar komma att avhandlas
– frågor som stå på dagordningen i alla vattenkraftländer.
De aktuella och avgränsade frågor som komma
att upprullas inför kraftkonferensen inge
förhoppningar om ett gott utbyte av konferensen. De
alltför otåliga bör draga sig till minnes, att
konferenser mala långsamt och att glimrande
uppslag och idéer av vidsträckt bärkraft äro sällsynta
företeelser. Den moderna kongresstekniken kan
liknas vid en siktningsprocedur. Först gallra och
bestämma de olika deltagande länderna var för sig vad
som har den aktualitetens och vederhäftighetens
prägel att det bör släppas fram från vederbörande
land i form av rapporter. Sedan godkännes,
återförvisas för omarbetning eller i vissa fall refuseras
dessa rapporter av särskilda redaktionskommittéer.
(Forts, å sid. 255.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0259.html
