Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 26. 1 juli 1933
- Tvenne prejudikat i patentärenden, av Birger Lindgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TVENNE PREJUDIKAT I PATENTÄRENDEN.
Herr Redaktör!
Med anledning av den redaktionella artikeln: "Tvenne
prejudikat i patentärenden" i Tekn. tidskr. 10 juni 1933
tillåter jag mig meddela följande under anhållan om
införande i tidskriften.
Det till Kungl, maj:t ingivna huvudpatentanspråket i
ifrågavarande patentansökning å en varmvattenberedare,
över vilket patentverkets besvärsavdelning hade att yttra
sig, var av följande lydelse:
Ackumulerande varmvattenberedare kännetecknad
därav, att de förbindningsrör, som förena
varmvattenberedarens vägg med rören i det till
varmvattenberedaren anslutna rörsystemet hava avsevärt minskad
diameter i förhållande till rören i rörsystemet samt
avsevärt minskad godstjocklek, så att den sektionsarea,
genom vilken värmeavledning äger rum, blir betydligt
mindre än sektionsarean hos rören i rörsystemet, i ändamål
att värmeavledningen utan användning av rörmellanstycken
av värmeisolerande material må bliva reducerad
till ett minimum.
Den huvudsakliga grunden för patentverkets
besvärsavdelnings avvisande ståndpunkt i ärendet framgår med
all önskvärd tydlighet av citatet i uppsatsen sid. 234,
2:a spalten, från besvärsavdelningens yttrande till
Kungl, maj:t. Det kan visserligen ofta tänkas fall, där
jämförande dimensionsbestämmelser i olika delar av
en apparat kunna medföra en effekt, som kan
föranleda patentskydd. I föreliggande fall skedde emellertid
jämförelse mellan en viss dimension i den patentsökta
apparaten och en obekant dimension å ett obekant, av
apparaten i fråga oberoende rörsystem, vilkets
dimensioner, även vid anslutningen till apparaten, av olika
anledningar kunna tänkas växla inom vidaste gränser
och därför icke kunna ge något som helst stöd för en
jämförelse. Som framgår av det nämnda citatet ansåg
därför besvärsavdelningen, trots den utan tvivel riktiga
tanken, ingen möjlighet för patentskydd föreligga.
I den i uppsatsen till jämförelse anförda patentansökningen
3742/27, som ledde till patent nr 76454, förelågo
helt andra förhållanden. Ansökningen, som avgjordes
enligt före den 1 juli 1931 gällande ordning och aldrig
passerat besvärsavdelningen, förklarades av
ämbetsverket förfallen, men återförvisades av Kungl, maj:t till
förnyad handläggning på grundval av nya, mera
preciserade patentanspråk. Häri avsågos emellertid, till
skillnad från ovannämnda fall, jämförande
dimensionsbestämningar mellan olika delar av den anordning, som
utgjorde själva patentföremålet, nämligen
bränsletryckledningen hos en dieselmotor.
I förstnämnda patentansökning synes klaganden
emellertid efter besvärsavdelningens yttrande hava
inkommit till Kungl, maj:t med nya patentanspråk enligt
citat i uppsatsen sid. 234, 1:a spalten, över dessa
patentanspråk, som inriktats på en jämförande
dimensionering av vissa delar av förbindningsrören med andra
delar av desamma, har besvärsavdelningen aldrig blivit
anmodad att inkomma med yttrande. Om grunderna för
Kungl. maj:ts avvisande av sistnämnda patentanspråk
kan jag naturligtvis icke uttala mig.
Vad slutligen beträffar den å uppsatsens sid. 1, 2:a
spalten citerade patentansökningen nr 103/1929, är
denna ännu ej slutbehandlad av anmälningsavdelningen.
I händelse av godkännande, kommer den enligt
ämbetsverkets instruktion att i sinom tid underställas
besvärsavdelningen.
För den händelse att uppsatsen närmast är riktad
mot besvärsavdelningens behandlingsmetoder, äro, som
framgår av ovanstående, de anförda exemplen så
olyckligt valda som möjligt, i det att i två av de anförda
fallen besvärsavdelningen överhuvudtaget ej yttrat sig,
och i det tredje fallet, varmvattenberedaren, ej heller
över det slutliga förslag till patentanspråk, som
ingivits till och direkt avgjorts av Kungl. maj:t.
Beträffande den av uppsatsförfattaren efterlysta
prejudikatsamlingen från besvärsavdelningen, vill jag
endast meddela, dels att besvärsavdelningen varit för kort
tid i verksamhet för att något större antal beslut av
mera principiell natur hunnit vinna laga kraft, dels att
tryckfrihetsförordningen lägger hinder i vägen för ett
utförligare omnämnande av avslagsbeslut, som torde
vara de ur den intresserade allmänhetens synpunkt
intressantaste fallen. För ett par fall har emellertid
redogjorts i "Nordiskt industriellt rättsskydd", häfte I, 1933,
och meningen är att offentliggöranden i nämnda
tidskrift skola fullföljas.
Stockholm den 12 juni 1933.
Birger Lindgren.
Byråchef å patentverkets besvärsavdelning.
Det förefaller högst egendomligt att man icke skulle
kunna jämföra dimensionerna av en till en
varmvattenberedare ansluten rördel med bestämda (varför
obekanta?) dimensioner av ett med nämnda rördel förenat
rör, tillhörande ett bestämt (varför obekant?) rörsystem.
Anordningarna ingå ju alla i en och samma anläggning,
och det är ju ofta som en speciell teknisk effekt vinnes
just genom väljande av ett visst förhållande mellan
dimensionerna av olika delar, som ingå i en anläggning.
Ser man saken ur rent formell synpunkt, skulle man
möjligen kunna anse, att patentanspråket borde riktats
på en anläggning med varmvattenberedare, men något
krav eller ens någon anmärkning i detta hänseende har
icke under den långa behandlingen framställts från
patentverkets sida.
Patentansökan gällde ju en på ett bestämt ställe,
nämligen i rörledningen invid behållaren anbragt
tillstrypning av såväl den metalliska som
vätsketvärgenomskärningen, vilket tydligt framgick av beskrivning,
ritning och det patentanspråk, varöver besvärsavdelningen
hade att yttra sig. I handlingarne var klart angivet, att
tillstrypningen skulle ersätta det av värmeisolerande
material bestående rörstycket vid varmvattenberedare.
Att rördimensionerna i rörsystemen i övrigt kunna
växla beträffande såväl inre diameter som godstjocklek
är, såsom förut framhållits, självklart, men vad har
detta med uppfinningstanken att skaffa? Jämförelsen
i diameter och godstjocklek gäller ju helt enkelt den
tillstrypta delen och den därtill anslutna rörledningen.
Byråchefen Lindgren säger, att i fråga om patentansökningen
3742/1927 (patentet N:r 76454) förelågo helt
andra förhållanden. Ja, i fråga om den formella
behandlingen. Frånsett att denna patentansökan ej
passerat besvärsavdelningen, så föreligger den rätt väsentliga
skillnaden, att densamma förklarats förfallen, väl
beroende på den "vaga" och "obestämda" avfattningen av
patentanspråket n:r 1. Den ej mera "vaga" och
"obestämda" avfattningen av patentanspråket i den andra
patentansökningen föranledde däremot avslag. Det
kan dock vara av en viss betydelse, huruvida en
patentansökan avslås eller förklaras förfallen.
De efter besvärsavdelningens yttrande till Kungl.
Maj:t ingivna patentanspråken hade tillkommit för att
skarpare belysa analogien med patentansökan 3742/1927,
i det att ungefär samma ordalag valts som i denna. I
realiteten, dvs. om man ej anlägger allt för formella
synpunkter, hade de samma omfattning, som de av
besvärsavdelningen behandlade, över huvudtaget kan väl
sällan ett patentanspråk uppställas, mot vilket man ej kan
göra formella anmärkningar, varom väl de flesta
patentprocesser bära vittne. Men man bör ju läsa ett
patentanspråk med beskrivningen som bakgrund.
Vad skall man så säga om, att de trenne anförda
exemplen skulle vara så "olyckligt valda som möjligt"?
Är icke analogien uppenbar i följande: 1:o) En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0273.html
