Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 271 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 8 juli 1933 - Notiser - Modern porös filtersten, av A. Salmony - Lunometern, av O. Pennenkamp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tillverkningen av porös filtersten förutsätter
komplicerade anordningar och mångårig teknisk erfarenhet.
Den övervägande delen av de tekniska filterstenarna
framställes genom en bränningsprocess, alltså en
keramisk metod, varvid lämpliga råmaterial, såsom kvarts,
kiselgur, chamotte m. fl., i jämnstora korn
sammanfogas medels ett bindemedel. Pilterstenens porstorlek
beror självfallet på kornstorleken hos råmaterialet, och
kornen måste vara rena, dvs. fria från damm, för att
porerna ej skola täppas till. Det korniga materialet
blandas med en genom exakt analys fastställd mängd fuktigt
bindemedel, pressas i formar, torkas, upphettas långsamt

Fig. 1. Luftningslåda.

till bränningstemperaturen och får efter den mestadels
rätt långvariga bränningen åter långsamt avsvalna. Om
man använder lämpliga, finpulveriseradé glassorter som
bindemedel för kvartskornen, sker bränningen vanligen
vid ca 700 °C, och man erhåller då ett material som låter
sig bearbetas, t. e. genom sågning, borrning eller
fräsning, med hjälp av verktygsstål av tillräcklig hårdhet.
Däremot har detta material, särskilt i vått tillstånd, ej
någon särskilt hög tryck- eller draghållfasthet.
Väsentligt fastare stenar får man, om bränningstemperaturen
uppgår till ca 1 200 °C. Det är viktigt, att denna
temperatur hålles under bränningen, enär om temperaturen
blir för hög, sintring inträder i massan, och i
motsatt fall, vid alltför låg temperatur, den erhållna
produkten blir alltför mjuk.

Ett nyare, i Tyskland uppfunnet material består av
rundade kvartskorn, som sammankittas med bakelit. Då
detta material till följd av den låga bakeliseringstemperaturen
(ca 150 à 200 °C) kan formas med stor noggrannhet
och dessutom ej kastar sig eller får krympsprickor
vid värmebehandlingen, vilket däremot ej alltid kan
undvikas hos de keramiska produkterna, ägnar det sig
särskilt till framställning av mera komplicerade former,
såsom ihåliga plattor, cylindrar etc. Det förekommer i
handeln i olika porositetsgrader med porstorlekar från
0,0077 mm till 0,3099 mm. De av kiselgur framställda
stenarna ha mycket fina porer, så att de, åtminstone
vid låga filtreringshastigheter, t. o. m. kunna frånskilja
bakterier.

Fig. 2. Sektion av bäcken för vattenrening medelst aktiverat slam.

De porösa filterstenarnas användningsområde är
mycket stort och tillväxer alltjämt. Stenarna äro
oumbärliga i den kemiska industrien för filtrering av syror,
salt- och färgämneslösningar m. m. Därtill kommer
deras användning för rening av förbrukningsvatten inom
hushåll och industri, vartill brukas cylinderformade
stenar i apparater av rostbeständigt material, bl. a. som
säkerhetsorgan mot tillfällig förorening av vatten genom
järn- och manganslam, t. e. i filmindustrien,
fotokemiska anläggningar samt fabriker för framställning av
medicinska eller farmaceutiska preparat. Stor nytta
göra de porösa stenarna som diafragmor i åtskilliga
elektrokemiska processer, särskilt kolloidkemiska sådana.
Ett speciellt användningsområde ha filterstenarna
funnit, där det gäller att blanda vätskor med vätskor
eller vätskor med gaser. Härvid kan särskilt erinras
om luftning av avloppsvatten vid rening enligt metoden
med aktiverat slam. Nyssnämnda, med bakelit bundna
s. k. brandolstenar ha visat sig lämpliga för detta
ändamål av följande orsaker, nämligen dels den höga
hållfastheten hos materialet, dels dettas fysiska och kemiska
beskaffenhet, som gör att filterytan ej blir säte för
vegetation av alger o. d. På senare tid ha stenarna
kommit till användning vid tillförandet av ytterst
finfördelad luft i pressjästfabrikationen, där man vill
inskränka bildandet av alkohol som biprodukt.

Blandningen av gaser och vätskor sker med hjälp av
luftningslådor (fig. 1), långa, grunda lådor med
lufttillförsel i mitten. Vid metoden med aktiverat slam
använder man lådor antingen av gjutjärn eller av
järnarmerad bakelit, i vilka brandolplattorna infogas medels
ett kitt av speciell sammansättning. I fig. 2 visas en
sektion av ett bäcken för dylik vattenrening,
innehållande luftningslådor. Ett omrörarverk håller vätskan
i roterande rörelse.

Som nämnts, utvidgas alltjämt filterstenarnas
användningsområde, speciellt inom industrier, där filtrering
ingår som ett led i tillverkningen. I samband härmed
har filterstenstillverkningen måst anpassa sig efter de
olika fordringar på materialet som exempelvis
vätskornas viskositet, halten av mekaniska föroreningar,
fällningar osv. kunna ställa.                         A. Salmony.

Lunometern. Ett nytt textilprovningsinstrument med
mångsidig användbarhet föreligger i den s. k.
lunometern. Instrumentet består av en tämligen tjock,
facetterad spegelglasskiva, på vars undersida ett fint
linjesystem är anbragt. I förening med kantskalor,
graderade i engelska tum, franska tum och centimeter, är
instrumentet användbart till åtskilliga mätningar å
textilier. Sålunda kan man med dess hjälp omedelbart
avläsa trådtjockleken i vävnader, angiven i vilket som
helst av nyssnämnda mått. Lägger man instrumentet på
en vävnad, kan man iakttaga en av våglinjer och
linjekurvor bestående interferensfigur. På de ställen, där
kurvorna tangera interferensfiguren, avläser man
trådtjockleken. Med hjälp av en omräkningstabell kan man
inom området mellan 26 och 480 trådar per engelsk tum
fastställa inställningen för franska linjer och för
finhetsgrader enligt Krefeldsystemet. Genom förskjutning
av instrumentet kan man på vilket ställe som helst av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>