Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 28. 15 juli 1933
- En ny mikromanometer, av Otto Stålhane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 28 ÅRG. 63 15 JULI 1933
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: En ny mikromanometer, av Otto Stålhane. – Framställningen av bladaluminium – Avslamning
av ångpannor, av Oberingenieur Hans Richter. – Notiser. – Litteratur.
EN NY MIKROMANOMETER.
Av Otto Stålhane.
För ett par år sedan utfördes vid elektrovärmeinstitutet
i samband med vissa matningar vid en
industriell anläggning en undersökning avseende att
utröna den verkliga noggrannheten hos de använda
mätinstrumenten, varvid man fann anledning att ägna
speciellt mikromanometrarna en särskild granskning.[1]
En jämförelse mellan avläsningarna på dylika
instrument av olika system och ursprung visade nämligen
väsentligt olika inbördes resultat, varjämte
konstaterades, att intet av instrumenten uppnådde den
noggrannhet, som utlovades i prospekten. Ett av de
undersökta instrumenten befanns visserligen
användbart för mätningen i fråga, men det blev också
samtidigt uppenbart, att om man framdeles skulle behöva
avläsa gastrycksdifferenser (t. e. vid Pitot-rörsmätningar)
med en verklig noggrannhet av 0,01 mm v. p.,
så saknas alltjämt ett härför lämpligt instrument,
åtminstone när det gäller mätningar ute vid en
anläggning. Ty visserligen existera instrument med den
nyssnämnda verkliga noggrannheten, men dessa äro
ej lämpliga att användas annat än på laboratorier
och av med finare fysikaliska mätningar förtrogen
personal. Härvid syftar jag på sådana instrument,
vid vilka avläsningen sker medelst mätmikroskop,
interferometeranordning, e. d.
Här nedan framlägges ett förslag till avhjälpande
av nyss berörda brist i form av en för tekniskt bruk
avsedd mikromanometer, som synes fylla även
ganska högt ställda krav. Det torde emellertid
vara lämpligt att före beskrivningen av instrumentet
klarlägga de ledande principerna för konstruktionen
av en ändamålsenlig mikromanometer, och i vilka
avseenden de mera kända typerna avvikit från dessa.
Vi kunna därvid helt bortse från de trots allt
hittills mest använda direktvisande mikromanometrarna,
av vilka den vanligaste typen består av en
vätskedosa och ett till denna anslutet, i olika lutningar
inställbart, graderat rör, emedan denna typ ej ens i
allra bästa utförande kommer upp till den ovan
nämnda noggrannheten. I det följande skola vi
sålunda uteslutande diskutera 0-instrument, vid vilka
den ena vätskenivån efter gastryckets anbringande
kan återföras till sitt av en index angivna
utgångsläge medelst någon mekanisk anordning, som
samtidigt uppmäter höjdförskjutningens storlek.
Principiella synpunkter på
mikromanometerkonstruktioner.
Mätområde och pris.
Uppenbart är att ett stort mätområde samtidigt
med stor mätnoggrannhet väsentligt ökar
svårigheterna att framställa ett för praktiskt bruk
lämpligt instrument till rimligt pris. På de f. n. i handeln
tillgängliga instrumenten utföres mätningen av
tryckhöjden i regel medelst en skruv. Var och en som
något sysslat med dessa ting vet hurusom priset på
en verkligt noggrann mikrometerskruv stiger högst
väsentligt med längden, och man bör därför ej kräva
större mätområde än som är alldeles nödvändigt.
Vid den mätnoggrannhet, som här är fråga om,
0,01 mm v. p., torde det vara en överflödsgärning
att utföra instrumenten för större totalt mätområde
än 10 à 20 mm v. p., emedan det i praktiken ytterst
sällan förekommer att större tryckdifferenser behöva
uppmätas med denna noggrannhet. Genom denna
begränsning vinnes även den fördelen, att man som
höjdmätare kan använda mätur, vilka enligt vid
elektrovärmeinstitutet utförda undersökningar äro
minst lika noggranna som ordinära mikrometerskruvar
och därtill betydligt bekvämare att avläsa.
Enkel och snabb trimning av instrumentet.
Enär det i praktiken ofta förekommer att man
vid en och samma undersökning blir tvungen att
använda instrumentet på flera olika uppställningsplatser,
är det av stor betydelse att instrumentets
trimning ej tar allt för lång tid. Det är av samma
skäl även önskvärt att vätskevolymen i instrumentet
ej behöver före användningen justeras med stor
noggrannhet, vilket är fallet vid en del utföranden.
Snabb inställning av vätskenivåerna.
En synnerligen värdefull egenskap hos en
mikromanometer är att vätskenivåerna efter en
tryckförändring eller en omställning av den rörliga delen
snabbt intaga sitt nya jämviktsläge. Vid
instrument avsedda för den här ifrågavarande
mätnoggrannheten besväras man ofta av en
tålamodsprövande "krypning", som rent av kan omöjliggöra
instrumentets användning, om trycket ej är konstant
under längre tid. Orsakerna härtill äro oftast för
trånga förbindelsekanaler mellan de båda
kommunicerande kärlen, eller kärlytor, som torka resp.
[1] D. Bratt, Om mikromanometrar och deras kalibrering.
Tekn. tidskrift, 11 oktober 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0285.html
