- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
282

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 29—30. 22—29 juli 1933 - Från ytterlighet till ytterlighet, av Rob. Larsson - Flygmotorer med hög arbetstemperatur. Kylning med etylenglykol och ånga, av K. G. Molin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

expansionslustan och själva även gå fria från en del av
de förluster, som de nu få vidkännas såsom följd
av sin frikostighet. Mången industriledare har
säkerligen grundligt ångrat under högkonjunkturen och
framförallt under dess sista skede verkställda
utvidgningar. Dessa gjordes till höga materialpriser
och arbetslöner, och i regel kunde anläggningarna
icke tagas i bruk förrän mot slutet av högkonjunkturen.
Det går inte att förränta dylika utvidgningar, när
lågkonjunkturens spöke redan börjar skymta.

Man kan efteråt göra den reflexionen, att
världsproduktionen borde åren 1927–1929 hava stannat
vid ca 70 % av vad den verkligen var. Vad som
därutöver tillverkades, blev i mångt och mycket
lagervara, som icke kunde avyttras, och som därför
till sist blev producenternas ris åt egen rygg.
Överproduktionen gav så småningom signalen till
prisfallet. Börja priserna falla vid ett sådant
varuöverskott som fanns år 1929, så måste
anpassningsprocessen taga sin rundliga tid.

Människan går till ytterlighet, innan hon låter
hejda sig. Men hon hejdar sig inte självmant utan
måste tvingas därtill av så kraftiga makter, att hon
kastas över ända och icke själv har styrka eller förmåga
att behärska återtåget, som därför blir oorganiserat och förvirrat.

Mot toppen på en högkonjunktur gå människorna
i den tron, att de hava fast mark under fötterna och
stark ryggrad. Under lågkonjunkturens lavin tappa
de, lättare än de anat, fotfästet, och vad värre är,
deras pessimism bringar dem ofta att tro, att
marken försvunnit och att de aldrig skola få fäste igen.

Engelsmännen hava ett ordstäv, som i fri
översättning säger, att "ett hekto förutseende är bättre
än ett ton medicin". Detta nödgas alla besinna, som
få betala dyra lärpengar för sin otyglade
produktions- och expansionslusta under högkonjunkturen.
Om de kvantiteter medicin, som nu ordineras för att
höja den allmänna världsprisnivån och för att
stimulera till ökad livaktighet inom handel och industri,
komma att göra åsyftad verkan, så måste vi vara
tacksamma. Skulle medicinen däremot så småningom få
människorna att glömma, på vad sätt sjukdomen
under högkonjunkturen uppstod, så måste man
sorgligt nog förutse, att ett recidiv förr eller senare skall
komma som en följd av förnyade synder av samma
art som de, vilka begingos åren närmast före och
upp till 1929. Mänskligheten har tyvärr alltför lätt
att glömma.                                         Rob. Larsson.

FLYGMOTORER MED HÖG ARBETSTEMPERATUR.

KYLNING MED ETYLENGLYKOL OCH ÅNGA.
Av ingenjör K. G. Molin.


Vid de första flygmotorerna tillämpades i stort
sett samma konstruktionsprinciper som för den
dåtida bilmotorn. Vattenkylning kom därvid helt
naturligt till användning, och först under världskrigets
sista år gjorde den luftkylda motorn sin entré. Denna
byggdes alltid som radialmotor så att varje cylinder
skulle få tillräcklig kylning. Den luftkylda motorn
har sedermera slagit igenom, och i närvarande stund
finnes det övervägande luftkylda motortyper. Man
har numera en betydligt grundligare kännedom om
motorns kylnings- och smörjningsproblem, och detta
har ytterligare bidragit till att öka användningsmöjligheterna
för den luftkylda motorn. Denna har
– i korthet sagt – fördelarna att vara billigare och
enklare till sin konstruktion, lättare att sköta samt
att ge färre tillfällen till störningar, varjämte den
har lägre vikt än en vattenkyld motor inkl. kylare,
ledningar och vatten. Å andra sidan besitter den
också nackdelar, främst bestående i större
luftmotstånd (åtminstone beträffande störa motorer) och
högre bränsleförbrukning.

Den vattenkylda motorn har på senaste tiden fått
fi j alp i konkurrensen genom ett par möjligheter till
förbättringar, som basera sig på höjning av
arbetstemperaturen. Enligt den ena metoden användas
andra kylvätskor än vatten, vilka ha högre
kokpunkt; enligt den andra metoden sker kylningen
med ånga.

Kylvätskor med hög kokpunkt.

Tanken att använda kylvätskor med högre
kokpunkt än vatten är långt ifrån ny, ehuru först de
senaste årens experiment givit tillfredsställande
resultat. Redan 1916 utförde engelsmännen försök i
denna riktning, ehuru dessa egentligen avsågo en
undersökning av motoreffektens beroende av cylin
derns storlek och cylinderväggarnas temperatur. Dr
A. H. Gibson, som ledde dessa försök, använde
därvid anilin (kokpunkt +157°C) som kylvätska. –
I U. S. A. utfördes några försök 1923 och de
närmast följande åren, varvid etylenglykol befanns vara
den lämpligaste vätskan. Vid de amerikanska
försöken, som givit mycket goda resultat, har
sedermera uteslutande denna vätska – numera känd
under namnet "Presterne" – kommit till användning.
– I Tyskland har bl. a. professor Nusselt i
Travemünde sysselsatt sig med dylika försök. Han har i
huvudsak prövat tre kylvätskor, nämligen
etylenglykol, nr 82 från Farbenindustrie samt
transformatorolja. Även vid dessa undersökningar har
etylenglykolen visat sig vara bäst.

De amerikanska försöken utfördes av Wright
Aeronautical Corporation, huvudsakligen med
Curtissmotorer. Professor Nusselt använde
BMW-IV-motorer.

Etylenglykol, den enklaste av de tvåatorniga
alkoholerna, kokar vid +197°C och fryser vid –11°0.
Med vatten bildar den en eutektisk blandning, som
fryser vid –50°C. "Presterne", som ju användes
som frostskyddsmedel till bilmotorer, innehåller 3 %
vatten; den kokar vid +168°C och börjar stelna
vid –18° C. I förbigående må nämnas, att
blandningen av etylenglykol och vatten icke har någon
sprängverkan även om den fryser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free