Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 293 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 5 aug. 1933 - Hamburgs nya sopförbränningsanläggning, av F. A. Oetken och V. Kolb

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

destillerat vatten, vilket senare åstadkommes i en
särskild avdunstningsanläggning med ångkompressor.

För att från första början utesluta varje obehag
av flygaska för omgivningen har efter varje ångpanna
anordnats en elektrofilteranläggning, system
Lurgi-Cottrell, som åstadkommer en praktiskt taget
fullständig utfällning av dammet i rökgaserna. Varje
ugns-ångpannegrupp är utrustad med en automatisk
dragregulator. Det övre ugnsrummet ävensom
föraskningskammaren stå under svagt undertryck.

För transport av slaggen finnes för varje
ugnsgrupp en elektriskt driven slaggvagn med
avståndsreglering, som forslar slaggen genom en under
ugnsgolvet liggande kanal till avlastningsplatsen och till
grovslaggbunkern. På vägen till slaggbunkern äger
en tämligen omfattande sönderdelning av slaggen
rum, vilket underlättar det efterföljande arbetet.

Då anläggningen för utnyttjande av slaggen endast
arbetar 8 timmar dagligen, bunkras slaggen framför
denna anläggning och föres därifrån medels
gripskopa till anläggningens beskickningsbunker.
Schemat för anläggningen för slaggens utnyttjande
framgår av fig. 10. Slaggen krossas först och befrias från
järn genom en magnet. Sedan tvättas slaggen i en
tvättmaskin. Den tvättade slaggen siktas därefter
till olika i handeln vanliga kornstorlekar. Dessutom
avskiljes slaggsanden av tvättmaskinen.

De med nyanläggningen uppnådda tekniska
resultaten ha delvis redan i sammanhang med
beskrivningen omtalats. Till en del punkter skall emellertid
särskilt hänvisas: Vid så dåliga sopor som i
Hamburg står givetvis frågan om förbränningen som
sådan i förgrunden. För sådana sopor kan man ej efter
de tidigare i Hamburg samlade erfarenheterna
reflektera på ugnar med spaltrost. Likaså kan en
kontinuerlig förbränning på grund av de ojämna soporna
ej komma i fråga. När alltså valet föll på ugnen med
periodisk drift, eftersträvades trots detta så mycket
som möjligt en förbränningsprocess, i vilken
temperaturändringarna genom beskickningen och
avslaggningen gjorde sig endast obetydligt märkbara. Detta
har till fullo lyckats genom snabbt arbetande
beskicknings- och slagganordningar. För att senare

Fig. 9. Sopförbränningsugn, systern "Inferno".

1 Beskickningsbunker, 2 Tömningsanordning,
3 Slaggkross, 4 Skakränna, 5 Magnetavskiljare,
6 Skakränna, 7 Slaggtvätt, 8 Skopelevator, 9
Såll, 10 Bunkrar för sållad slagg.

Järn Sand Sållad slagg Fig. 10. Arbetsschema för anläggning för slaggens bearbetning.

uppnå en högsta möjliga verkningsgrad måste
tillförsel av falskluft så mycket som möjligt undvikas.
Diagrammet fig. 11 ger en bild av ugnens arbetssätt
genom beskrivning av förloppet av förbränningstemperaturen,
ångtrycket och rökgasernas CO²-halt.
Förloppet av förbränningstemperaturen visar, att
förbränningsprocessen praktiskt taget är kontinuerlig.
De vid många äldre ugnsbyggnadssätt störande
uppehållen i beskickningen och avslaggningen märkas
knappast i den mekaniserade ugnen. Detta visar
även ångtryckskurvans förlopp. Även halten CO²
överträffar förväntningarna, om man tar hänsyn till
de ogynnsamma förbränningsegenskaperna hos
soporna. Vid bedömandet av halten CO² måste man
även hänvisa till att proven tagits bakom ångpannan,
dvs. att tillförsel av falskluft menligt inverkat på
dem. Genom koncentrationen av förbränningsprocessen
genom avkortande av uppehållen i
beskickningen och avslaggningen uppnår man också med
kammarugnen mycket fördelaktiga
avdunstningssiffror. Vid ett undre värmevärde av ca 700 kal/kg
uppnåddes en medel-nettoavdunstningssiffra av 0,76
kg, och vid ett värmevärde av ca 1 000 kal/kg en
medel-nettoavdimstningssiffra av 0,95 kg. Lösningen av
de uppställda problemen är alltså också i
värmetekniskt hänseende att betrakta såsom fullt lyckad.

Fig. 11. Förbränningsförloppet i "Inferno"-ugnen (vintersopor, CO2-halten uppmätt efter ångpannan, före ångpannan ca 2 % högre).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>