Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 33. 19 aug. 1933
- Ljudvågors kemiska inverkan, av B. W. Nordlander
- Notiser
- Tekniska högskolan
- Mariningenjörkåren
- Energiproduktionen i Sverige 2:a kvartalet 1933
- Röntgenrör för 800 kV
- Bestämning av mängden kiselsyra i andningsluft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
även avge gnistor och t. o. m. borra ett hål genom
glas, utsändande ett moln av fina glaspartiklar.
Som framgår av ovanstående korta redogörelse, hava
vi tydligen i dessa vågor ett nytt mäktigt forskningsredskap,
vilket säkerligen kan förväntas frambringa
många nya intressanta upptäckter och i sinom tid
möjligen även finna viktig tillämpning inom tekniken och
fysiologien. B. W. Nordlander.
NOTISER
Tekniska högskolan. K. m:t har den 15 aug.
förordnat generaldirektören Gösta Malm att under fyra år,
räknat från nämnda dag, vara preses i styrelsen för
tekniska högskolan. Till övriga ledamöter i styrelsen för
sagda tid har k. m:t förordnat landshövdingen Sven
Lübeck, överdirektören Axel Wallén, undervisningsrådet
Nils Fredriksson, generaldirektören Axel Granholm, t. f.
professorn Carl Bergsten, t. f. generaldirektören Olof
Bagger-Jörgensen, kommerserådet Axel Enström,
direktören Sigurd Nauckhoff och direktören Harald
Nordenson.
Högskolans styrelse har härigenom undergått en
väsentlig föryngring, i det att de av k. m:t utsedda
styrelseledamöternas medelålder sänkts från 62 till
56 år.
Mariningenjörkåren. K. m:t har den 15 augusti
utnämnt och förordnat specialingenjören av 2:a graden
A. E. Linde till specialingenjör av lia graden samt
specialingenjörerna av 3:e graden Gösta Hartzell och
Bengt Strömberg till specialingenjörer av 2:a graden.
Energiproduktionen i Sverige 2:a kvartalet 1933.
Elektricitetsverksföreningens statistik för andra
kvartalet 1933, utvisar, att energisiffrorna för månaderna
april–juni förete en ännu mera markerad stegring än
de tre första månadernas. Sedan den 1 januari har
12-månadersvärdet av hela landets energiproduktion stigit
med ej mindre än 175 mill. kWh, och värdet pr 1 juli,
5,16 milliarder kWh, är större än vid toppunkten, som
passerades under första kvartalet 1932. Den
tillbakagång som försommaren i fjol medförde är därmed
upphävd, och produktionskurvan visar en alltjämt stigande
tendens. Kraftbrist hotar emellertid i de sydsvenska
distrikten på grund av torkan, vilket ger sig tillkänna
i att totala energiproduktionen för juni knappast ökats,
medan däremot ångprocenten var ännu högre än
fjolårets i och för sig ovanligt höga värde.
Även samhällenas elektricitetsverk visa ökad
energiomsättning och stigande tendens, ökningen beror dock
uteslutande på industrileveranser, ty den allmänna
distributionen till detaljabonnenter står alltjämt konstant
sedan ett par år tillbaka.
Röntgenrör för 800 kV. "Engineering" (21 juli 1933)
meddelar om ett i General Electrics försökslaboratorium
konstruerat röntgentrör för 800 000 V. Röret skall
användas för behandling av cancer i Mercy Hospital i
Chicago. Tack vare rörets stora effekt väntar man, att
behandlingstiden för varje patient skall kunna minskas
till en bråkdel av den nu brukliga. Strålningen från
det nya röret beräknas komma att motsvara den som
avges av 1,5 kg radium. Röret är 4,27 m långt och
omges av en skyddsmantel av bly. Den vattenkylda
anoden består av en volframplatta; kylvattenmängden
utgör 76 l/min. Som katod tjänstgör en volframtråd,
och elektronstrålen träffar antikatoden efter 3,5 m.
Antikatoden har diametern 100 mm. Strålknippets
diameter varieras av en magnetspole, vars
magnetiseringsström kan regleras. Den för driften erforderliga
högspänningen erhålles från en transformator, som
samarbetar med glödkatodlikriktare.
Bestämning av mängden kiselsyra i andningsluft.
Bland de yrkessjukdomar som under senare år i alldeles
särskild grad tilldragit sig hygienikernas och de
lagstiftande myndigheternas uppmärksamhet befinner sig
silicosis, som bekant en lungsjukdom, orsakad av
inandning av kiselsyrehaltigt damm. Teknisk tidskrift
har vid ett par föregående tillfällen refererat
undersökningsresultat på silicosisforskningens område. Som
ett led i kampen mot sjukdomen ingår undersökning av
mängden och sammansättningen av dammet i
arbetsställenas luft, och härom har i tidskriften "Forschungen
und Fortsehritte" (10–20 aug. 1933) den vetenskaplige
medarbetaren hos Zeissverken dr Fritz Löwe lämnat en
del intressanta meddelanden.
För bestämning av stoftmängden i andningsluften
användes ett instrument, konimetern, i vilket en
insugen luftmängd, t. e. 5 cm3, befrias från stoftinnehållet,
vilket antingen kan vägas på en känslig våg eller ock
bestämmas på mikroskopisk väg. Vägningsmetoden är
användbar, så länge stoftet består av ett enhetligt
ämne. Om däremot flera ämnen, t. e. lerskiffer, kol och
kvarts, ingå i stoftet, vilket för det mesta är fallet, så
måste den summariska vägningen ersättas med
mikroskopisk undersökning. För detta ändamål insuges
luftprovet med sådan kraft i konimetern, att det med stor
hastighet strömmar genom en fin öppning och avsätter
stoftinnehållet på en med ett genomskinligt ämne
överdragen glasplatta. Glasplattan lägges därpå under ett
mikroskop, i vilket man vid riktigt utförande av provet
kan iakttaga stoftfläcken i form av en stjärnhop. I
mörkfältsbelysning ser man vid 200 ggr förstoring ett
virrvarr av hundratals lysande punkter; vid
ljusfältsbelysning däremot endast en samling svarta punkter.
Räkningen av stoftpartiklar sker enligt de inom
bakteriologien använda metoderna, t. e. med hjälp av Abbes
teckningsapparat, varvid partikel efter partikel avstickes på
en kartong, som sedan återger partikelsamlingen i
förstoring. Man räknar i allmänhet antalet partiklar pr
cm3, sålunda om 5 cm3 luft insugits endast partiklarna
på en femtedel av synfältet i mikroskopet. Enligt en l
Sydafrika, Amerika, Storbritannien och Tyskland
utbildad praxis anses den luft hälsofarlig, som pr cm3
innehåller mer än 300 kvartspartiklar av storleksordningen
0,0005–0,01 mm. Större partiklar anses kunna
uppfångas i de yttre luftvägarna.
Om luften härstammar från ett arbetsställe, där
dammet består uteslutande av kvarts, är tydligen
undersökningen avslutad med en dylik räkning. Innehåller
dammet jämte kvarts även kolpartiklar, brukar man i
Sydafrika förbränna dessa genom upphettning av
glasskivan; man betraktar då de kvarvarande partiklarna som
kvarts. Om därjämte i dammet ingå andra beståndsdelar,
såsom lerskiffer, fältspat m. m., går ej. heller
denna metod att använda.
Dr Löwe har därför utarbetat en speciell metod för
dessa komplicerade fall. Den består i att man efter
räkningen gör kvartskornen i preparatet osynliga genom
att tillföra en viss vätska till objektglaset. För detta
ändamål användes tetralin, som har ungefär samma
brytningsindex som medeltalet av brytningsindices för de
båda optiska axlarna hos dubbelbrytande kvarts.
Metoden har i mera komplicerad form använts inom
mineralogien för bestämning av brytningsindex hos
kristallfragment. Man använder dock här två vätskor, som
blandas, varefter man i en särskild apparat bestämmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0321.html
