Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 39. 30 sept. 1933
- Kostnadsjämförelse över godstransporter med lastbilar och järnvägar, av T. Svennberg och B. Jakobson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 39 ÅRG. 63 30 SEPT. 1933
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Kostnadsjämförelse över godstransporter med lastbilar och järnvägar, av T. Svennberg och
B. Jakobson. – Teknologföreningens höstutflykt. – Signalanläggningen vid spårvägstunneln
Skanstull–Slussen i Stockholm. – Notiser. – Tekniska föreningar. – Insänt. – Sammanträden.
KOSTNADSJÄMFÖRELSE ÖVER GODSTRANSPORTER
MED LASTBILAR OCH JÄRNVÄGAR.
[1]
Av T. Svennberg och B. Jakobson.
Lastbilar, om vilka man ursprungligen trodde, att
de endast kunde konkurrera med hästfordonen på
kortare avstånd, konkurrera numera kraftigt med
järnvägarna även om mera långväga transporter,
och otaliga diskussioner ha hållits, om vad som bör
anses som naturliga verksamhetsområden för
respektive trafikmedel. Föreliggande utredning avser att
undersöka, inom vilka avståndsområden järnvägar
eller lastbilar äro att föredraga ur trafikantens
synpunkt. Härvid är att märka, att transportkostnaden
sällan inskränker sig till den direkta fraktavgiften.
Vanligen tillkomma ett flertal mer eller mindre
direkta kostnader, varvid särskilt vid järnvägstransporter
de direkt anslutande körningarna mellan
trafikantens dörr och järnvägsstationen måste tagas i
betraktande. Analysen gäller sålunda transportkostnaden
"från dörr till dörr" som termen lyder.
Av transportkostnader äro åtminstone formellt sett
järnvägstransportkostnaderna kända, i det
järnvägstransporter betalas efter officiella tariffer.
Emellertid tillämpas i ganska hög grad undantagstariffer,
lägre än de fastställda, vilket förhållande dock i den
följande diskussionen lämnas å sido.
Biltransportkostnader äro däremot betydligt mindre
kända, varför en av huvuduppgifterna blivit att
undersöka dessa. Att som grund för biltransportkostnader
lägga de uppgifter, som kunna erhållas om
gängse trafikutbud, skulle knappast ge något
användbart resultat, då dessa äro synnerligen
oenhetliga, ofta produkter av stundens ingivelse. Det
lämpligaste har därför ansetts vara att som grund för
biltransportkostnaden lägga självkostnadsberäkningar.
Anmärkas bör dock att i praktiken fraktutbuden ofta
av ett flertal orsaker understiga självkostnaderna,
vilket förhållande dock måste lämnas å sido.
Lastbilsjälvkostnader.
En analys av självkostnader för lastautomobiler
försvåras i hög grad av det stora antal variabla
faktorer, som skilda trafikförhållanden medföra.
Givetvis hade det varit av mycket stort intresse att göra
en sådan generell analys, att man med hjälp av dess
resultat hade kunnat göra kalkyler för varje slags
trafik. Emellertid har det statistiska material, som
kunnat insamlas, icke möjliggjort en dylik analys.
Vi ha därför fått inskränka oss till en genomsnittlig
kalkyl.
Materialet, som omfattar cirka 250 vagnar av
skilda typer, är huvudsakligen hämtat ur bokföringen
hos större institutioner och firmor, som utföra
lastbilstransporter med egna vagnar.
Detta siffermaterial har behandlats så, att
kostnaderna uppdelats i fasta och rörliga. De rörliga
kostnaderna äro sådana, som kunna hänföras till
körd väglängd. Övriga kostnader kunna betraktas
som fasta och fördelas senare på användningstimmar.
Som rörliga kostnader räknas sålunda bensin
och olja, gummi, reparationer och underhåll. Fasta
kostnader äro däremot garage, försäkring, skatt,
ränta, chaufförlön och administration. Undantag
utgöra avskrivningskostnaderna, vilka äro både fasta
och rörliga, vilket kommer att närmare behandlas
i det följande.
Observeras bör dock, att de siffror, som här nedan
meddelas, ehuru de avse att återgiva genomsnittliga
förhållanden, icke ha generell giltighet. På de olika
kostnadselementen inverka som förut nämnts en
mångfald faktorer: vägens lutningsförhållanden och
vägbanans beskaffenhet, klimatiska förhållanden,
trafikintensitet, relativ belastning av vagnen, körhastighet,
chaufförskicklighet m. fl. faktorer.
Särskilt bör man komma ihåg de avvikelser, som
bero på om vagnen äges av ett större företag med
enligt avtal anställda chaufförer, eller om den, som
för vagnen, samtidigt är dess ägare. Den
självägande chauffören räknar sig i allmänhet till godo en
betydligt lägre dagsförtjänst än den anställde
chauffören (vilket bl. a. kan spåras i den officiella
socialstatistiken). Då därtill den självägande chauffören
arbetar med längre arbetsdag, kommer chaufförtimlönen
vid dylika företag att bliva lägre, förutom det
att vagnens utnyttjning blir större. Dessutom
iakttager den självägande chauffören vanligtvis större
försiktighet vid handhavandet av sin vagn, varigenom
även reparations- och avskrivningskostnader
nedbringas. Det undersökta materialet är huvudsakligen
från företag av den förstnämnda större företagstypen.
Analysen visar sålunda kostnader för sådana
företag, som arbeta med fast anställda chaufförer.
I första hand ha vagnarna uppdelats efter typ och
storlek i olika grupper. Denna indelning ha vi sökt
[1] Utgör en sammanfattning av examensarbete utfört inom
tekniska högskolans institutioner för hiss- och transportanordningar
resp. vägbyggnad och kommunikationsteknik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0365.html
