Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 45. 11 nov. 1933
- Teknisk revisionsverksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 45 ÅRG. 63 11 NOV. 1933
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Teknisk revisionsverksamhet. – Tidskriftsnytt inom de mekaniska och elektriska facken.
– Arvid Björk †. – Notiser. – Arosmässan – Insänt. – Sammanträden.
TEKNISK REVISIONSVERKSAMHET.
Vårt näringsliv har i mer än ett avseende vuxit
ifrån de former, som fastställts för densamma
och dessa former ha därför ställts under
omprövning. I första hand har man inriktat sig på
att söka anpassa aktiebolagslagen efter nutida krav.
Ett av dessa krav är, att den kontroll, som
aktieägarna själva för närvarande utöva genom sina
revisorer, bör förbättras. Detta skulle vara av icke
oväsentlig betydelse särskilt för de företag, som för
sin finansiering vända sig till den kapitalinvesterande
allmänheten. Även för företagsledningarna
borde en möjligast vederhäftig och saklig revision
utgöra ett stöd. Den uppfattningen har också mer
och mer trängt igenom – att varje större företag
bör bland sina revisorer räkna åtminstone en
auktoriserad revisor. Denna utveckling har såvitt
kunnat bedömas enbart varit av godo. Den har givit
revisionsverksamheten stadga och fasthet och
därigenom bidragit att stärka allmänhetens förtroende
för vederbörande företag. Fråga är om icke
systemet med fordel kan utbyggas ytterligare genom att,
allt efter förhållandena, länka in andra yrkesmän
med särskilda kvalifikationer på revisionsverksamhet.
Härvid syftas närmast på en tanke, som
framkastades vid en diskussion, som ägde rum inom
teknologföreningens avdelning för industriell
ekonomi och organisation för någon tid sedan.
Förslaget innebar, att man borde söka intressera
lämpliga ingenjörer att utbilda sig på sådant sätt, att
man även finge en kår av tekniska revisorer, vilka
kunde stå till förfogande vid revision m. m. av
industriellt eller tekniskt betonade bolag och företag.
Revisionsverksamhet kan uppdelas i två moment.
Det ena momentet är den rent räkenskapsmässiga
revisionen, vilken ofta av praktiska skäl uppdrages
åt en eller flera särskilda sifferrevisioner. Hit hör
en minutiös genomgång och kontroll av
räkenskaperna samt av överföringar mellan olika
räkenskapskonton och böcker, granskning av
verifikationer, kassainventering m. m. Det är självfallet, att
en teknisk utbildning icke är av särskilt värde vid
utförande av dessa företrädesvis rent kamerala uppgifter.
Det andra och lika betydelsefulla – ofta t. o. m.
betydelsefullare – momentet i en revision är den
förnuftsprövning av inkomster och utgifter samt
tillgångar och skulder, ävensom av företagsledningens
och styrelsens åtgärder som revisorerna böra
verkställa. Vid en sådan prövning måste det vid
industriell och teknisk verksamhet vara av obestridligt
värde, om revisorernas sakkunskap är differentierad
på sådant sätt att den vanliga revisionsexpertisen
kompletteras av teknisk-industriell sådan. För en
ingenjör med lämplig praktisk erfarenhet bör en
kontrollbedömning av värdet av industriella byggnader,
av transportanordningar, av maskinell utrustning, av
halvfabrikat, av lager och inventarier m. m. helt
naturligt vara lättare än för en person utan teknisk
utbildning och industriell verksamhet. För ingenjören
bör det också vara lättare att bilda sig en
uppfattning om den skäliga storleken av de
kostnadselement varav en industriell eller teknisk verksamhet är
sammansatt, kostnader för teknisk och arbetspersonal,
för kraft, råmateriel, transporter, bearbetning, slitage
(avskrivning) m. m.
I den mån ett företag visar ett gott ekonomiskt
resultat, ha revisorerna ganska sällan anledning
att mera ingående fördjupa sig i organisation och
drift. Men långt ifrån alla företag gå bra. Vid en
mindre lycklig utveckling är det givetvis en fördel
om revisorerna icke endast nödgas inskränka sig till
att konstatera förhållandet. Deras arbete blir
dubbelt värdefullt, om de ha möjlighet att i stora drag
bilda sig en självständig uppfattning om vad som
brister icke blott på de finansiella och affärsmässiga
områdena, utan även på det produktionstekniska.
I ett stort antal fall, kanske de flesta, äro
styrelserna i våra industriella företag sammansatta
med mera hänsyn till ägareintresset än till den
verksamhet det gäller, ehuru många lysande undantag
finnas. Den verkställande ledningen är ofta den enda
som sitter inne med teknisk-industriell sakkunskap,
I sådana fall bör det vara en trygghet för såväl
styrelsen som denna utomstående intressenter, om den
verkställande ledningens förvaltning bedömes även
ur ifrågavarande synpunkter. Det är icke heller
mera anmärkningsvärt, att en sådan bedömning
årligen sker genom revisorerna än att den på sidan om
revisionen emellanåt verkställes av tillkallade experter.
En teknisk revisor bör som alla andra yrkesmän
akta sig för att bliva alltför vittfamnande. Han
måste och kommer helt säkert att begränsa sig till de
områden, inom vilka han har särskilda
förutsättningar att göra sig gällande. Sådana
förutsättningar kunna förkovrat genom att vederbörande
inom dessa områden skaffar sig de ytterligare
kunskaper samt de jämförelsesiffror och överslagsvärden som
behövas. Det är påtagligt att personer med teknisk
utbildning och industriell erfarenhet ha de största
förutsättningarna att komma till rätta med sådana
siffror och överslagsvärden och att hålla dem färska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0417.html
