Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 9 dec. 1933 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värdering medelst guldköp, att genom de på grund av
den starkt höjda dollarkursen högre importpriserna
åstadkomma en allmän prisstegring inom landet, synes
knappast komma att förverkligas. Importen spelar en
förhållandevis allt för ringa roll i det amerikanska
nationalhushållet för att nämnda effekt skulle uppnås.
Dollarfallet har däremot sänkt priset på en hel del
stapelartiklar på den internationella marknaden på
grund av den stora efterfrågan U. S. A. representerar
och sålunda direkt motverkat återhämtningen i den
övriga världen. De senaste månadernas förändringar i
den amerikanska prisnivån äro mycket obetydliga
räknat i amerikansk valuta – Bureau of Labours
partiprisindex har stigit endast knappa 3 proc. sedan augusti –
och omräknat i guldvaluta har den sjunkit.
Prisstegringen sedan oktober i fjol uppgår räknat i dollar till
cirka 10 proc. enligt samma index. De senaste
amerikanska rapporterna synas visa, att bakslaget efter
sommarhaussen nu i huvudsak har ebbat ut. Edligt den
officiella produktionsindexen har produktionens
omfattning minskats sedan juli månad med cirka 1/4-del,
men dock kvarstår en förbättring sedan bottenpunkten
i mars i år på omkring 30 proc. Järn och stålindustrien
utnyttjar f. n. cirka 27 proc. av kapaciteten, vilket är nära
dubbelt så mycket som ett år tidigare; nedgången
gentemot juli i år utgör däremot i det närmaste 40 proc. I
ögonen fallande är, att den gentemot i fjol kvarstående
förbättringen är så förhållandevis stor. Automobilindustrien
företer en stark säsongsmässig nedgång, men
denna är dock ej så markerad som den i fjol, och
oktober månads tillverkning var hela 180 proc. större
än den under oktober i fjol. Det är ju en erfarenhet
även från Europa, att efterfrågan just på dessa för de
kapitalproducerande industrierna erforderliga
produkterna är förhållandevis god. Denna företeelse är
glädjande, då den brukar vara typisk för en begynnande
konjunkturförbättring. Lika i ögonen fallande är för
U. S. A:s del att de för konsumtionen arbetande
industrierna ha en, ehuru obetydligt, lägre sysselsättning
än ett år tidigare.
Deprecieringen av dollarn gentemot guldet mätt i
pariserfrancs uppgick vid månadsskiftet
oktober–november till cirka 33 proc. och fortsatte under de båda
första veckorna av sistlidna månad i synnerligen snabb
takt ned till 41 proc., varefter en viss återhämtning
inträdde under inverkan av finansens och de ekonomiska
fackmännens fanflykt från Roosevelt. Senare ha
betydande svängningar i nämnda kurs ägt rum, vilka i sin
tur påverkat övriga valutor till nackdel för den
internationella handeln.
Ännu en fransk regering har försökt sig på att
bringa reda i den franska budgeten. Ministärskiftet har
givetvis icke kunnat undgå att ytterligare oroa
francsnoteringen, och utströmningen av guld och utländska
valutor från. Frankrike har haft betydande omfattning.
Endast tack vare den engelska stabiliseringsfondens
stöd genom guldköp har det varit möjligt att hålla
francen någorlunda uppe. De franska regeringssvårigheterna
eller rättare sagt de fåfänga mödorna att bringa
budgeten i jämvikt på annat sätt än genom inhemska lån
komma uppenbarligen att stimulera det pågående
guldutflödet. Frågan om Frankrikes bibehållande av
guldstandard och ovissheten om dollarns slutliga yttre och
inre värde äro alltjämt de stora spörsmålen för hela
världens ekonomiska liv.
Trots all denna ovisshet vill det synas, som om en
sakta fortskridande konjunkturförbättring skulle arbeta
sig fram i Europa. Den engelska konjunkturkurvan
tycks löpa tämligen horisontalt för tillfället. Den tunga
industriens produktionssiffror för oktober äro väl i nivå
med de för september och arbetslöshetssiffrorna äro en
aning bättre. Tredje kvartalets produktionsindex visar
samma sysselsättningsgrad som andra kvartalets. De
tyska motsvarande siffrorna innebära t. o. m. en ganska
betydande förbättring. Även för Frankrikes del
tyder det föreliggande materialet på ett jämfört med den
närmaste föregående tiden väl hävdat produktionsläge.
För vårt lands del kunna vi glädja oss åt ännu en
fortfarande anmärkningsvärt förmånlig utveckling.
Järnverksföreningens senaste kvartalsrapport[1] visar en
avsevärd stegring av produktionskvantiteterna.
Även våra övriga stora stapelartiklar förete alltjämt
liksom under hög- och eftersommaren förhållandevis
vackra kvantitetssiffror. Särskilt förmånliga äro de
för massan och då särskilt sulfaten, men även för
papperet är läget mycket gott, och vi måste gå tillbaka till
1929 för att finna exportkvantiteter i nivå med de
nuvarande. Trävarusiffrorna äro även de avsevärt
förmånligare än fjolårets men dock icke lika gynnsamma
som de förutnämnda artiklarnas jämfört med 1929. Även
malmen visar en förbättring av exportkvantiteten;
ökningen under de tio första månaderna uppgår till 0,30
mill. ton och den totala under denna tid utförda
kvantiteten till 2,22 mill. ton.
Parallellt med den kvantitativa förbättringen av vår
export har gått en förmånlig utveckling av prisnivån.
Importvarornas priser ha enligt Svenska Handelsbankens
beräkningar stigit med omkring 1 proc. sedan årets
början, under det att stegringen för exportvarornas del
utgör cirka 11 proc. Prisutvecklingen har alltså
återvänt i de för oss förmånliga fåror, i vilka den gick före
den sista krisen. Detta har ock bland andra faktorer
avspeglat sig i handelsbalansens siffror, i det månaderna
juni–september resulterat i ett exportöverskott på kr.
63 mill., mot ett importöverskott för samma tid i fjol
på kr. 53 mill., – en förbättring alltså på icke mindre
än kr. 116 mill. Utrikeshandelns värdesiffror ange även
för oktober en betydligt större varuomsättning än
föregående år, men ha gett ett importöverskott på kr. 3 mill.,
vilket likväl innebär en förbättring gentemot i fjol på
kr. 10 mill.
Den förmånliga handelsbalansen har i hög grad
medverkat till den kraftiga ökningen under året av
våra tillgodohavanden i utländska valutor och guld.
Dessa ha nämligen stigit med icke mindre än kr. 263
mill. till hela 900 mill. vid månadsskiftet okt.–nov.
Riksbankens valutareserver ha fortsatt att ytterligare
ökas under november, trots att det normala för
innevarande del av året är en nedgång i vårt innehav av
utländska valutor. Reserven var vid senaste månadsskifte
kr. 413 mill., oavsett guldtransaktionerna under året,
och överträffar sålunda den tidigare toppsiffran från
1930. I vilken utsträckning kapitalflykt hit kan ha
medverkat till den starka ökningen, är svårt att säga, men
att dylik ägt rum förefaller högst sannolikt.
Penningmarknaden i övrigt är utomordentligt lätt, såsom ock
framgår av den senaste diskontosänkningen till 2 1/2 %
eller den lägsta räntesats som någonsin förekommit i
detta land. Affärsbankernas å vista medel uppgingo
vid månadsskiftet okt–nov. till hela kr. 475 mill.
Differensen mellan den ränta, som nu erhålles på
obligationer, och den bankerna betala å insättningar är f. n.
mycket betydande. Detta är närmast en följd av att
kapitalplacerarna betrakta det nuvarande läget som
relativt snart övergående och därför söka undvika
långvariga placeringar i närvarande läge. Det är väl
sannolikt att räntesänkningen blir ett incitament till
överflyttning av kapital från bankernas
insättningsräkningar till obligationer och därmed jämställda
placeringsobjekt och att en viss justering nedåt av
avkastningen på dessa kommer att fortgå någon tid framåt.
Under intryck av den stora ovissheten beträffande
konjunkturutvecklingen i U. S. A. och faran för ett
sammanbrott för guldvalutorna har fondbörserna såväl här
hemma som i utlandet under sistlidna månad varit
olustiga och omsättningen å dem ringa. Filip Oberger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
