Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 52. 30 dec. 1933
- Nya arbetsuppgifter för ingenjörer, av Olof Kärnekull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 52 ÅRG. 63 30 DEC. 1933
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Nya arbetsuppgifter för ingenjörer, av överingenjör Olof Kärnekull, landshövding Sven Lübeck
och civilingenjör Sven Nerell. – Cassars hustru. – Notiser. – Sammanträden.
NYA ARBETSUPPGIFTER FÖR INGENJÖRER.
Nya arbetsuppgifter för ingenjörer var
den lockande rubriken på en diskussion
som gick av stapeln vid sammanträde den
30 okt. inom teknologföreningens
avdelning för industriell ekonomi och
organisation. Inledningsföredraget hölls av
överingenjör Olof Kärnekull, varefter följde
trenne organiserade inlägg av resp.
landshövding S. Lübeck, försäkringsdirektör S.
Nerell och denna tidskrifts redaktör.
Inledningsföredraget samt de två första
diskussionsinläggen återgivas i det följande,
medan det tredje inlägget varit infört
under rubriken Teknisk
revisionsverksamhet i häfte 45 och själva
sammanträdesreferatet med kort återgivande av den
fortsatta diskussionen i häfte 48.
Överingenjör Olof Kärnekull.
Det är med tillfredsställelse vi kunna konstatera
en växande uppskattning1 av ingenjörens
arbetsinsats såväl i det allmännas som i det enskildas tjänst.
Även om detta förhållande kan betraktas som en
naturlig företeelse under en period av tekniskt
nyskapande utan like, så bör det dock även tolkas som
ett bevis för ett stegrat behov av tekniskt sakkunnig
hjälp vid samhällets konstruktion, produktionslivets
gestaltning och samfärdselns utveckling. En annan
fråga, som i detta sammanhang är av vikt att få
klarlagd, är om samhället och näringslivet komma
att ha ett fortlöpande behov av tekniskt-ekonomiskt
sakkunniga rådgivare.
I fråga om samhällets varaktiga behov av sådan
sakkunnig hjälp böra vi bl. a. beakta, att vad vi
populärt kalla det demokratiska genombrottet har
medfört, att de samhälleliga förvaltningsorganen i
stor utsträckning kommit att stå under politikernas
– eller politiskt orienterade organisationers –
inflytande. Detta förhållande bör regelrätt leda till, att
den objektiva, tekniska sakkunskapen har att fylla
allt ansvarsfullare uppgifter i det moderna tekniskt
betonade samhället, icke minst såsom ett nödvändigt
komplement till den tekniskt icke sakkunnige
politikern. Efter allt att döma kommer samhället ur
denna synpunkt sett att ha ett fortlöpande behov av
samhällsekonomer i tekniska frågor, dvs. av
ekonomiskt skolade ingenjörer.
Men av större betydelse för samhället är
ingenjörsarbetet sett ur en annan synvinkel.
Jag har vid ett tidigare tillfälle fäst uppmärksamheten
på, att det i vår tid finnes industriella
sammanslutningar av en sådan storleksordning, att dessa
ha större inflytande på en hel världsdels ekonomi, än
en enskild, mindre stats hela nationalekonomi. Som
exempel behöver jag endast nämna Standard Oil,
Tysklands färgindustri och europeiska stålkartellen;
men det finnes åtskilligt flera.
Detta förhållande har haft till följd, att
produktionslivets och samfärdselns gestaltning har fått
avgörande betydelse för den allmänna hushållningen.
Är denna synpunkt riktig, sammanfalla således det
allmännas och det enskildas intressen på vitala
punkter bl. a. däruti att det bör ligga i båda parternas
intresse att understödja en fortsatt utveckling av
industrien och samfärdseln. Rent politiskt kunna
visserligen meningarna vara delade om metoder och
medel för ett sådant understödjande, men på en punkt
synes alla parter – oberoende av meningsskiljaktigheter
i övrigt – vara ense, nämligen att
understödjandet av det vetenskapliga, tekniska
forskningsarbetet är nyckeln till industriellt välstånd.
Forskningsarbete är att betrakta som en investering på lång sikt
och utvecklingsförloppet synes därför tyda på ett
varaktigt behov av teknisk sakkunskap.
Med hänsyn till produktionslivets betydelse för den
allmänna hushållningen har även den enskilde
ingenjörens arbete kommit att få en sådan betydelse för
samhällets konstruktion, att hans arbetsinsats –
även om den göres i ett enskilt företags tjänst –
kommer att bli granskad och kritiserad, icke som
tidigare huvudsakligen ur det enskilda företagareintressets
synpunkt, utan ur samhällsnyttig synpunkt.
I visst avseende ha ingenjörerna redan pålagts ett
sådant ansvar. Jag syftar härvid närmast på, att
man trott sig kunna visa på ett visst samband mellan
å ena sidan den forcerade mekaniseringsprocessen,
som karakteriserat det sist passerade skedet av
industriens tekniska utveckling och å andra sidan den
arbetslöshet, som är rådande, och som icke heller
ingenjörerna gått fria från. Sedan 1890-talet torde
ingenjörerna icke haft så svår känning av arbetsbrist
som under de sista två åren.
Vi skola emellertid icke fördjupa oss i det komplex
av frågor, som vi i dagligt tal kalla arbetslöshetsproblemet.
Men det bör i detta sammanhang vara
av intresse just för ingenjörerna att taga del av, i
vilken grad tekniken (och ingenjörerna) vid ett
tidigare tillfälle tagits till hjälp för att skapa nya
arbetsuppgifter för en växande befolkning. För att
belysa den frågan ber jag att få lämna några
uppgifter rörande utvecklingen i Europa och Sverige
under olika tidsskeden.
I Europa ökades befolkningen från 1700-talets
början till 1800-talets början med 58 mill. människor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0473.html
