Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
14 JAN. 1933
Fig. 3. Profil av Sumatrabergskedjan vid Moekomoeko.
SV
Fig. 4. Geologiska profiler av Sumatrabergskedjan.
Vidare hava sprickorna upprepade gånger öppnat
sig, och de hydrotermala lösningarna hava arbetat i
perioder. Det synes som om den guldrika
minera-liseringen (av de ost-västliga malmerna) tillkom först,
under lösningarnas varmare stadium, varefter de
silver- och manganrika och guldfattiga nord-sydliga
gångarna erhöllo sina mineral i ett senare, kallare
stadium hos lösningarna. Genetiskt torde de
emellertid kunna hänföras till en och samma process,
fastän blandningar av de två malmtyperna icke
iakttagits och en tydlig tektonisk rörelse
konstaterats i tiden mellan de två typernas bildning.
Vid de olika malmfälten har man att
göra med en samling svårutredda brott-,
skoll- och förkastningsrörelser, vilka
äro viktiga för brytningen. På flera
håll har man tillgripit geofysikaliska
undersökningsmetoder för att klarlägga
tektoniken samt givetvis för att
eftersöka nya malmer. Dels har Piepmeyers
Elbof arbetat med seismisk metod, och
dels har a.-b. Elektrisk malmletning
utfört undersökningar. Elbof
misslyckades tyvärr totalt både tektoniskt
och i malmletningshäriseende
(malmfältet Redjang Lebong). De anvisningar,
firman gav, stämde icke med
verkligheten i något fall. Elektrisk
malmlet-nings anvisningar voro icke vid min
avresa från Sumatra kontrollerade vid
de olika gruvfälten, men så vitt jag
redan kunde iakttaga vid Mangani
hade firman i tektoniskt hänseende
i stort sett lyckats finna riktiga
tolkningar. I detta sammanhang må
jag understryka vikten av att de
geofysiska undersökningarna
kombineras med noggranna geologiska
detaljstudier. I förbigående sagt, lämnade
Elbofs rapport över Redjang Lebong
rätt mycket övrigt att önska ur
geologisk synpunkt.
Guldsilvermalmernas struktur kan
dels vara skivigt parallellorienterad,
dels brecciös med metamorfoserade
stycken av sidostenen, dels
druslik-nande osv. I samtliga dessa fall kan
man konstatera, att mmeralbildnmgen
skett i intervaller. Man finner
skallik-nande eller lagerliknande avsättningar
å stenkärnor, men de guld- och
silverrikaste partierna kunna även uppträda
såsom snören med knutar o. d.
På några få undantag när (Se- och
Te-mineral samt ett par sällsynta
Ag-mineral) giver nedanstående tabell en
översikt av de i Sumatras
guldsilver-gångar förekommande malmmineralen
samt dessas relativa ålder och
bildningssätt. I korthet är
kristallisations-ordningen i stort sett följande: 1) Pyrit
och kvarts med något zinkblände och
kopparkis. 2) Zinkblände och
kopparkis. 3) Huvudmassan av sulfiderna,
däribland mest blyglans, kopparkis,
en del silvermineral samt elektrum.
4) Huvudmassan av ädelmetallmineralen samt till
slut elektrum. 5) Supergena avsättningarna, vilkas
fördelning å oxidationszonen och cementationszonen
framgår av tabellen.
Såväl för provtagningen och värdesättandet av en
malm som för prospekterandet är det av stor
betydelse att veta om det rör sig om den hypogena
eller supergena zonen, och några mineral giva
härvid god anvisning. (Covellin är
cementationsmine-ral, epidoten tyder på metasomatos etc.)
Visserligen förekommer cementguld samt några sekundärt
bildade silvermineral rätt djupt ned i malmens pri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
