Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 DEC. 1933
BERGSVETENSKAP
93
alstring och pumpning att reduceras från 8 till högst
3 man.
Ventilationen, som för närvarande tarvar 4
fläktar, kommer efter genomslaget med Hyllinge att
kunna klaras med endast 2 st. Nu drives luften ner
i schakt nr 2, pressas därifrån ut till Tibbarpsområdet.
vänder där och pressas förbi schakt nr 3 ut till S.Ö.
delen av fältet (Lerfältet), vänder åter för att
slutligen drivas upp i schakt nr 3. (Se kartan.)
Sammanfattning.
Moderniseringen av gruvdriften i Bjuv kan
sammanfattas på följande sätt: Koncentration av
schaktanläggningarna från 2 till l, mekanisering av
brytningen, utökning av transportanordningarnas
kapacitet samt enklare och effektivare ackordssättning.
Resultatet har blivit en fördubblad effekt och belyses
av följande statistik.
Antal anställda arbetare vid resp. års utgång:
1928 1932
Under jord........................ 221 139
Ovan " ........................ 64 35
Summa 285 174
Pr gruvarbetsdag utförda skift:
Produktiva under jord.............. 176 96
Improduktiva " " .............. 35 32
ovan " .............. 55 371
Summa 266 165
Utförda skift i % av möjliga:
Produktiva under jord.............. 87,1 89,6
Improduktiva " " .............. 91,- 90,2
" ovan " .............. 94,5 91,9
Medeltal 89,- 90,4
Kolhuggarnas arbetstid och förtjänst:
Tim. pr skift................... 7,17 7,50
Kr. " " ................... 7:82 10:19
" tim.................... 1: 09 1: 36
" år .................... 1,940: - 2,290: -
Effekt i ton pr man och skift:
Produktiva ......................... 1,2 3,1
Samtliga under jord................ l,0 2,3
Allt manskap ...................... 0,8 1,7
Räntabiliteten av det för moderniseringsplanen i
Bjuv investerade kapitalet 460000 kr. framgår med
tillräcklig tydlighet endast av antalet inbesparade
arbetare, 111 man.
KÖPINGS KOPPARHYTTA.
Fil. dr Axel Lindblads intressanta föredrag om
"Smältverket vid Rönnskär"1 giver undertecknad
anledning erinra om att det år 1916 byggdes en mindre
kopparhytta i Köping av Guldsmedshytte a.-b. Hyttan
ifråga gjorde aldrig något väsen av sin tillvaro men
var väl bekant, då svenska folket hade behov av den då
mycket dyrbara metallen koppar. Då aldrig förut något
blivit publicerat om denna hytta och dess tillkomst,
torde några rader härom möjligen hava sitt intresse,
särskilt vad beträffar den egendomliga tillkomsten av
hyttans konverter.
Det var således år 1916. Hela programmet för driften
var färdigt. Nytt maskinhus för ångmaskin och
kompressor var klart. Smältverket inrymdes i en gammal
byggnad, som tidigare varit "Fröklängningsanstalt".
Till förfogande stod Nautanens kopparverks
kvarlåtenskap, ovannämnda kompressor, 2 runda water-jackets-ugnar samt 7 st. "sura" konvertrar. Jag vill minnas, att
diametern på dessa var 0,9 m. Två konvertrar svet-
i Teknisk tidskrift häfte 17, 1933.
sades samman till en. Resultatet blev sålunda en lång
konverter, fortfarande 0,9 m i diameter.
Så sattes hyttan igång. Skärstenssmältningen i
water-jacketsugnarna gick relativt bra, frånsett en och
annan läcka då och då. Men så kom det stora
ögonblicket, då vi skulle blåsa koppar. Detta visade sig
dock vara betydligt svårare än vi föreställt oss. Efter
ihärdiga försök att "blåsa liv" i dessa konvertrar, måste
vi slutligen uppgiva dessa försök och förklara konvertrarna odugliga. Situationen var ytterst bekymmersam.
Men, som ordspråket säger: "Då nöden är störst är
hjälpen närmast." Undertecknad drog sig då till
minnes, att jag i Trollhättan hade en rullugn, som jag
tidigare använt i Guldsmedshyttan för ett
järnsvampsförsök. Visserligen var ugnens mantel för kort, men en
ny sådan tänkte jag mig kunna få på några dagar. I
tankarna hade jag redan min konverter klar. Ugnen
eftertelegraferades att omgående sändas som ilgods.
(Vid denna tidpunkt skulle ju allt sändas som ilgods.)
Samtidigt tänkte jag bygga den nya "konvertera" med
basisk infodring. Visserligen hade man vid denna
tidpunkt icke så stor erfarenhet angående basisk infodring
och hos litteraturen kunde man ej heller få något stöd.
I alla fall, ugnen infodrades med magnesittegel och på
tre veckor stod Sveriges första basiska kopparkonverter
färdig. Jämförd med de gamla sura konvertrarna hade
den nya rätt så gigantiska dimensioner, diametern var
2,3 m och längden 2,7 m. Vidare var den försedd med
löpringar av martingods, som voro monterade med stöd,
så att luftrum uppstod mellan manteln och ringarna.
Löpringarnas diameter var 2 740 mm. I övrigt framgår
konstruktionen av nedanstående ritning och foto.
Den 15 december 1916 gjordes den första blåsningen,
som förlöpte utan ringaste svårighet. Första tappningen
höll 99,2 % Cu. Konvertern gick sedan oklanderligt
under de två år jag stannade vid Köpings kopparhytta.
Min järnreduktionsugn hade räddat oss i en mycket
brydsam situation.
Fig. 1. Köpings-konverten.
l Att denna siffra överstiger antalet anställda beror på
inskränkning av gruvarbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
