Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1933 - Sydney M. Hagman: Gummiindustriens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 MARS 1933
KEMI
19
processer. - Även den kemiska sidan av industrien
var i viss mån mekaniserad och standardiserad.
Redan 1902 hade visserligen engelsmannen C. O.
Weber, "den vetenskapliga gummikemiens fader", i
sin berömda bok Chemistry of India Rubber sökt
föra gummikemien in på mera vetenskapliga banor.
Men hans om enastående klarsyn och genial
experi-mentalskicklighet vittnande skrifter tyckas endast
långsamt ha trängt ut till teknikens män.
Det synes ha varit de av kautschukens oerhörda
prisstegring under 1900-talets första decennium
framkallade försöken att framställa syntetiskt gummi,
som ledde till ett mera allmänt, systematiskt
studium av kautschuken som sådan, av dess reaktioner
och egenskaper. - Visserligen är det syntetiska
gummit ännu i dag ett, åtminstone från
tekniskekonomisk synpunkt, olöst problem, men det har
dock tillhört såväl den vetenskapliga som den
tekniska gummikemien så mycket nytt, att
arbetet på det måste anses ha varit i hög grad
fruktbärande.
I förbigående vill jag nämna, att trots de
sjunkande priserna på naturgummi håller sig intresset
för kautschukens syntetiska framställning ännu vid
liv. Alldeles särskilt synes man i Tyskland lägga
ner ett stort arbete på detta. Det förefaller rent
av, som om det syntetiska gummit, oaktat det icke
framställes industriellt, skulle vara att räkna med
som en prisreglerande faktor, för den händelse att
priserna skulle visa tendens att stiga alltför högt.
- Troligt är dock icke, att detta är att befara inom
den närmaste framtiden. Ännu finnas väldiga
områden av tropisk djungel, som utmärkt lämpa sig
för gummiodling, och ännu är arbetet på
rationalisering av själva gummiodlingen - såväl tekniskt
som botaniskt - genom systematisk växtförädling
o. d. knappast mer än påbörjat.
Ren kautschuk är ett kolväte med den empiriska
formeln (C5H8)n. I mjölksaften, latexen,
förekommer den uppslammad i form av små droppar eller
kulor med en storlek av omkring en tusendels mm,
och som bestå av ett yttre, fastare skikt och ett inre
flytande. Det yttre skiktet synes dessutom, såsom
ofta är fallet med naturliga kolloider, vara försett
med ett pansar av andra ämnen, här antagligen mest
äggviteämnen.
Vid surgörning koagulerar kautschuken, och ett
nätverk bildas, som under intorkningen alltmera
förtätas. Det nyss utfällda gummit har alltså en
tydligt kornig struktur, och denna kornighet kan
under vissa förhållanden bibehållas även hos den
torra kautschuken, ja till och med hos den
vulkaniserade. - Det var därför naturligt, att man länge i
denna struktur sökte förklaringen till många av
kautschukens säregna egenskaper - framför allt
dess elasticitet. - Likaledes har man sökt ta det
faktum, att gummit i latexpartiklarna har olika
konsistens i kärnan och i de yttre delarna, till
utgångspunkt för förklaringen av vulkaniseringen, särskilt
av de på ett förbryllande sätt växlande
svavelmängderna vid olika vulkaniseringssätt osv.
De fortsatta undersökningarna ha emellertid
kommit denna struktur att framstå som något i viss
mån oväsentligt. Alltmera har i stället kautschukens
vätskenatur trätt i förgrunden. Det, som främst
bidragit härtill, har varit undersökningarna angående
olika ämnens, framförallt svavlets löslighet i
gummit. - Medan tidigare svavlets smältpunkt, dess
eventuella absorption av gummipartiklarna m. m.
spelade en stor roll i alla teorier över gummits
förhållande såväl i ovulkaniserat tillstånd som vid
vulkaniseringen, har man på de senare åren funnit, att
svavel samt flera andra för vulkaniseringen viktiga
ämnen lösas i gummit, fördela sig mellan detta och
andra vätskor i kontakt därmed enligt vanliga
fysikaliska lagar osv. - Likaledes har studiet av de
i kautschuken olösliga s. k. fyllmedlen alltmera
kommit att betona själva gummits vätskekaraktär.
Medan man tidigare nog i allmänhet tänkte sig
kautschukens och fyllmedlens inbördes förhållande
som någon slags ömsesidig adsorption, betraktar man
nu ett färdigblandat gummi som ett kolloidalt
system, i vilket kautschuken med däri lösta
substanser bilda dispersionsmedlet och de inblandade
olösliga substanserna den dispergerade fasen. Hela
systemet besitter en hög grad av stabilitet, som
ytterligare ökas genom vulkaniseringen.
Kautschuken har som bekant samma procentiska
sammansättning som isopren, av vilket den är en
polymerisationsprodukt. Om den exakta byggnaden av
dess molekyl vet man emellertid ännu ganska litet.
Medan somliga, framför allt Staudinger, anse den
vara mycket stor med en molekylarvikt av kanske
100000 eller däröver, anse andra, stödda på
röntgenografiska undersökningar, själva molekylen vara
relativt liten, kanske bestående av så litet som
8 isoprenrester. Dessa mindre molekyler skulle
emellertid i sin tur sammanslutas i högre enheter
-. miceller. Antingen man nu sluter sig till den
ena eller den andra åsikten - mig synes för
närvarande, framför allt genom Staudingers geniala
undersökningar, den förra vara att föredraga - är
det tydligt, att storleken av makromolekylerna eller
rnicellerna lätt kan ändras. Relativt milda kemiska
ingrepp, ja till och med en enkel bearbetning eller
uppvärmning synas vara tillräckliga härför.
Den första arbetsoperation som kautschuken
underkastas i en gummifabrik är en knådning eller s. k.
masticering med hjälp av något uppvärmda
valsverk. Genom denna behandling ökas dess
plasticitet på bekostnad av dess elasticitet, likaledes ökas
dess löslighet i bensin, bensol m. m. Denna operation
är av grundläggande betydelse för hela den följande
bearbetningen. På dess rätta utförande beror det,
om vulkaniseringsmedel och fyllmedel bli ordentligt
dispergerade, om det blandade gummit kan valsas
och formas osv. Redan i gummiindustriens
barndom konstruerades de maskiner, som användas
härför, och redan i de äldsta skrifter, som finnas om
gummi, betonas betydelsen av masticeringen. Men
först på senaste tiden börjar man något skymta det
verkliga förloppet bakom denna arbetsoperation,
även om det ännu är långt ifrån klarlagt. Att det
emellertid består i ett nedbrytande av
gummimolekylerna eller micellerna åtminstone delvis under
inverkan av luftens syrgas är tydligt. Gummit
"des-aggregeras". Om denna desaggregering har den
allra största betydelse för gummits bearbetning, så
är den icke mindre för dess kvalitet. Det har gjorts
troligt, att kautschukens tekniskt värdefulla
egenskaper, framför allt dess elasticitet hänger samman
med graden av aggregering av dess molekyler. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
