Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1933 - Ernst Rothelius: Om arbetssättet hos vindsiktar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
TEKNISK TIDSKRIFT
8 JULI 1933
Fordringarna på vindsiktningsprocessen äro
följande:
1. Den del av godset, som vid krossningen gått ned
under en viss korndiameter, dvs. som passerar en
sikt med sikthål av denna dimension och som i
det följande kallas underkorn, skall i så stor
utsträckning som möjligt avsiktas.
2. Inga korn med större korndiameter, överkorn, böra
medfölja i den färdiga produkten.
3. Den avsiktade färdiga produkten skall hava för
sin användning ändamålsenlig
kornstorlekssam-mansättning.
Vid härledning av de i det följande begagnade
formlerna1 användas följande beteckningar:
Halt av
underkorn Vikt i kg.
Pä
P
I till vindsikten ingående gods...
I från vindsikten erhållen färdig
produkt .....................
I från vindsikten erhållen grov
produkt ..................... b Pb
Ofta har man vid målning av gods gått med på
att vissa procent få stanna på en viss sikt, dvs. att
en viss procent överkorn får finnas i den färdiga
produkten. Om halten av överkorn i det färdiga godset
betecknas med 2, betyder 100 - z=r halten av
underkorn i den ideella färdiga produkten.
Vindsiktningens verkningsgrad q definieras nu
såsom utbytet av underkorn i färdigprodukten m minus
resterande överkorn i färdig produkt w:
1 = m-v>- .......................................... (1)
Enligt ovan angivna beteckningar är
m = ^ . 100 o/o = CJ« -1)
a. Pa * a (c- b)
och
=7 -T .–––-;. ioo°/0.(3)
(c - b) (r - a) ’ v ’
^ .–___
Pa \r - a.
Således blir
p f c f__c\
= £ - ––––––- . 100 o/o .................. (4 u)
Pa {a r - a) ’ v ’
– .
(r - a) (c -
100 o/o.
’
(4 b)
Detta är en verkningsgrad av särskild art. Den är
ett uttryck för den mer eller mindre väl utförda
separationen av ett gods i två delar, vilka äro av
varandra fullkomligt oberoende. Under det att m skall
vara så stor som möjligt bör w vara mycket liten.
Genom införandet av r eller halten av underkorn i
det ideella färdiga godset har man således tagit
hänsyn till alla tre villkoren, som måste vara uppfyllda
för att vindsiktningsprocessen skall hava varit
fullkomlig. I praktisk drift inträffar detta naturligtvis
aldrig, utan vindsiktningens verkningsgrad kommer
att angiva huru långt man kunnat uppfylla de tre
olika fordringarna. Ofta har man stor nytta av
formeln 2, som angiver utbytet av underkorn i den
färdiga produkten, men även om denna formel angiver
100 %, så, är ej verkningsgraden 100 %. För att
detta skall inträffa måste samtidigt halten av
överkorn i den färdiga produkten vara 0.
i Uppställda av prof. H. Madel, Freiberg, se Zement 1930,
sid. 958.
j
B
Fig. 1.
Trots den komplicerade sammansättningen hos
formeln för vindsiktningens verkningsgrad har man dock
på grafisk väg kunnat på ett enkelt sätt framställa
densamma såsom förhållandet mellan en viss yta till
en annan största möjliga. I fig. l angives det
ingående godset med kvadraten ABCD. Detta gods
håller a % underkorn, som angives av ytan ABFE.
Skall nu det färdiga godset innehålla 100 %
underkorn (således AD = r = 100), så blir AGHD den
teoretiskt största möjliga mängden av färdig
produkt. Sedan utdrages diagonalen AC. Denna skär
EF i I och HG i samma punkt. Då är AGHD = ABFE.
Samtidigt angiver sträckan AG det optimala
viktsutbytet vopt såsom decimalbråk, om längden AB sättes
= 1. Således är vopt . 100 - a . l och vopt = -^.
Utvinner man i praktisk drift en färdig produkt
motsvarande ytan AKUD med ett viktsutbyte AK = v
och underkornhalten AN - c, kan man föreställa sig
att det utförda siktarbetet bestod däri, att över
sträckan AK = v höja den ursprungliga halten av
underkorn från a till c. Det verkliga siktarbetet
kommer då till uttryck i ytan ELMN, under det att det
teoretiskt möjliga framgår av ytan EIHD. Nu är
ELMN =
(c– (100 - q)’
.a)-v och EIHD = (100 - a) . vopt =
n
Således erhåller man såsom ut-
100
tryck för vindsiktningsverkningsgraden
ELMN (c-a)-v
EIHD (lQQ-a)vopt
(100-c
Men viktsutbytet v = -5C. 100 °/o = ^–––-100 %,
varav följer att
c - b
(a–b), (c - a). 100
’ (100 - a]^c- b)^a
vilket uttryck fullständigt stämmer med 4 b, om r
sättes - 100. Denna formel kan användas för det
fall att inga överkorn tillåtas i den färdiga
produkten.
Men tillåtes slutprodukten innehålla en viss halt
överkorn eller är detta t. o. m. önskvärt, bedömer
det senast erhållna värdet på r\ detta som icke
önsk-väida korn. Tillåtes det färdiga godset hålla en viss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
