Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1933 - Erik Lundh: Sveriges skogars avkastning enligt senaste undersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
TEKNISK TIDSKRIFT
12 AUG. 1933
ligheter, detta i dessa tider kan bjuda ur
försörj-ningssynpunkt. Hösten 1931 uppdrog- sålunda efter
av kungl. maj:t erhållet bemyndigande dåvarande
chefen för jordbruksdepartementet åt särskilda inom
departementet tillkallade sakkunniga att verkställa
utredning samt avgiva förslag rörande åtgärder för
vinnande av ökad avsättning av inhemska
skogsprodukter, förbättrat ekonomiskt utbyte av
skogsbruket samt intensivare skogsvård.
Dessa sakkunniga, som antogo benämningen 1931
års skogssakkunniga, avgåvo sitt slutliga betänkande
i början av januari innevarande år. Utredningens
huvuduppgift var, som redan antytts, att undersöka
möjligheterna för åvägabringande av ökad
avsättning av inhemska skogsprodukter. Även för detta
ändamål, alltså för att tillse, hur man skulle kunna
vinna användning för mera virke, blev nödvändigt
att verkställa en grundlig undersökning rörande vårt
skogsbruks avkastningsförmåga. Tidigare hade, som
jag anfört, dylika undersökningar förestavats av
farhågor för virkesbrist. 1931 var alltså läget helt
omkastat, och i stället var det då de minskade
avverkningarna som framdrevo undersökningar av vårt
skogsbruks produktionskraft. Alltnog, för att de
sakkunniga skulle se sig i stånd att lösa den dem
förelagda uppgiften visade det sig nödvändigt att
göra en dylik utredning.
Jag har nyss nämnt öm att rikstaxeringen
avslutades år 1929 och att man genom denna bland
annat erhöll exakt kännedom om våra skogars
tillväxt. Man frågar sig då om icke detta kunde vara
tillfyllest, då förvisso tillväxten är ett mått på
’skogarnas avkastningsförmåga. Härvid är emellertid
att märka, att rikstaxeringens tillväxtsiffror endast
ge uttryck för hur stor tillväxten varit under en
tillryggalagd 10-årsperiod. De ge endast osäkert
besked om den framtida tillväxten, då utförda
undersökningar visat, att tillväxten i hög grad är
beroende av även jämförelsevis obetydliga skiftningar i
klimatet, närmast i fråga om temperaturen och
nederbörden under sommarmånaderna, vilka
klimatfaktorers gestaltning man givetvis ej kan förutspå.
Rikstaxeringens tillväxtsiffror gåvo ju ej heller
kännedom om hur vårt skogsbruks aktuella
avkastning sammansättes av olika virkessortiment, vilket
för fullgörandet av de sakkunnigas uppdrag var av
synnerlig vikt att lära känna.
De uppgifter, de sakkunniga behövde,
nödvändiggjorde alltså särskilda undersökningar beträffande
vårt skogsbruks avkastning. Dessa utfördes på det
sätt, att en avverkningsberäkning. grundad på
riks-skogstaxeringens uppgifter om skogarnas
beskaffenhet, upprättades för landets ’samtliga skogar.
Avverkning*sbet’åkning för landets samtliga skogar.
Sedan kungl, maj :t därtill lämnat bemyndigande,
utfördes ifrågavarande beräkning på de sakkunnigas
uppdrag av professor
Tor Jonson och
jägmästare Arvid Modin.
Som direktiv för
utredningen gällde, att
beräkning skulle
verkställas rörande
den totala
virkeskvantitet, som under
närmaste 10 (å 20)
åren med iakttagande
av god skogsvård
men eljest utan
någon större
omläggning av hittills
genomförd avverkningspolitik borde årligen
kunna uttagas. Denna
kvantitet, i det
följande kallad den
beräknade avverkningen, skulle
ungefärligen uppdelas på olika
grovleksklasser efter toppdiametern, varvid ett visst
avdrag för röta, krökar m. fi. felaktigheter borde,
göras. För övrigt skulle beräkningen utföras med
uppdelning av skogarna på vissa
redovisningsområden, s. k. zoner, samt på grundval av
riksskogs-taxeringens resultat. Till rådande möjligheter att
för virke av olika slag finna lönande avsättning
skulle hänsyn icke tagas.
Tiden tillåter icke att här ingå på efter vilka
metoder avverkningsberäkningen utförts. Jag får där-
Fig. 1. För avverkningsberäkningen
m. m. använd zonindelning.
Tab. 2. Avverkningsberäkning för landets samtliga skogar.
Nr
Zon
Beräknat friskt virke minst 4" i topp
Avfall och små-dimension. t+g-fbj
Övriga Totalträdslag summa
Tall
Gran
Björk II Summa
1 000 fm3 exkl. bark
1
Norr- och Västerb. 1. lappm ...............................
1835
1710
353
3898
2242
103
6243
2
kustl
1728
1112
476
3316
2077
191
5584
3
Jämtl. L, N. Dalarne ..., ...............................
1504
1969
377
3850
2320
156
6326
4
Västernoni. 1 ..........................................................
704
1287
355
2346
1319
241
3906
5
Gävleb. 1., S. Dalarne ....................................................
1784
1825
399
4008
1864
236
6108
1-5
Norrland, Dalarne .........................................................
7555
7903
1960
17418
9822
927
28167
6
Värml. 1 ............................................................
757
1279
237
2273
1276
119
3668
7
Örebro, Västml. 1 .................... ............. ........
859
809
157
1825
794
118
2737
8
Sthlms, Uppsala, Söderml. 1 .........................................
L 096
923
213
2232
722
232
3186
9
Göteb och Bohus Älvsb. 1
502
663
172
1337
624
132
2093
10
Skarab , Östergötl 1
1 120
687
275
2082
667
211
2960
11
Jönk., Kalmar, Kronob. 1 .......... . .................................
X 273
941
499
2713
1079
347
4139
12
Göth, Blek., Kristiarist, m. fl. 1 .................................
462
413
215
1090
461
544
2095
6-12
Landet söder om Dalarne ...........................................
6069
5715
1768
13552
5623
1703
20 878
1-12
Hela landet ....................................................................
13624
13618
3728
30 970
15445
2630
49 045
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
