Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1933 - Erik Lundh: Sveriges skogars avkastning enligt senaste undersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
TEKNISK TIDSKRIFT
12 AUG. 1933
ved samt prima björkved. Kategorien övrigt virke
omfattar allt annat virke, alltså även sortiment av
gagnvirkestyp av sådana trädslag som asp, bok, ek
m. fl. Vid användning i det följande av
benämningarna "gagnvirke" och "övrigt virke" avses
städse nu ifrågavarande indelning.
Jag skall nu visa en sammanställning över
virkesförbrukningens storlek uppdelad på gagnvirke och
övrigt virke i jämförelse med den beräknade
avverkningen av samma virkesslag. Beträffande
virkesförbrukningen har därvid endast medtagits perioden
1929-1930 samt år 1931 och år 1932. Under förstsagda period uppnåddes den högsta årliga
virkesförbrukningen under senast förflutna decennium. Den
virkesförbrukning, som ägt rum under åren 1931 och
1932, illustrerar läget under rådande kris, se tab. 4.
Tab. 4. Förbrukning och beräknad avverkning av
gagnvirke och övrigt virke.
Nr
Zon
Årlig virkesförbrukning av gagnvirke i mill. fm3 exkl. bark
Beräkn. avverkning i mill. fm3 exkl. bark
1929-1930
1931
1932
Gagnvirke:
l- 5 Norrland, Dalarne ........ 17.52 13.74 12,49 17,42
6-12 Landet söder om Dalarne 11,90 9,71 8,94 13,55
1-12 Hela landet........................ 29,42 23,45 21,43 30,97
övrigt virke:
1-5 Norrland, Dalarne ........ 5,10 4.81 4,59 10,75
6-12 Landet söder om Dalarne 5,00 4.83 4.61 7.33
1-12 Hela landet........................ 10,10 9,64 9,20 18,08
Allt virke:
1-5 Norrland, Dalarne ........ 22,62 18,55 17,08 28,17
6-12 Landet söder om Dalarne 1690 14,54 13,55 20,88
1-12 Hela landet........................ 39,52 33.09 30,63 49.05
För att kunna bedöma läget och draga några
slutsatser för framtiden blir nu erforderligt att bilda sig
en uppfattning om, hur virkesförbrukningen under de
närmaste åren kan komma att gestalta sig. Denna
virkesförbrukning skall därefter ställas i förhållande
till storleken och beskaffenheten av de virkesuttag,
varöver enligt upprättad avverkningsberäkning
skulle kunna förfogas.
Vad beträffar det virke, barrträdsgagnvirke, som
är av den beskaffenhet, att det lämpligen kan
förädlas inom sågverks- eller trämasseindustrierna, har
av lämnade uppgifter framgått, att nämnda industrier
under åren 1931 och 1932 icke varit i stånd att
förbruka dylikt virke i önskvärd omfattning.
Vidkommande utsikterna för sågverksindustrien att
inom en ej alltför avlägsen framtid vinna en mera
betydande utökning av sina avsättningsmöjligheter,
torde det vara synnerligen svårt att därom uttala sig.
Någon nämnvärd expansion inom ifrågavarande
industri såsom en följd av ökad världsförbrukning av
trävaror torde dock knappast vara att förvänta.
1931 års skogssakkunniga hava därför av
försiktighetsskäl ej ansett sig böra för den närmaste
framtiden räkna med större årlig virkesförbrukning inom
sågverksindustrien än under 1931, eller ca 8,51 mill.
fm3, enligt här använda beräkningsgrunder,
motsvarande en tillverkning av ca 930 000 standards. Denna
kvantitet avser uteslutande den i industristatistiken
redovisade sågverksindustriens produktion.
Däremot synes, av allt att döma, massaindustrien
äga större förutsättningar att, när den nuvarande
depressionen givit vika, ånyo vidga sitt
avsättningsområde. Om sistsagda industri blir i stånd att i
nöjaktig utsträckning anpassa sina
tillverkningskostnader efter å världsmarknaden rådande prisläge å
trämassa, samt om statsmakterna i erforderlig mån
tillvarataga industriens intressen i handelspolitiskt
avseende, är sannolikt, att det ej skall dröja mera
avsevärd tid, innan ifrågavarande industri åter skall
bliva i tillfälle förädla en virkeskvantitet av samma
storlek, som vad genomsnittligt skedde under åren
1929-1930. Härför talar även det förhållandet, att
cellulosans användningsområde i världshushållningen
med säkerhet ännu ej tillnärmelsevis nått sin slutliga
utdaning.
Utgår man ifrån, att sågverksindustrien inom den
närmaste framtiden ej skall överskrida 1931 års
tillverkning, samt att massaindustrien snart åter skall
nå upp i samma produktion som under åren 1929-
1930 motsvarar detta en förbrukning av
barrträds-gagnvirke inom nämnda industrier om sammanlagt
ca 20,57 mill. fm3. Då den beräknade avverkningen
av sådana virkessortiment, vilka äro ägnade för
förädling inom ifrågavarande industrier och ej
erfordras för andra ändamål, uppgår till ca 24,20 mill. fm3,
skulle alltså av barrträdsgagnvirke uppstå ett
överskott av ca 3,63 mill. fm3.
Det är i detta sammanhang att märka, att alltid en
mindre del av det friska virke, som ur
dimensionssynpunkt lämpar sig för sågverks- och massaindustrierna, icke skall kunna tillgodogöras av dessa. Man
måste nämligen antaga, att förädlingsverken ej äro
så belägna, att de med hänsyn till rådande
transportförhållanden kunna nyttiggöra all den
virkesavkastning från landets skogsmark, som ägnar sig och kan
ställas till förfogande för industriell förädling.
Härjämte måste jämväl förutsättas, att vid vissa
huggningar utfallet av barrträdsgagnvirke blir så ringa,
att det ej med ekonomisk fördel kan särskiljas från
annat virke. Även på nu angivna grunder måste man
därför räkna med, att det ej är möjligt att förädla allt
ifrågavarande virke vid sågverks- eller
massaindustrien. Man torde kunna förutsätta, att det
barrträdsgagnvirke, som ej användes för specialändamål eller
för nämnda industriers behov, genomsnittligt är av
låg kvalitet.
Tillgången på annat virke än barrträdsgagnvirke
uppgår till ca 21,81 mill. fm3, varav 3,73 mill. fm3
björkgagnvirke. Förbrukningen av dylikt virke
under år 1932 har uppskattats till ca 10,49 mill. fm3.
Man torde ej hava anledning förutsätta, att en
opåverkad utveckling under den närmaste framtiden
skall leda till nämnvärd ökning av ifrågavarande
förbrukning, överskottet av nämnda virkesslag kan
alltså beräknas utgöra ca 11,32 mill. fm3.
Under angivna förutsättningar skulle alltså vid
uttagande av beräknad avverkning ett virkesbelopp om
ca (3,63 +11,32 =) 14,95 mill. fm3 icke kunna
nyttiggöras. Denna virkeskvantitet består huvudsakligen
av klenare barrträdsgagnvirke samt lövvirke. Kvist
eller grenved ingår givetvis ej.
Hur stort virkesbelopp kan, utöver för den närmaste
framtiden uppskattad förbrukning, årligen med
rimliga kostnader uttagas ur våra skogar.
Med hänsyn till de förhållanden, som råda inom
vårt skogsbruk med avseende på möjligheterna att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
