- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Kemi /
74

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1933 - Ivar Lundbäck: Om träfiberplattor, deras framställning, egenskaper och användning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

TEKNISK TIDSKRIFT

14 OKT. 1933

Fig. 2. "Kanon" vid Masonitefabriken.

motstå ett högt tryck inifrån. Fig. 2 visar en dylik
kanon. Häri nedföres råmaterialet, varefter det
utsättes för ett ångtryck av omkring 40 kg/kvcm.
Detta tryck får ligga på under någon tid, så att ångan
kan intränga i träet, fylla dess porer och
åstadkomma en fullständig jämvikt mellan det inre och
yttre trycket och naturligtvis också mellan
temperaturen inuti och omkring träet, varefter trycket snabbt
höjes till cirka 85 atmosfärer. Givet är, att för denna
process erfordras en ångpanneanläggning av mindre
vanliga mått. Man har också på Rundvik en
synnerligen modern sådan med en ångpanna av 100 atö.
Sedan jämvikt inträtt i kanonen öppnas en
utloppsventil, varvid innehållet med ett våldsamt dån rusar
ut i ett massakar. Då träet utkommer i det fria,
inträffar, till följd av den plötsligt uppkomna
tryckskillnaden mellan de inuti och omkring trästycket
rådande trycken, en kraftig explosion, som praktiskt
taget frilägger varenda fiber. Denna sönderdelningsprocess är i själva verket ganska billig. Den
erfordrar omkring endast en femtedel eller en fjärdedel av
en hästkraftdag per ton framställd massa. Själva
utloppsventilen är
manövrerad med ånga och består
av en slid av särskild
konstruktion, som här icke
närmare skall ingås på,
men det är av en viss
betydelse, att träet får passera
en trång, slitsformad
öppning. Trycket hålles i det
närmaste konstant inuti
kanonen under hela
utloppsprocessen för
erhållande av en i möjligaste
mån likformig produkt.

Mason-fibern
underkastas nu blandning med
vatten och därefter en
raffinering. Denna sker vid
Rundvik i s. k. Wienerkvarnar.
En dylik är ganska lik en
Jordankvarn, ehuru
mycket mindre. Härefter
formas plattorna på sätt som i
samband med andra
metoder kommer att beskrivas.

Som synes har denna metod icke så värst mycket
med kemi att göra. Otvivelaktigt försiggår i
kanonen jämväl en kemisk process, då den produkt,
som därur erhålles, är starkt brunfärgad. Processen
är närmast jämförbar med en basning och motsvarar
sålunda en varmslipning.

Vid Masonitemetoden kan så gott som varje
slag av trä användas. Man har försökt att använda
t. o. m. björk, vilket lyckats jämförelsevis väl. Vid
Rundvik använder man furu och gran. Sågspån,
hyvelspån och bark hindra ej produktionen utan får
medfölja.

I slutet av år 1929 påbörjades vid Hörneborg,
utanför Örnsköldsvik, Europas hittills största
wallboardfabrik, nämligen Treetexfabriken. (Fig. 3.) Här
kommer en annan metod till användning, i stort sett
liknande Insulite-metoden i Amerika.

Innan förf. ingår på den speciella
defibreringsmetod, som här kommer till användning, måste
råmaterialets beskaffenhet vidröras. Vid Treetexfabriken
önskar man i olikhet mot vid samtliga andra wallboardfabriker i Sverige icke använda sig av sågspån
och hyvelspån på grund av att dessas fibrer genom
skärning i ganska stor utsträckning skadats. Om
man skulle låta sågspånen från en ordinär såg gå
med i tillverkningen av en wallboard, skulle detta
närmast vara liktydigt med tillsättning av ett fyllnadsämne vid papperstillverkning. Detta
åstadkommer ju en verkan i wallboarden, som är rakt motsatt
den önskade. Man går till och med så långt i
omsorg om fiberns beskaffenhet, att, vid de tillfällen då
sågen står eller sågar obarkad ved, barkad rundved
hugges i en särskilt konstruerad huggmaskin, som i
stället för att hugga stocken tvärt av - jämför
praxis i en sulfitfabrik - hugger densamma i
längdriktningen. Detta åstadkommes genom att låta
knivarna sitta tangentiellt på en roterande cylinder.
Kubben får under huggningen ligga parallellt med
cylindern. På så sätt erhålles en "konstgjord hack",
som är t. o. m. bättre än den naturliga såghacken,
med lång, god flis.

Foto: Aero materiel H. 2616.

Fig. 3. Exteriör av Treetexfabriken, Örnsköldsvik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:15:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933k/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free