Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1933 - E. Hubendick: Stockholms isaktiebolags konstisfabrik vid Hagalund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liters rymd kvarbliver. Vid isblockens uttagning ur
fryscellerna uttömmes detta vatten. Blocken levereras
sålunda med en hålighet i mitten. För erhållande av
klaris användes luftinblåsning under frysningen enligt det
s. k. lågtryckssystemet. Vid isbildningen från fryscellens
vägg in åt centrum sker som bekant en
koncentrering av de i vattnet lösta salterna och färgämnena i
det ännu ofrusna vattnet. Kärnvattnets salthalt blir
så stor, att det smakar salt, varjämte det får en brun
färgton. Vid många isfabriker låter man även
detta kärnvatten frysa till ett massivt isblock.
Blockets inre blir då grumligt och brunfärgat. Vid andra
fabriker tömmer man ut
kärnvattnet och ersätter detta med nytt vatten
och fryser ett massivt block. Därvid erhålles ett
prakiskt taget ofärgat block, men kärnan blir
grumlig. Förfarandet kräver därtill extra anordningar
och noggrann passning. I båda fallen blir frystiden
lång och produktionen därför mindre. Den vid
Stockholms isfabrik valda metoden att helt enkelt
tömma ut kärnvattnet är en enkel och ändamålsenlig
lösning för erhållande av klar och ofärgad is, kort
frystid och hög produktion med ett förhållandevis
litet antal celler i drift.
Schemat, fig. 5, visar frysanläggningens anordning
för ett av de tre aggregaten. Från ammoniakkompressorn
1 går den komprimerade gasen genom en i
en betongcistern nedsänkt rörslinga 2, där den
överhettade ammoniakångan uppvärmer vatten genom
avgivande av sitt överhettningsvärme. Detta vatten
användes för utsmältande av isblocken ur
fryscellerna vid skördningen. Därefter passerar ångan
oljeavskiljaren 3 på vägen till översilningskondensatorerna
4, placerade på isfabrikens tak. Från
kondensatorerna flyter den koncentrerade ammoniaken
till en behållare 5 och från denna till en
dubbelrörsvätskekylare 6. I regleringsventilerna 7 reduceras
trycket till det för istillverkningen lämpliga. Genom
den ena regleringsventilen går ammoniaken till
rörbatteriet 32 i islagerkällaren. Genom den andra
reglerings ventilen går ammoniaken till
vätskeavskiljaren 8 och från denna genom röret 9 till
saltvattengeneratorn 10. Generatorn utgöres av en vertikalt
ställd tubpanna. Det är första gången denna
generatortyp, vilken erbjuder många fördelar mot det
gamla systemet med rörslingor mellan iscellerna,
kommit till användning i Sverige. För första gången
över huvud taget har tubpannan placerats vertikalt,
varigenom vinnes mindre erforderlig golvyta och
bekväm rengöring av tuberna, genom vilka
saltvattnet strömmar. Tubpannans övre gavelplåt
ligger strax under saltlösningens yta med
tuböppningarna ’synliga och tillgängliga för
borstverktyg. Generatorn är till 2/3 fylld med ammoniak,
![]() |
Fig. 5 och 6. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>