Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik / 51 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1933 - F. K. G. Odqvist: Om sträckgränsen och dess betydelse för hållfasthetsläran

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 5. Flytlinjer, fallet (a) vid vridning enligt Nakanishi.

cylinderaxeln (b). I båda fallen råder den i fig. 3
angivna skjuvspänningsfördelningen. Betraktar man
de i fig. 5 efter Nakanishi återgivna slipade och
etsade snitten av flytning enligt (a), så ser man att
flytområdena ej begränsas av plan utan av ytor, som
äro konkava mot de elastiska delarna av cylindern.
Denna avvikelse från teorien får väl ställas i
samband med diskontinuiteten i skruvningen [gamma] [delta]_z, som
skulle uppträda, om flytområdena begränsades av
de ovannämnda planen. Nakanishi har uppmätt [gamma] [delta]_z
för yttersta fibrerna längs cylindern, jämför fig. 6.
Härur beräknas

	2,67° . [pi]
[gamma] =	––––––––	= 0,0465.
	180°

För en hålstav av samma material, utsatt för
vridning, jämför fig. 7, kan män uträkna

	20°. 6		[pi]
[gamma] =	––––––––	.	–––––	= 0,042.
	50		180°

Som en jämförelse med dessa sinsemellan rätt väl
överensstämmande värden må tagas ett för fallet
(b) efter Nádai och Bader[1] (fig. 8) uträknat värde

	1,84° . 1,7 [pi]
[gamma] =	––––––––––	= 0,055,
	180°

därvid den fjärde bilden, den där sektionens yttre
delar just fullplasticerats lagts till grund. Tager
man den bild, som är närmast föregående i
ordningen, där det plasticerade materialet ute vid
periferien utgör blott

	9
w =	––––––	oo= 11,7 %
	24,5 [pi]

av omkretsen, fås

Fig. 6. Skjuvningsfördelning för rundstav enligt Nakanishi.

Fig. 7. Torsionsdiagram för hålstav enligt Nakanishi.

	0,22°		1,7 [pi]
[gamma] =	–––––	.	–––––	= 0,056,
	0,117		180°

som stämmer bra med det föregående.

[gamma] har sålunda karaktären av en materialkonstant,
och flytgränsen bör karakteriseras med två
talvärden, s och [gamma]. Ju mindre T är, desto mindre
utpräglad sträckgräns torde materialet i fråga ha. För
förräckt mjukt stål och koppar är [gamma] = [gamma], det vill
säga lika med den elastiska skjuvningen vid
flytgränsen, och dessa material sakna då utpräglad
sträckgräns.

I det följande skall nu Nakanishis teori förses med
några kompletteringar och tillämpningar.

Allmän formulering av en flythypotes.

Med avsikt att kunna generalisera Nakanishis idé
till allmännare belastningsfall postulera vi:

I en konstruktion av ett material av typen mjukt
järn uppnås flytgränsen för en belastning, så stor,
att den svarar till en fullständig plasticering tvärs
genom konstruktionen. Flytområdena utgöras

Fig. 8. Flytlinjer, fallet (b) vid vridning efter Nádai och Bader.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>