Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik / 84 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1933 - Einar Kullberg: Slipskivor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 6. Korrekt fastsättning av slipskiva.

att beläggning av cslipskivan så mycket som möjligt förhindras. Vid
torrslipning kan smör j verkan erhållas, genom att
själva slipskivan impregneras med ämnen, som mjukna i
slipbanan under hettan vid slipningen.

För val av rätt slipskiva med avseende å alla
i densamma ingående faktorer: art av slipmedel,
kornstorlek, struktur, art av bindemedel samt dettas
hållfasthet måste hänsyn tagas till:

1. Materialet i arbetsstycket.
2. Slipningens art, dvs. om rund-, plan- eller
annan slipning tillämpas.
3. Maskintyp, som är avsedd att komma till användning.
4. Arbetsstyckets dimensioner, t. e. om liten eller
stor diameter å en rund del.
5. Materialmängden, som är avsedd att bortslipas.
6. Den färdiga slipytans önskade utseende.
7. Eventuella andra omständigheter, som kunna
inverka på slipningen.

Om huvudvikten lägges vid enbart bortarbetands
av största möjliga materialmängd till billigast
möjliga pris, t. e. vid skrotning o. dyl., uppmätes det
bortslipade materialet samt slipskivans slitning per
tidsenhet. Dessa båda faktorer avvägas, så att
största effekt och ekonomi erhålles, vilket här
liksom vid de flesta slipproblem sker genom
jämförande försök med olika skivor, periferihastigheter
m. m.[1]

Utom slipskivans kvalitet måste dess dimensioner
fastställas. Dessa bestämmas huvudsakligen med
hänsyn till den slipmaskin, vari arbetet skall utföras.
För vissa slipningsändamål finnas en del
slipskivetyper standardiserade av Sveriges
standardiseringskommission, vilka givetvis för vårt vidkommande
böra komma till användning där så är möjligt.[2]

Slipskivans montering bör ske med största
omsorg. Alla skivor hålla relativt metallerna låg
hållfasthet – endast någon till några procent därav –
och springa fördenskull lätt sönder vid onormala
påkänningar. Vid de stora periferihastigheter, som
slipskivor såsom regel ha, kan en sålunda
sönderspringande skiva lätt förorsaka olycksfall.
Fördenskull böra en del grundläggande regler iakttagas vid
monteringen. Slipspindeln bör vara rikligt
dimensionerad och ej underskrida vissa minimimått,
fastställda i förhållande till slipskivans dimensioner.[3]
Fastsättningen på slipspindeln bör utföras med

Fig. 7 a. Diagram, visande de hastigheter, som vanligen användas för utvändig rundslipning.

Fig. 7 b. Diagram visande de hastigheter, som vanligen användas för invändig rundslipning.

omsorg och dessutom bör slipskivan förses med
sprängskydd.[4] Fig. 6 visar ett riktigt fastsättningssätt;
medelst klämskivor eller brickor fästes slipskivan
vid axeln, dessa brickor böra ha en diameter upp
emot hälften av slipskivans diameter samt vara
ursvarvade mot centrum, så att anliggning förefinnes
endast vid periferien. Innerflänsen skall vara kilad
eller krympt på axeln och dess anliggningsyta mot
slipskivan måste vara i rät vinkel mot spindeln.
Emellan brickorna och skivan bör ett elastiskt
mellanlägg monteras (läder, papp, gummi e. dyl.).

Slipskivan bör omslutas av en stark skyddshuv,
säkert fastgjord vid slipmaskinen.

Då slipskivans kvalitet och dimensioner äro
fastställda och arbetet skall påbörjas, bestämmes
slipskivans periferihastighet och arbetsstyckets
matningshastighet, vilka båda kunna variera mellan
mycket vida gränser. Fig. 7 a och b äro tvenne
diagram, utvisande vanligen tillämpade hastigheter
för normala rundslipningsarbeten. Givetvis kunna
även andra såväl högre som lägre hastigheter
förekomma. Så användes t. e. för vissa
poleringsarbeten (precisionspolering), slipning av glas m. m.
periferihastigheter å slipskivan ned till 1,5 m/sek, och för
spårslipning o. dyl. med schellack-, konstharts- och
gummibundna skivor upp till 60 m/sek.

Inom den mekaniska verkstadsindustrien har
Slipningen kommit till allt större användning. Denna
arbetsmetod har i många fall börjat användas i
stället för andra, t. e. Svarvning och hyvling m. fl.
I många fall ha helt nya arbetsprodukter
uppkommit, mer eller mindre beroende på att slipningen
möjliggjort framställning av dessa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>