Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1933 - H. F. Nordström: Friktionsmotstånd och därmed sammanhängande frågor - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
TEKNISK TIDSKRIFT
18 NOV. 1933
f,.
0,02
0,01 0,008
0,006 0,004
0,002
0,001
1®
105
6 8 1ö6
10"’
° Jagare, L=84,8m, modellskala 1’-40, ol f -«- 1:9
\Rskebat.L* 15,9m , \ fr\ [ ––-*–– 7; 74 ,
Kurvorna 1,2 och 3 ha samma betydelse som l f ig.10. Fig. 18.
Jag vill nämna, att vi vid högskolans skeppsbygg-nadslaboratorium ägnat frågan om modellstorleken en mycket stor uppmärksamhet. Särskilt har frågan om möjligheterna att med konstlade medel av olika slag säkra full turbulens varit föremål för omfattande undersökningar. Jag skall här inskränka mig till att av dessa undersökningar endast visa några enstaka exempel, som måhända kunna vara av ett visst allmänt intresse.
Det gäller undersökning av två ytterlighetsfall av fartygsformer. Som ena ytterlighetsformen valdes en jagare, varav en modell i skala l : 40 undersöktes. Som andra ytterlighet valdes en fyllig fiskebåt, varav två modeller i skalorna l : 9 och l : 14 kördes. Samtliga modeller kördes från de minsta hastigheter som voro möjliga att åstadkomma - således även långt under de hastigheter, som komma ifråga vid normala modellförsök - upp till de, som korrespondera mot de för resp. fartygstyp normala. Vid de lägsta hastig-heterna voro motståndskrafterna så små, att noggrannheten vid deras uppmätning med den ordinarie apparaturen ej blev så stor, som det varit önskvärt.
I fig. 18 äro försökspunkterna för modellerna utsatta (ctott som funktion av R). Av figuren framgår, att vid jagaren ett kritiskt värde för Reynolds’ tal synes uppträda vid ca 106. Vid lägre värden å R lagra sig punkterna kring den laminära kurvan för en platta resp. kring kurvan för blandade laminära-turbulenta förhållanden; punkternas stora spridning beror utom på den mindre goda noggrannheten vid deras bestämmande även därpå, att vätskerörelsen är mycket labil inom detta område. Inom området närmast över det kritiska R-värdet följa punkterna rätt väl den turbulenta kurvan för en platta för att vid högre värden, då vågmotståndet börjar göra sig gällande, höja sig över denna kurva. Vid fiskebåtsmodellerna däremot kan man ej spåra något liknande kritiskt E-värde. Även vid låga värden å R - där vågmotståndet kan antas vara utan betydelse, vilket bl. a. framgår därav att punkterna för de båda modellerna täcka varandra - ligga samtliga punkter över den turbulenta kurvan för en platta.
Av dessa försök synes framgå att vid modeller, vilka i likhet med jagaremodellen ligga fallet platta
med skarp förkant nära, spela laminära förhållanden i gränsskiktet in i hög grad, isynnerhet vid låga värden å R. Det synes ej uteslutet att i det speciella fallet med jagarenio dellen laminära förhållanden i viss mån äro förhanden även ovanför det kritiska Ä-värdet. I samma mån man, särskilt beträffande f or ens form, fjärmar sig från plattan med skarp förkant - fiskebåtsmodellerna kunna ju betraktas som en ytterlighet av vad som kan komma ifråga vid fartygsformer - spelar det laminära anloppet allt mindre roll. Samtidigt gör sig emellertid forminflytandet alltmer gällande.
NOTISER
Världsskeppsbyggeriet vid III. kvartalets slut. Enligt LloycTs Registers statistik var vid slutet av september ett nandelstonnage om 216 fartyg med 756752 brt under byggnad i världen mot 209 st. om 732 495 brt vid II. kVar-talets slut. Således en mindre ökning, om 24 257 brt, den första som kunnat noteras på länge. Byggnadstonnagets fördelning på de olika länderna är (siffrorna inom parentes äro motsvarande vid II. kvartalets slut):
Antal fartyg Bruttoregisterton
Storbritannien och Irland. . 87 (84) 303762 (287502) Frankrike ............... 27 (28)
Japan .................... 15 (12)
Sverige .................. 14 (17)
Holland .................. 12 (13)
Danmark ................. 9 (10)
Spanien .................. 13 (12)
Tyskland ................ 7 (10)
Italien ................... 4 ( 4)
Förenta staterna ......... 9 ( 3)
Norge ................... 6
Brittiska besittningar . . Belgien ................
( 5)
3 ( 3)
l ( D
( 3)
9583:8 ( 92406)
85570 ( 82280)
71440 ( 78232)
40862 ( 31723)
31970 ( 27183)
31924 ( 33512)
30300 ( 49855)
270-76 ( 27076)
14654 (
11310 (
5830 (
3200 (
1155 (
486 (
180 (
125 (
120 (
950 (
3 038) 9410) 4917) 3 200) 1155)
486) __\
125) 120)
Litauen .................. 3
Portugal ................. 1(1)
Danzig ................... l (-)
Brasilien................. l ( i)
Estland .................. l ( l)
Andra länder............. 2 (-)
Några större förändringar hava icke ägt rum sedan föregående kvartalsskifte. Storbritannien och Irland, Holland och Förenta staterna uppvisa emellertid en viss ökning, medan särskilt Tyskland företer tillbakagång. Siffror för Ryssland saknas fortfarande.
I fråga om drivkraften utgjordes världsbyggnadstonnaget av:
Bruttoregisterton
W 095 (414997) 339454 (316183)
Procent av totaltonnaget
54,7 (56,6) 44,9 (43,2)
108 (109) motorfartyg 101 ( 95) ångare
7 ( 5) segelfartyg och
pråmar 3203 ( 1315) 0,4 ( 0,2)
Av det nuvarande totala byggnadstonnaget är arbetet t. v. nedlagt på 3’2 fartyg om 176 935 brt, varav ca 80 % i Storbritannien och Irland.
Tanktonnaget under byggnad har under III. kvartalet nedgått från 221 fartyg om 160 464 brt till 22 st. om 149064 brt.
Under III. kvartalet sjösattes 90 fartyg om 132 310 brt, varav 62,2 % motortonnage och 36,i % ångtonnage (83 st. om 7932i4 brt med 77,o % motor- och 20,8 % ångtonnage under II. kvartalet).
Det under III. kvartalet påbörjade tonnaget utgjordes av 66 fartyg om 110772 brt (63 st. om 120930 brt under II. kvartalet), varav 49,6 % ängtonnage och 46,s % motortonnage.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
