Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1933 - A. E. Ullerstam: Om körbanekurvor - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 JAN. 1933
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
11
I utfarten för samma typ (fig. 9) :
; cos (« - 0) + (t + /3) ^n (a - 0)_
(l 6 a)
(b \ { }
Ui = y* + l sm (a - 0) - l - + f 31 cos (a - @)
\^j /
För typ 2 ändras ekvation (13) så till vida, att i
nämnaren l utbytes mot (L - lb}. För infartskurvan
gäller i detta fall (fig. 10):
x{ - x3 - (L - Z6) cos (a - 0) -
sin (a-0)
t = y* - (L - lö) sin (a - 9) +
Utfartskurvans koordinater bliva (fig. 11):
(L -
B 4- &
) sm (a - 0) -
+ /3 cos (a -
(Forts.)
NOTISER
Svenska t eknologf öre ningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst höll tisdagen den 13 december 1932
ordinarie sammanträde å föreningens lokaler under
ordförandeskap av civilingenjör E. Paul Wretlind.
Ordföranden öppnade sammanträdet med att hälsa de
inbjudna ledamöterna av den Hasselrotska vägkom-
mittén, 1929 års vägsakkunniga, 1931 års väg- och bro-
sakkunniga, dr Lars Akselsson samt representanterna
för Tekniska samfundet i Göteborg och Skånska ingen-
jörsklubben välkomna till sammanträdet.
Sedan protokoll från avdelningens årsmöte den 19
november 1932 upplästs och godkänts, invaldes på sty-
relsens tillstyrkan i avdelningen civilingenjörerna Erik
Lundin, Umeå, och Harald Wängberg och Assar Norén,
Stockholm.
Ordföranden meddelade därpå, att den för besvarande
av remissen av 1929 års väg sakkunnigas förslag till lag
om allmänna vägar och lag om vågdistrikt m. m. inom
avdelningen tillsatta kommittén nu blivit färdig med
sitt förslag till yttrande, vilket i tryck utsänts till av-
delningens samtliga ledamöter och erinrade om, att
ärendet förutom till avdelningen även remitterats till
Tekniska samfundet i Göteborg och Skånska ingenjörs-
klubben i Malmö. Då dessa sammanslutningar emeller-
tid ännu icke fattat någon ståndpunkt i frågan, skulle
dagens diskussion endast kunna bli av förberedande art,
därest ett avdelningens samgående med dessa för-
eningar vid remissens besvarande skulle bliva möjligt.
Ordet överlämnades först till civilingenjör NILS VON
MATERN, som i sitt anförande gav en översikt över väg-
lagsfrågans utveckling och behandling samt redogjorde
för huvudpunkterna i kungl. majrts sakkunnigas för-
slag och för avdelningens kommitterades därifrån i vissa
delar avvikande mening.
Sedan ordföranden med anledning av hr von Materns
redogörelse med några ord tolkat avdelningens tack-
samhet till de kommitterade för deras osjälviska arbete
med ärendets förberedning, meddelade han, att av-
delningens styrelse mot slutet ventilerat ärendet till-
sammans med de kommitterade, att det nu föreliggande
förslaget delvis utgjorde en kompromiss mellan de kom-
mitterade och styrelsen och att styrelsen beträffande
förslaget i princip ställde sig solidarisk med de kommit-
terade.
Ordföranden meddelade vidare, att till diskussionen
flera talare voro anmälda och överlämnade, då han
själv möjligen skulle bliva nödsakad yttra sig i diskus-
sionen, klubban till avdelningens vice ordförande, hr von
Greyerz.
Denne gav först ordet till reservanten bland de kom-
mitterade, hr Ploman, vilken redogjorde för innehållet
i sin reservation.
I den därpå följande diskussionen yttrade sig hrr
Bolinder, Sundblad, Biide, G. Dahlberg, G. Malm, Pallin,
Bergelmer, Blume, Nordendahl, Hansen, Spärr, Traneus
och Trägårdh. De 8 sist nämnda fingo på grund av den
knappa tiden lov att begränsa sina anföranden till 5
minuter.
Diskussionen finnes refererad på annat ställe i detta
nummer av tidskriften.
När hr Trägårdh slutat sitt anförande, var klockan
över 11. Då så många ytterligare talare voro anmälda,
att sammanträdet artade sig till att bli ett nattplenum,
och då julmat och. nachspiel väntade, beslöt avdelningen
ajournera diskussionen till ett kommande, extra sam-
manträde. Då anmälda talare voro hrr von Matern,
Södergren, Wretlind och Ploman.
Avdelningen tågade därpå ned till supén, varefter
följde nachspiel med underhållning i form av diverse
tal, ett kort föredrag av professor PALLIN om "En skid-
färd från Norra Ishavet till Kattegat", en lyckad jul-
klappsutdelning m. m.
Vid nachspielet berörde hrr Wretlind och Axel Gran-
holm även i sina yttranden väglagsfrågan.
Långt in på småtimmarna var sammanträdet slut.
Fur.
Svenska teknologföreningens avdelning för vag- och
vattenbyggnadskonst höll måndagen den 9 januari 1933
ordinarie sammanträde å föreningens lokaler under ord-
förandeskap av major HUGO VON HEIDENSTAM.
Sedan ordföranden hälsat avdelningen välkommen till
årets första sammanträde, höll han med ett kortare an-
förande parentation över avdelningens under föregående
år avlidna medlemmar. Dessa voro civilingenjör I.
Kreuger, överstelöjtnant Theodor Helleberg, civilingen-
jör Emanuel Lindström, civilingenjör Ernst Folke
Grange, major T. Glosemeijer, kapten H. Elliot och
överste R. Ekwall.
Protokoll från avdelningens sammanträde den 13
december 1932 upplästes därefter och godkändes.
Då för dagen inga invalsförslag förelågo till be-
handling, övergick man till nästa punkt på föredrag-
ningslistan, inkomna skrivelser.
Ordföranden meddelade, att avdelningen åter på re-
miss fått kungl. majits utredningsmäns Betänkande
med förslag angående omorganisation av Väg- ocli vat-
tenbyggnadsstyrelsen jämte därmed sammanhang ande
spörsmål, och att styrelsen för ärendets förberedning
tillsatt en kommitté, bestående av hrr ALEX. SÖDER-
GREN, sammankallande, CARL INSULANDER, EINAR NOR-
DENDAHL och PEDRO HELLSTRÖM, den sistnämnde sekre-
terare i kommittén.
Ordföranden meddelade därpå, att styrelsen hade för
avsikt att vid extra sammanträde med avdelningen den
4 februari ånyo upptaga frågan angående väglagsför-
slaget.
Ordet överlämnades sedan till dagens föredragshål-
lare, arbetschefen TtJRE HEDSTRÖM, vars ämne löd "En
resumé över elektrifieringsarbetet på Malmölinjerna’".
Talaren lämnade i sitt med talrika skioptikonbilder
illustrerade föredrag en kort historik över elektrifie-
ringsfrågans utveckling och beskrev därefter de arbeten,
som förekommit vid Malmölinjernas ombyggnad för
elektrisk drift. Han uppehöll sig därvid särskilt vid så-
dana detaljer, som kunde intressera hrr väg- och vatten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
