Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1933 - G. S. Lalin: Betongreparationer med hastigt bindande bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 APRIL 1933
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
39
väl uppströms- som nedströmssidan med sina anfang
mot grova oarmerade mellanpelare anordnade i
enlighet med Tig. 5. Dammen togs i bruk år 1914
och har sedan utan uppehåll varit utsatt för stora
temperaturskillnader och variationer i vattennivå.
Större och mindre läckor hava* under årens lopp upp-
kommit såväl på uppströms- som nedströmsvalven,
Fig. 5. Sektion genom skibordsdammen i Porjus.
och större delen av insidans ytor hava betäckts
med kalkutfällning, som på sina ställen uppgick till
2 cm tjocklek. På uppströmssidan har sprick-
bildning och sönderfrysning av fogbruket varit
anledning till vattensippring i den magrare betongen,
vilken därför småningom blivit mer och mer porös
genom cementets utlakning. På nedströmssidan har
vattnet inträngt genom beklädnadsstenens fogar
omedelbart framför de på krönet ställda nålarna
och därifrån sökt sig väg under beklädnaden till po-
rösa partier i betongen. Sådan vattenförekomst un-
der beklädnadsstenen på nedströmsvalven har kon-
staterats dels genom vattenstrålar från fogarna, dels
därigenom, att partier av stenbeklädnaden visat ten-
dens att lyfta sig på grund av frysning. Från porosi-
teterna under beklädnaden, där vattnet stått under
tryck, har det trängt igenom valvet och delvis urlakat
detsamma.
Försök gjordes att putsa valvytorna med cement-
bruk, tillsatt med olika i handeln förekommande tät-
ningsmedel, varibland kan omnämnas, att försök med
olika Sikapreparat utfördes i ett av facken av spe-
cialutbildad personal. Bilder från dessa försök äro
införda i en av leverantören utsänd broschyr. Av flera
skäl lämpade sig emellertid ej de undersökta prepa-
raten för det ifrågavarande arbetet, utan sprutputs-
ning igångsattes enligt i huvudsak samma metod, som
kom till användning i Älvkarleby. Kalkavsättningen
avlägsnades medelst sandblästring och efter nog-
grann renspolning med vatten följde omedelbart på-
sprutning av hastigt bindande bruk, bestående av
smältcement, portlandcement, kalk och sand. De
mera porösa ytorna bekläddes med ett 15 å 20 mm
tjockt putslager och de mindre skadade ytorna med
endast 5 å 10 mm. (Se f ig. 6.)
De förut våta valvytorna äro nu fullkomligt torra
och tack vare den torrare luft, som blivit en följd
härav samt tack vare uppvärmning och förbättrad
ventilation börja även mellanpelarnas obehandlade
ytor att torka ut. (Se fig. 7.)
Sprutning med hastigt bindande bruk har även
med fördel använts för lagning av utbredda, ej allt-
för djupa y t skador i betong, som längre tid varit ut-
satt för ensidigt vattentryck. Uppgår djupet på så-
dana skador till mer än 20 cm, har det i allmänhet
visat sig fördelaktigare att först utföra en tätning mot
vattentrycket genom att belägga sårytan med ett
tunt sprutputslager och sedan gjuta resten med van-
lig betong. Erfordras förankringsdubbar eller rör för
cementinjektering sprutas dessa fast i samband med
tätningen. Under några dagars avstängning midsom-
maren 1932 av lista och 2:dra utbyggnaden i Troll-
hättan lagades på detta sätt omfattande betongskador
i mur verk, av vilka en del voro utsatta för ca 10 m en-
sidigt vattentryck under hela tiden, då arbetet pågick.
Även i fall, där murverket icke är utsatt för ensi-
digt vattentryck, men där lagningstiden är begrän-
sad till mycket kort tid, har man en god hjälp av
denna metod. En vanlig sprutbetong kan i allmän-
het ej påläggas i tjockare lager än en cm och varje
sådant lager bör få tillfälle att hårdna under minst
ett dygn, innan nytt lager påsprutas. Det hastigt
bindande bruket däremot hårdnar under arbetets
gång och tillåter därför ett fullt kontinuerligt upp-
byggande av flera dm tjocklek. Enligt denna metod
har bl. a, en mycket urlakad bruksmur i Trollhättan
reparerats på några få timmar under en söndag, då
vattenytan utan driftstörning kunde sänkas.
Fig. 6. Detalj av färdigputsad yta. där vattentillsatsen varit till-
räcklig.
Fig. 7. Sprntputsning vid ett av valvanfangen. Den förut våta mel-
lan pel are n har börjat torka på grund av bättre luftning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
