Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1933 - W. Silfverhjelm: Metod för trafikstörningsstudier. Störningar registreras under färd med bil - Krympning och sprickor i betongdammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
27 MAJ 1933
sek. (enligt tabellen "/e = 12,7) blir sammanlagda
tidsförlusten per dygn 20 tim., vilket för ett medel-
värde per fordon av 5 kr. i timmen gör 100 kr. per
dygn och detta endast på grund av 3 kurvor. Detta
endast nämnt som ett exempel. Hur stor totala tor-
lusten för hela Stockholm blir på grund av alla mer
eller mindre onödiga hinder, kan ju läsaren roa sig
med att söka beräkna.
Några förslag till förbättringar i det ena eller an-
dra hänseendet skola här icke framläggas, då ju un-
dersökningen främst avsåg utrönandet av metodens
användbarhet för vinnande av praktiskt nyttiga erfa-
renheter av trafiken och dess karaktär, vilkens
användbarhet härmed torde vara ådagalagd.
Fig. 4. Götgatan blockerad av buss, passerande buss vid hållplats.
varje tur blir mycket varierande och ungefär så stor,
att den använda tiden minskad med fördröjningen, för
samtliga turer ger en reducerad körtid, som blir nära
nog lika, med små variationer, som tycks bero av
skillnaden i trafikintensiteten. Sålunda är fördröj-
ningen vid tur I 313 sek., vilket ger en reducerad kör-
tid av 467 sek., och medelhastigheten 22,7 km/tim.
Motsvarande siffror för tur V äro 40 sek., 440 sek.
och 24,0 km/tim.
Vad beträffar fördröjningens fördelning på de
olika delsträckorna, kommer Tegelbacken främst
med 1,26 sek. per m, därnäst Götgatan med 0,85, Sö-
dermalmstorg-V. Slussbron 0,51 och Vasagatan 0,28
sek. per m. Egendomligt nog är tidsförlusten på
Munkbroleden genom kurvorna så stor som 0,23 sek.
per m, beroende på den höga hastighet, som kan hål-
las på övriga delar av sträckan, vilket gör att upp-
bromsningen och därmed även tidsförlusten blir stor.
Förvånansvärt liten är å andra sidan tidsförlusten
utmed Kornhamnstorg och Mälartorget med endast
0,08 sek. per m, som endast överträffas av Vasabron,
där intet hinder förekommit.
Beträffande fördelningen av de olika slagen av
hinder på olika sträckor och platser, bör först och
främst bussarna på Götgatan observeras. Fig. 4. För-
dröjningen av korsande trafik koncentrerar sig hu-
vudsakligen på korsningarna Götgatan-Hornsgatan
och Vasagatan-Kungsgatan, medan den vid Slussen
och Tegelbacken är anmärkningsvärt liten. I stället
äro fotgängarna särskilt besvärliga vid Slussbron, där
även en svår passage finnes, som tillsammans med
"slingerbultarna" på Munkbroleden utgöra de största
kurvhindren.
De nämnda störningarna draga ned medelhastighe-
ten på delsträckorna och denna i sin tur medelhastig-
heten för hela turen. Sålunda är i många fall medel-
hastigheten på Götgatan och Vasagatan endast hälf-
ten så stor som den normalt möjliga, medelhastighe-
ten, vid Tegelbacken 50 % av den totala, som lika
ofta endast är hälften så stor som medelhastigheten
på Munkbroleden. Gatornas dåliga utnyttjningsgrad
i fråga om hastighet är tydlig.
Det kan tyckas mången småaktigt att räkna med
sekunder på detta sätt, men om man betänker att de
ca 6 000 fordon som ett normalt trafikdygn passera
Munkbroleden vart och ett fördröjs, låt oss säga 12
KRYMPNING OCH SPRICKOR I
BETONGDAMMAR.
Jag vill härmed påkalla uppmärksamhet på en av-
handling, som år 1931 utkom i Norge såsom nr 4 av
Norske Videnskabers Selskabs skrifter år 1930. Den
är utgiven av professor Fredrik Vogt vid tekniska hög-
skolan i Trondheim och har titeln "Shrinkage and
Cracks in Concrete of Dams". I samband med den
första kongressen med den nyorganiserade Internatio-
nella kommissionen för höga dammar, Commission In-
ternational des Grands Barrages (C. I. G. B.), i Stock-
holm kommer sannolikt denna och däri avhandlade
spörsmål att bliva föremål för stort intresse från in-
tresserade specialister, nämligen betongkonstruktörer
och dammbyggare. Författaren har undersökt ett stort
antal dammar, särskilt i U. S. A. och Norge, och fram-
håller, att den norska betongkommittén utförligt dis-
kuterat frågan om betongens täthet och varaktighet för
vattenbyggnader, varför han i sin avhandling begränsat
sig till frågan om sprickbildningens orsaker.
Han skiljer på två huvudgrupper av sprickor:
1) Ytsprickor, vilka äro orsakade av hastigare ut-
torkning och avkylning av ytorna än av de inre par-
tierna.
2) Sprickor av sådant djup, att de kunna ha betydelse
för konstruktionens statiska verkan.
Försök i liten skala för utrönande av betongens
krympning och svallning samt betongens temperatur-
stegring under hårdnandet kunna icke tillämpas på
grova dammkonstruktioner. Författaren har undersökt
dammar, som under flera år stått fria från vatten på
båda sidorna, och funnit betongen i det inre våt. Tem-
peraturmätningar i grova dammar ha visat, att det
kemiska värmet icke avgått förrän efter åtskilliga år.
Han anser på grund härav, att krympningen i grova
dammar icke är orsakad av uttorkning utan av den lång-
samma avkylningen vid det kemiska värmets bortgång.
Uppgifter från temperaturmätningar i grova dam-
mar omfatta 8 av de största amerikanska och schwei-
ziska dammarna. För varje damm meddelas gjutnings-
tiden, gjutningshastigheten, betongblandning och i en
del fall även den använda vattenhalten samt tempera-
turstegringen vid betongens hårdnande. En samman-
fattning av undersökningsresultaten visa, att medeltalet
för temperaturstegringen uppgår till 0,i2°C för varje kg
cement per m» betong. Beträffande hastigheten av
temperaturstegringen angives, att för en av de under-
sökta dammarna 50 % av det kemiska värmet utveck-
lades under de 2 första och 80 % under de 6 första da-
garna. En avsevärd minskning i temperaturstegringen
anses icke kunna ernås, såvida icke gjutningen utföres
vid betydligt långsammare tempo än vad som hittills är
brukligt. Det framhålles, att gjutningshastigheten
skulle behöva minskas till 0,3 å 0,5 m i höjd per vecka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
