Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1933 - Håkan Birke: Moderna pelardammar. Några nya metoder för pelarnas beräkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
TEKNISK TIDSKRIFT
24 JUNI 1933
M = böjningsmomentet kring tyngdpunktsaxeln vid
plan B-B,
M = P-e
l = tröghetsmomentet för pelaresektionen.
Pelaren delas medelst horisontella plan, C-C och
D-D, å lika avstånd över och under plan B-É.
fig. 3, varefter värdena å ox beräknas för dessa
plan. Därefter lägges ett godtyckligt vertikalt plan,
som skär de horisontella planen i punkterna E, F
Fig. 2.
och G. Det lilla prismat E-C-B-F betraktas nu
separat, fig. 4, och en jämviktsekvation för verti-
kala krafter uppställes. Vertikala krafter å pris-
mat äro: vertikal normalspänning å plan E-C,
E
^tiöxA x\ murvikten, w1? och vertikal normalspän-
c
F
ning å plan B-F, £ ^2 ox A x\ från en jämvikts-
B
ekvation innefattande dessa krafter bestämmes to-
tala skj u v kraft en Q E-F längs plan E-F sålunda
E F
QE-F =-^t1oxAx + w1 - lt2oxAx
C B
Medelvärde på skjuvspänningen rxy för sektionen
E-F erhålles från totala skjuvkraften Q E-F divi-
derat med sektionsarean mellan punkterna E och F.
Ett liknande förfarande ger medelskjuvspänningen
mellan punkterna F och G. Medelvärdet mellan
dessa två skjuvspänningar representerar skjuvspän-
ningen i punkt F å plan B - B, fig. 3.
Antag nu, att prismat, a - b - c - d, är utskuret
och sätt upp jämviktsekvationen för de åverkande
horisontella krafterna. Horisontala och vertikala
skjuvspänningarna för en visis punkt äro lika, och
därför kunna /horisontala skjuvspänningarna längs
planen a - b rich/c - d bestämmas som förut angivits.
Jämviktsek#atr6nen blir då av utseendet:
txy A X
i vilken Ny betecknar totala horisontella normal-
kraften å arean a - c.
Medelvärdet på horisontella normalspänningen,
eller approximativt horisontella normalspänningen i
punkten F, fås genom att dividera normalkraften Ny
med sektionsytan a - c.
Sålunda äro de båda normalspänningarna ox och
oy samt skjuvspänningen rxy bestämda för en god-
tycklig punkt. Huvudspänningarna kunna nu ana-
lytiskt beräknas från ekvationerna:
2 dra huvuc/5f>on-
Enklast bestämmas huvudspänningarna grafiskt
med hjälp av Mohrs spänningscirkel. Fig. 5 visar
ett typiskt exempel av en Mohrs spänningscirkel för
ett spänningstillstånd, där båda huvudspänningarna
äro tryck.
Sålunda har en fullständig analysering av spän-
ningstillståndet i pelarna erhållits, i det att huvud-
spänningarna bestämts till både storlek och riktning.
Ju närmare de skärande
planen läggas varandra
vid spänningsbestäm-
ningen, desto noggran-
nare blir resultatet. Me-
toden har dock den
nackdelen, att den är
mycket arbetsam och
tidsödande. En räkne-
maskin måste nödvän-
digtvis anlitas vid ut-
räkningarna, för att till-
räcklig noggrannhet skall vinnas.1
Approximativ metod för bestämning av huvud-
spänningarna.
För preliminära spänningsunder sökningar vid pe-
larnas dimensionering är det lyckligtvis inte nödvän-
digt att anlita det nyss genomgångna arbetsamma
förfarandet. Härnedan beskrivna enklare metod ger
i Förf. har med tillämpning av beskrivna metod deltagit
bl. a. i spänningsbestämning-en för pelarna till Rodriguez-
dammen i Mexiko, den högsta Ambursen damm, som byggts
hittills.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
