Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1933 - Antoine Sterling: Rymdfackverk av ramkonstruktion - Räknemaskinens användande inom mätningstekniken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
TEKNISK TIDSKRIFT
26 AUG. 1933
\ 8
\
0,8)97
0,8197 1&2S& IflSSQ Q5gg3 o.st 63
HiiUUJJIuiitJM4_
WK
’ i*
IV inställes därefter vid 666, och sex subtraktions-
slag göras. För varje siffra i rotvärdet erfordras alltså
endast en nyinställning av IV.
Den i artikeln visade metoden för ytberäkning med
tillhjälp av hörnpunkternas rätvinkliga koordinater är
naturligtvis mindre tidskrävande än den vanligen an-
givna tillämpningen av G-auss’ ytformel
l Fig. 8.
,J J /Jjb /Jn
\ r \ \ \
\ \ \ \
\ \ \ \
^ \ \
7L \ \ \
\ \ 7f\ ^L
\ \ -4±-
2± -71 \
Fig. n.
Stångkrafter och moment finnas angivna i fig. 8.
Den i fig. 8 visade anordningen kan av praktiska
skäl icke utföras att motsvara de teoretiska förut-
sättningarna. Dels måste, på grund av att det undre
nätverket är belastat, dragkrafter uppkomma i ver-
tikalerna och avskärningskrafter och moment i drag-
bandet, dels kan en fullkomlig led praktiskt icke ut-
föras. Med hänsyn härtill bör momentnollpunkten
förläggas något över leden, enligt det verkliga för-
hållandet – mellan tröghetsmomenten. Fig. 9, a-b
hänföra sig till de tvenne gränsfallen I0 = Iu och
Iu == 0. Det är anmärkningsvärt att värdena på
TI-krafterna inom dessa gränser ändras endast i ringa
grad. Vid beräkning av dessa krafter behöver man
därför icke taga hänsyn till momentnollpunktens
höjdläge.
Det är lämpligt att först beräkna ^-krafterna en-
ligt formel (4) och sedan därefter fördela skjuv-
krafter och moment på de båda ramstängerna. Trög-
hetsmomenten väljas därvid med hänsyn till de bygg-
nadstekniska förhållandena. Sedan momentnollpunk-
tens höjdläge bestämts, justeras moment- och stång-
krafterna, såsom i fig. 9 c antydes.
RÄKNEMASKINENS ANVÄNDANDE
INOM MÄTNINGSTEKNIKEN.
I nr 3, 1933, av denna tidskrift har civilingenjör Gun-
nar Wanheim meddelat några exempel på räknemaski-
nens rationella användning vid beräkningar till tomtin-
delningar o. d. Med anledning därav göres här ett par
påpekanden, som ej innebära kritik av nämnda artikel,
men som torde äga ett visst intresse såsom komplette-
ring därtill.
Den angivna metoden för rotutdragning ur en kva-
dratsumma har fördelen att kunna tillämpas rent ma-
skinellt och utan huvudräkning. Den erfordrar dock
nyinstälming av IV för varje subtraktionsslag, dvs. så
många gånger som angives av rotvärdets siffersumma.
I det nämnda exemplet äro, när de två första siffrorna
av rotvärdet beräknats, sifferserierna i KR 33, i PR
46226 och i IV (som justerats till att angiva talet i KR
dubbelt) 66. I stället för att från PR subtrahera 6-61,
663, 665, 667, 669, 671 och 673 är det tidsbesparande att
genom huvudräkning göra kalkylen
666 . 6 < 4 622 < 677 . 7
varvid delprodukterna skola var för sig uträknas, ned-
skrivas och slutligen hopsummeras. Mången föredrager
dock att vid ytberäkning med räknemaskin använda ett
annat, kanske ännu enklare räkningsschema. Om hörn-
punkternas koordinater äro 45/16, 12/35 och 17/21, blir
koordinatförteckningen
I
II
III
I
II
x
45
12
17
45
12
16
35
21
16
35
(de två första koordinaterna införas åter i slutet av för-
teckningen). Beräkningen tillgår så, att a?jj övertäckes
(t. e. med en penna), yu (- 35) inställes å räknemaski-
nen (inställningsarmarna 2 och 1), varefter koordinat-
skilmaden xl - #m inslås siffra för siffra. Enhets-
skillnaden (5-7) angives i detta fall medelst två nega-
tiva slag, tiotalsskillnaden (4-1) medelst tre positiva
slag, sedan släden flyttats ett steg åt höger. Härefter
tillbakaflyttas släden, #m övertäckes, ym insattes i IV,
och koordinatskillnaden #n-x\ inslås. Efter ytter-
ligare en dylik repris (med övertäckningen nedflyttad
till xi) erhålles i KR noll, i PR 367, vilket motsvarar
2 F; F är alltså 183,5.
Ett rätt vanligt missöde vid räkning med koordinater
är att något subtraktionsfel begås vid uträkning av koor-
dinatskillnader. För att eliminera denna felkälla är
det rådligt att konsekvent använda räknemaskin för dy-
lika operationer. Här ett exempel på maskinräkning av
de ^-skillnader, som erfordras för sidolängdsberäkning
av en koordinatbestämd figur.
x
178,97
160,01
120,28
127,40
Ax
18,96
39,73
7,12
Sedan 178,97 inställts och medelst ett plusslag över-
förts till PR, inställes IV på 16-0,oi. Genom ett minus-
slag erhålles i PR den första o?-skillnaden 18,96. PR
nollställes, varefter medelst ett plusslag 160,01 överföres
dit. IV inställes på 120’,28, ett minusslag göres, #-skill-
naden 39,73 antecknas, och PR nollställes. Nästa repris
kan ej göras efter samma schema, enär a? nu är i sti-
gande. Inslagningen i PR av den i IV befintliga inställ-
ningen 120,28 göres därför med ett minusslag. Sedan
följande x = 127,4o inställts i IV, göres ett plusslag, och
skillnaden 7.12 framkommer i PR.
De koordinatskillnader, som erfordras vid beräkning
av utsättning från en stationspunkt, kunna framräknas
efter liknande metod. Därvid inslås stationspunktens
koordinat X i PR, och i tur och ordning inställas de av
detaljpunkternas ^-koordinater, som äro mindre än X
i IV, ett minusslag göres, ^-skillnaden antecknas och PR
återställes till X genom ett plusslag. För uträkning av
skillnaden mellan X och de #-koordinater, som äro
större, är slagriktningen omvänd, dvs. X inslås medelst
ett minusslag osv.
Sifferarbetet vid uppgörande av profiler, protokoll
från avvägning och tachymetrering m. m. underlättas
också genom maskinräkning efter denna princip.
Teodor Ekström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
