Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1933 - Axel Ekwall: Den första internationella dammkongressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
TEKNISK TIDSKRIFT
23 SEPT. 1933
2 a) Professor K. Terzaghi, Österrike.
2 b) Professor H. C. P. de Vos, Holländska Indien.
Konferensens permanenta byrå, som har sitt säte
i Paris, anmodade de anslutna ländernas national-
kommittéer att inkomma med rapporter i dessa fyra
frågor. Vid kongressen förelåg på grund därav föl-
jande antal rapporter:
fråga l a................... 6, därav svenska l
Ib ................... 16, " " l
2 a ................... 13, " " l
2 b ..................._11, " " _1
46 4
Dessutom förelågo vid kongressen tryckta av-
handlingar (communications) beträffande andra
dammfrågor än dem som närmast skulle bli föremål
för behandling eller utgjorde kompletteringar till
rapporter. Antalet av dylika handlingar utgjorde
14 st., varav 5 st. av svenska författare.
Rapporterna förelågo vid kongressen tryckta an-
tingen på engelska, franska eller tyska språken och
med sammanfattning på de båda övriga. Samtliga
generalrapporter förelågo i sin helhet tryckta på alla
tre språken.
Som ovan nämnts ägde den första dammkongressen
rum samtidigt med Världskraftkonferensens sektions-
möte i Skandinavien. Det har också förutsetts i
dammkonferensens statuter, att dammkongresserna
skola hållas samtidigt med världskraftkongresserna,
emedan man därigenom spar tid och pengar för
deltagarna och för det land, i vilket kongressen är
avsedd att hållas. I Sverige utgör Världskraftkon-
ferensens nationalkommitté även nationalkommitté
för Dammkommissionen. Sverige är i kommissionen
representerat av undertecknad Ekwall och ingenjör
Samsioe. För själva kongressen i Sverige har ut-
setts ett särskilt arbetsutskott, bestående, förutom
av nämnda officiella representanter i kommissionen,
av professor Fellenius, direktör Serrander, efter den-
nes bortgång civilingenjör Bo Ekelund, arbetschefen
Westerberg och ingenjör Gr. S. Lalin. Som arbets-
utskottets sekreterare har fungerat kapten Carl Hell-
ström.
Antalet deltagande dammkongressister utgjorde
icke mindre än 259,
därav från Sverige ............___......... 60
från övriga europeiska länder ............... 166
och från främmande världsdelar ............. 33.
Talrikast representerade voro, förutom svenskarna,
följande länder:
nämligen Frankrike.......................... 22
Storbritannien...................... 16
Tyskland .......................... 15
Österrike .......................... 18
Tjeckoslovakien.................... 17
Schweiz ........................... 10
Norge ............................. 10
och Italien............................. 28.
Av ovan angivna antal deltagare utgjordes 69 av
åtföljande damer.
De flesta kongressisterna anlände till Stockholm
onsdagen den 28 juni, deltogo i det officiella öpp-
nandet av dubbelkongressen i Konserthuset och
åhörde torsdagen den 29 WPO.s föredrag av allmänt
intresse rörande kraftförsörjningens ordnande för
storindustrien och transportväsendet.
På förmiddagen fredagen den 30 sammanträdde
exekutivkommittén, dvs. kommissionens presidenter
och en representant för vardera av de anslutna län-
derna> för att behandla åtskilliga interna frågor, sär-
skilt i samband med kongressarbetet. Fredag efter-
middag den 30 juni och hela lördagen den l juli
ägnades helt åt diskussioner rörande de uppställda
frågorna. Diskussionen rörande frågorna 2 a och
2 b avslutades under dessa båda dagars förhand-
lingar i Stockholm. Rörande frågorna l a och l b
ägde endast princip diskussioner rum i avsikt att
dessa skulle fortsättas efter avslutandet av den före-
stående studieresan.
Under kongressdagarna i Stockholm var i Tekniska
högskolans vattenbyggnadslaboratorium anordnad en
utställning av instrument och apparater, som om-
nämnts i rapporterna. Tanken på denna exposition
tillkom tyvärr sent, varför icke alla rapportörer
kunnat begagna sig av denna möjlighet att prak-
tiskt illustrera sina rapporter. Av besöksfrekvensen
och intresset att döma var uppslaget av stort värde.
Söndag kväll den 2 juli startade en studieresa
med icke mindre än 154 deltagare från Stockholm
i 10 sovvagnar, vilka stodo till exkursionsdel-
tagarnas förfogande ända till Norge. Efter ankom-
sten till Sundsvall på måndag morgon gjordes en
längre tur i bussar, vilka ställts till förfogande av
postverket. Efter resa genom sågverksdistriktet,
varvid Östrands sulfatfabrik besiktigades, fortsatte
resan upp utmed Indalsälven, där anläggningarna
vid Sillre, Hammarforsen och Krångede blevo före-
mål för studium. Med nattåg fortsatte resan från
Ragunda till Rättvik. Efter en kort biltur utmed
Siljan fortsattes resan till Stora Kopparbergs an-
läggningar vid Dalälven, vilka besågos på tisdagen.
Med nattåget fortsattes därefter färden till Lilla
Edet, varefter de tre anläggningarna i Göta älv vid
Lilla Edet, Trollhättan och Vargön blevo föremål
för studium. Särskilt tilldrogo sig de pågående ar-
betena vid Krångede och vid Vargön deltagarnas in-
tresse. Under färden fingo även deltagarna tillfälle
att bese några av landets vackraste trakter utmed
Indalsälven, i Dalarna och vid Göta älv.
Avsikten med denna studiefärd var också att be-
reda tillfälle för dammspecialisterna att komma i
personlig kontakt med sina kolleger i andra länder.
Dessa tillfällen syntes även ha blivit utnyttjade i
hög grad.
De tekniska diskussionerna.
Redan vid kongressens start förmärktes en olik-
het i uppfattningen om huru kongressarbetets tek-
niska del skulle organiseras. Från svensk sida
(Samsioe) framfördes ett förslag, som gick ut på
att resolutioner i föreliggande frågor skulle fattas
först vid något framtida exekutivmöte, sedan natio-
nalkommittéerna haft tillfälle yttra sig. För detta
ändamål skulle nu tillsättas redaktionskommittéer,
som i lugn och ro kunde utforma de under kongres-
sen meddelade erfarenheterna och åsikterna. Detta
förslag fick understöd från flera framstående med-
lemmar av exekutivmötet i Stockholm. För fransmän-
nen och många andra framstod det dock som viktigare,
att kongressarbetet omedelbart skulle utmynna i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
