Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1933 - Motortrafikens andel i kostnaderna för väghållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
TEKNISK TIDSKRIFT
28 OKT. 1933
Den återstående delen av underhållskostnaden, som
är enbart beroende av trafiken, dess storlek och be-
skaffenhet, benämnes vägslitningskostnad. För den
undersökning, varom här är fråga, synes lämpligt att
bibehålla denna uppdelning, som 1931 års väg- och
brosakkunniga i sitt underdåniga utlåtande den 15
juni 1933 framhållit såsom teoretiskt riktig. Den
under vintern uppkommande kostnaden för vinter-
vägunderhåll är endast i viss, mindre grad beroende
av trafikens mängd och beskaffenhet.
Väghållningens kostnader kunna sålunda indelas i
följande huvudgrupper:
1) barmarksunderhållets grundkostnad,
2) barmarksunderhållets vägslitningskostnad,
3) vintervägunderhållets kostnad och
4) kostnader för vägbyggnader.
Dessa poster hänföra sig till kostnader för lands-
bygdens vägnät. Härtill komma de kostnadsbidrag,
som böra tillkomma städernas vägar och gator.
I anslutning till 1929 års vägsakkunnigas betän-
kande behandlas i det följande frågan om, hur dessa
kostnader skäligen böra fördelas på olika intresserade
parter.
Barmarksunderhållets grundkostnad.
1929 års vägsakkunniga hava föreslagit, att bar-
marksunderhållets grundkostnad skulle fördelas med
högst 80 % på vägdistrikten, med minst 10 % på
staten och med minst 10 % på motortrafiken. Grund-
kostnaden avser "arbeten, som oavsett trafikens in-
verkan fordras för vägarnas vidmakthållande".
"Detta vidmakthållande", säga 1929 års vägsakkun-
niga, "måste anses vara ett speciellt ortsintresse, men
jämväl staten och motortrafiken hava av lätt insedda
skäl intresse därav och böra förty bidraga till bestri-
dande av kostnaderna ifråga".
1931 års väg- och brosakkunniga finna, vad sålunda
anförts vara så välgrundat, att de icke se sig i stånd
att komma med en på bättre motivering byggd för-
delning av grundkostnaden och hava i det följande
räknat, att 15 % av grundkostnaden skall betalas av
motortrafiken.
Beträffande storleken av grundkostnaden har denna
av dåvarande byråchefen Bolinder uppskattats till
16,42 mill. kr. år 1930 för hela riket, motsvarande ca
21,5 öre/m. Denna grundkostnad motsvarade ca
37 % av totala underhållskostnaderna år 1930 och
hade erhållits med ledning av från vägingenjörerna
inhämtade uppgifter.
Såsom 1931 års väg- och brosakkunniga anfört i sitt
underdåniga utlåtande den 15 juni 1933, var denna
grundkostnad, såsom baserad på uppskattning av de
olika vägingenjörerna, ej i erforderlig grad tillförlit-
lig. Enligt av de sakkunniga verkställda beräk-
ningar var denna siffra något för hög. I stället torde
grundkostnaden med sannolikhet kunna antagas upp-
gå till ungefär 15 öre/m, motsvarande vid nuvarande
väglängd ungefär 11,7 mill. kronor.
Barmarksunderhållets vägslitningskostnad.
1929 års vägsakkunniga hava föreslagit, att väg-
slitningskostnaden i sin helhet skulle bestridas av
motortrafiken. Motivet härtill skulle vara, att mo-
tortrafiken vore den alldeles övervägande delen av
vägtrafiken, och att man i varje fall vore hänvisad
till en fördelning efter stora linjer, varjämte motor-
Vägar med antal
fordon pr dygn
trafiken beretts kompensation vid bestämmandet av
dess skäliga andel av grundkostnaden.
1931 års väg- och brosakkunniga hava för sin del
i detta sammanhang funnit riktigt, att en fördelning
av dessa barmarksunderhållets vägslitningskostnader
sker i möjligaste mån i förhållande till storleken av
och de vägslitande egenskaperna hos olika slag av
trafik.
För utredning av i samband härmed stående frågor
hava de sakkunniga bearbetat 1931 års trafikräk-
ningar. Vid denna bearbetning har siffermaterialet
hämtats direkt från trafikräkningsblanketterna, vilka
för varje län ordnats i följande grupper:
vägar med mindre än 100 fordon/dygn
" " mellan 100 och 500 fordon/dygn
" " " 500 och 1000 "
" " " 1000 och 2 000 "
" " över 2000 fordon/dygn.
För varje sådan grupp av vägar har antalet häst-
fordon, antalet motorcyklar, antalet motorfordon av
olika slag samt antalet specialfordon sammanräknats
för varje län och för hela riket. I tabellen nedan an-
givas värdena för hela riket:
I procent av hela trafikmängden
Antal häst- Antal spe- Antal Antal
fordon cialfordon bilar motorcyklar
mindre än 100 ___ 19,o 2,6 69,0 9,4
100-500 ........ 13,9 1,8 . 74,1 10,2
500-1000 ...... 9,4 1,0 79,0 10,6
1000-2000 ...... 4,8 0,8 83,9 10,5
mer än 2 000 ...... 0,8 0,3 87,9 11,0
Samtliga vägar––- 11,6 1,5 76,6 10,3 %
Utredningen visar, att hästfordonstrafiken är vä-
sentligt större, procentuellt taget, på vägar med svag
trafik. I vissa län finnes fortfarande en betydande
hästtrafik på småvägarna. Sålunda utgör hästtrafi-
ken på vägar med mindre än 100 fordon/dygn i Göt-
lands län 40,6 % av hela trafikmängden, i Blekinge
län 30,1 %, i Malmöhus län 28,1 %, i Göteborgs och
Bohus län 26,8 %, i Kristianstads län 25,2 %, i Öster-
götlands län 25,0 % samt i medeltal för hela landet
19 %. Det i tabellen ovan angivna talet 11,6 % för
samtliga räknade vägar utgör därför ej ett rättvist
uttryck för hästtrafikens omfattning. För att erhålla
ett riktigare värde måste man taga hänsyn till läng-
den av dessa olika väggrupper, längden av vägar
med under 100 fordon/dygn, längden av vägar med
mellan 100 och 500 fordon/dygn etc. Genom att mul-
tiplicera dessa olika väglängder med det för resp.
väggrupper gällande procenttalet erhålles ett mått på
trafikarbetet. Det är detta trafikarbete, som utgör
det riktiga måttet på trafikmängden hos de olika
trafikslagen och som bör läggas till grund för bidrags-
fördelningen mellan dem.
Med ledning av 1931 års trafikräkningar hava de
sakkunniga verkställt en dylik kalkyl och därvid er-
hållit följande värden på trafikarbetet för olika tra-
fikkategorier på landsbygdens vägnät:
Mill. fordonkm
pr år
Hästtrafiken ............ 380
Specialfordontrafiken ___ 50
Motorcykeltrafiken ...... 290
Biltrafiken ............. 2 080
Summa trafikarbete på
landsbygdens vägnät: 2800 mill. fordon- 100,0 %
km pr år
Procent
13,6
1,8
10,3
74,3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
