- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
3

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 6 jan. 1934 - Teknologföreningens fortsatta utveckling, av Kristoffer Huldt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tekniska föreningar. Dessa måste å sin sida se till, att deras medlemskader anpassas efter den höga standard, som bör råda inom en verklig ingenjörs-förening.

Den av teknologföreningen inslagna vägen att emellanåt förlägga sina årsmöten utanför Stockholm är ett steg i rätt riktning, men åtgärden måste utvidgas genom att även föreningens olika avdelningar under samverkan med de lokala tekniska föreningarna oftare än hittills avhålla sina månadssammanträden ute i landet till båtnad för därvarande yrkeskolleger.

Såsom redan antytts, utvecklas de särskilda fackavdelningarna i tekniskt avseende mer och mer individuellt - de uppdraga med nödtvång allt skarpare gränser kring sina resp. arbetsfält, vilka de önska i möjligaste mån självständigt ansa och bearbeta. Svenska arkitektföreningen har för att belägga sitt arbetsfält - i förslaget till ny arbetsordning - förutsatt sektioner på andra platser i landet än Stockholm, vilka sektioner skulle vara direkt anslutna till arkitektföreningen, en anordning som eventuellt kommer att vinna efterföljd inom andra av teknologföreningens avdelningar och som kanske kan bliva en början till samarbete mellan teknologföreningen och de övriga tekniska föreningarna.

För att kunna effektivt upprätthålla och utveckla teknologföreningens allt mera omfattande verksamhet under smidiga former och för att få en sammanhållande kraft vid en eventuell sammanslagning mellen teknologföreningen och lokala tekniska föreningar ute i landet måste - så snart tiden är mogen och nödiga penningmedel finnas - den gamla tanken förverkligas att i spetsen för föreningen sätta en verkställande direktör, som förmedlar samarbetet mellan de olika avdelningarna och är hela föreningens representant gentemot dessa. Vid verkställande direktörens sida skall finnas en allt efter omständigheterna rådgivande eller beslutande styrelse - till antalet vida mindre än den nuvarande. Föreningens högsta instans bör utgöras av en fullmäktigeinstitution i likhet med vad som finnes inom en del andra sammanslutningar. Fullmäktige, som kunna väljas av föreningens samtliga medlemmar på allmänt årsmöte eller utses av avdelningarna, må vara nog så talrika.

De i denna framtidsorganisation till Svenska teknologföreningen anslutna tekniska föreningarna kunna lämpligen organiseras såsom lokala kretsföreningar med egen kretsstyrelse och med rätt att utse visst antal fullmäktige i proportion till medlemsantalet.

Huru och efter vilka definitiva linjer en verkligt effektiv och för alla medlemmar tilltalande organisation skall kunna genomföras är ett problem, som vore värdigt den yngsta och med stort intresse omfattade avdelningen för industriell ekonomi och organisation att lösa (avis åt dennas energiske ordf. och sekr.).

Svenska teknologföreningen bör i god tid samla tillräckliga penningmedel för förverkligande av här skisserade organisationsform - en materiell omtanke som även under nuvarande förhållanden de skilda avdelningarna skulle ha nytta av, då det gäller för dem att förverkliga sina många arbetsuppgifter. De storartade donationer, som under år som gått överlämnats till föreningen av hängivna medlemmar och de insamlingar, som med goda resultat verkställts, mana till efterföljd.

Förutom den ytterst viktiga frågan om teknologföreningens framtida organisation och samarbetet med övriga tekniska föreningar finnas särskilt ett par aktuella spörsmål åt vilka föreningen bör ägna sitt intresse och sin omsorg.

Den av föreningens styrelse under det gångna året på försök upprättade Svenska teknologföreningens anställningscentral (S. T. A.) kommer att få stor betydelse även på annat sätt än såsom förmedlare av platser inom landet för våra ingenjörer och kräver särskild omvårdnad vid starten. Sålunda bör S. T. A. i anslutning till sin verksamhet lägga upp ett möjligast fullständigt register över svenska ingenjörer och arkitekter med högre utbildning. Detta kommer att vara av särskild betydelse bl. a. för att hålla reda på nya ingenjörer, som efter slutade studier bege sig utomlands, vare sig de behövas för fortsatt utländsk verksamhet eller deras krafter och kunskaper böra återförvärvas till fosterlandet.

Industriens behov av väl utbildade tekniska medhjälpare har tidigare så gott som uteslutande framträtt inom produktionsområdet men gör sig numera även i ökad grad gällande på det merkantila området. För introduktion och försäljning av t. e. en maskinell anordning fordras ofta en grundligt tekniskt utbildad person, som väl känner till maskinens användning och goda egenskaper, i detalj behärskar dess skötsel och som, om det gäller, själv kan giva "the best service". Exportindustriens behov av tekniskt skolade krafter särskilt på de mera avlägsna handelsfronterna ökas med varje år. Att söka tillgodose dessa behov innebär en stor arbetsuppgift för S. T. A.

I ett föredrag inom en av föreningens avdelningar framhölls nyligen önskvärdheten av utvidgad teknisk revision. Detta var säkerligen ett gott uppslag, som genom S. T. A:s medverkan med fördel kan utnyttjas av de ingenjörer och industrimän, som hava erfarenhet från tekniskt-industriell verksamhet och organisation. S. T. A. bör också kunna medverka till införandet på ett klokt sätt av lämpliga anställningskontrakt för ingenjörer - ägnade att tillvarataga såväl dessas som arbetsgivarnas intressen.

Mången gång har frågan om kollektiv pensionsförsäkring för ingenjörer och arkitekter avhandlats inom teknologföreningens ledning. Denna fråga bör givas en lösning. Ingenjören för - särskilt som ung - en rörlig verksamhet under olika arbetsgivare. Han bör dock icke glömma vikten av en tryggad ålderdom utan söka ordna för sig på sådant sätt att genom försäkring pensionsrätt följer honom från ett företag till ett annat.

Till sist vill jag också uttrycka förhoppningen att Teknisk tidskrift må bliva ett sammanhållande organ för samtliga svenska tekniska föreningar. Men popularisera ej för mycket! Ett och annat häfte med uppsatser på främmande språk skulle vara ett värdefullt led i svensk utlandspropaganda. Tidskriftens andra huvuduppgift bör dock såsom hittills vara att utgöra ett forum för uppsatser och meningsutbyten rörande svenska tekniska och industriella förhållanden.

Stockholm den 27 december 1933.

Kristoffer Huldt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:30:12 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934a/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free