Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 3 febr. 1934 - Notiser - Förslag till ny väglag - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mot en indelning efter landstingsområden har å andra sidan anförts, att en vägstyrelse för ett helt landstingsområde ej kan förfoga över tillräcklig kännedom om vägväsendets behov i distriktets olika delar och ej på samma sätt som i ett medelstort distrikt hinna övervaka väghållningen. Ej heller torde några besparingar i fråga om förvaltningskostnaderna vara att påräkna, om distriktens storlek ökades utöver vad de sakkunniga föreslagit. Slutligen har av majoriteten bland de vägsakkunniga anförts, att det efter politiska linjer utsedda landstinget ej skulle vara lämpat för prövning av vägfrågorna. Kommunikationsministern har visserligen icke tillerkänt sistnämnda synpunkt någon större betydelse men däremot på andra skäl ansett sig kunna finna, att tiden ännu ej är mogen för lösning av vägfrågorna enligt en linje som utgår från distriktsindelning efter landstingsområdena. Å andra sidan synes en utökning kunna ske av vägdistrikten utöver den av vägsakkunniga föreslagna storleken.
Vägdistriktens beslutande organ. Liksom de vägsakkunniga har kommunikationsministern funnit, att utövandet av vägdistriktens beslutanderätt bör tillkomma särskilda församlingar av ombud, valda för de i distrikten ingående kommunerna. Vad de sakkunniga däremot anfört till stöd för sitt förslag om särskilda rösträttsbestämmelser vid val av dessa församlingar har kommunikationsministern ej funnit tillräckligt bärande utan föreslagit, att även för vägdistriktens del principen om allmän och lika rösträtt bör tillämpas. I lagförslaget föreskrives, att varje kommun äger att utse ett ombud för varje påbörjat befolkningstal av 2 000 eller det lägre tal som må erfordras för att antalet ombud för hela vägdistriktet skall uppgå till minst 15. Ombudet röstar för sin kommuns hela röstetal eller, i det fall kommunen utsett flera ombud, mot den bråkdel av röstetalet som svarar mot antalet ombud från kommunen.
Statligt inflytande på den kommunala vägförvaltningen. Kommunikationsministern anser liksom de sakkunniga, att staten bör bereda sig möjlighet att genom sina organ bättre än för närvarande övervaka vägmedlens användning, men anser, att de sakkunniga i vissa fall gått något längre än som av omständigheterna påkallas. En och annan av sakkunnigförslagets hithörande föreskrifter, dock icke någon av de mera betydelsefulla, har därför ej intagits i departementsförslaget.
Grunderna för vägskattens utgörande. I departementsförslaget liksom i de sakkunnigas förslag har vägfyrken avskaffats som repartitionsenhet och i stället föreskrivits, att vägskatten skall utgöras i förhållande till antalet påförda särskilda vägskattekronor och vägskatteören, vilka beräknas på grundval av de skattekronor och skatteören som enligt kommunalskattelagen påförts skattskyldig. Enligt de sakkunnigas förslag skulle repartitionstalet i fråga om vägskatten bliva 0,06 beträffande skogsvärde och 0,075 beträffande annat fastighetsvärde. I departementsförslaget har emellertid repartitionstalet för skogsvärde höjts till 0,07. Sistnämnda förslag stadgar skattefrihet i hemortskommunen för fysisk person som för kommunal inkomstskatt påförts mindre än 3 skattekronor.
Riksvägar. Mot de av de sakkunniga föreslagna särskilda bestämmelserna angående s. k. riksvägar, dvs. vägar av synnerlig betydelse för den genomgående långväga trafiken, hava framförts sådana anmärkningar, att kommunikationsministern ej funnit sig kunna biträda förslaget om att dylika vägar skola byggas genom statens försorg. Det har ansetts, att ett förklarande av vissa vägar som riksvägar skulle otillbörligt gynna vissa vägdistrikt och att ett genomförande av sakkunnigförslaget skulle förutsätta en relativt dyrbar central organisation för byggnadsärendenas handläggning. Det enda stadgande rörande vägar av ifrågavarande slag, som återfinnes i det nya väglagförslaget, utgör bestämmelsen om att konungen äger föranstalta om utredning i fråga om anläggning av ny väg.
Ödebygdsvägar. Ej heller den av de sakkunniga föreslagna bestämmelsen om att anläggning av ödebygdsvägar skall ske genom statens försorg har upptagits i departementsförslaget till väglag.
Vägväsendet i städerna. Departementsförslaget till lag om vägdistrikt har begränsats till att avse allenast landsbygden. De i sakkunnigförslaget intagna bestämmelserna om vägdistrikt, bestående av stad, hava ansetts medföra betydande olägenheter, och det ökade statsinflytande på städernas vägärenden, som kan vara erforderligt, synes lämpligare kunna vinnas i annan ordning.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Avdelningen för Kemi och bergsvetenskap kallas till ordinarie sammanträde fredagen den 9 februari 1934 kl. 19,30 å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, Stockholm. Ärenden: 1) Val av justeringsmän för protokollet. 2) Inval. - 3 Inkomna skrivelser. - 4) "Några nyare praktiska rön inom järnmalmsanrikningen", föredrag med skioptikonbilder av ingenjör R. Salwén, Grängesberg. - Supé och samkväm.
Avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst håller ordinarie sammanträde måndagen den 12 februari 1934 kl. 19,30 på föreningens lokal, Brunkebergstorg 20. Program: 1) Protokolljustering. - 2) Inval. - 3) Revy över vad som hänt inom väg- och vattenbyggnadsfacket under år 1933: "Bro- och husbyggnader" av civilingenjör T. Hökerberg. "Järnvägar" av överinspektör L. Marcus. "Kommunalteknik" av major W. von Greyerz. "Vattenkraft" av överingenjör Axel Ekwall. "Vägar" av byråchef K. G. Hjort. -Supé och samkväm. (Pris för supén inkl. pilsner, kaffe och betjäning kr. 3: 75.)
Avdelningen för Mekanik sammanträder tisdagen den 13 februari 1934 kl. 19,30 å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20. Ärenden: 1) Val av justeringsmän. - 2) Inträdesanmälningar och inval. - 3) Inkomna skrivelser. - 4) "Om förutbestämning av flygplans spin-egenskaper", föredrag med skioptikonbilder av civilingenjör E. Petersohn. - 5 "Smörjoljor för bilmotorer och dessas smörjning", föredrag av docenten E. Norlin. Diskussion. - Supé och samkväm. Pris för supén kr. 2:50 (inkl. pilsner, kaffe och servis).
Då speciellt föredraget över smörjoljor för bilmotorer kan väntas äga stort intresse för medlemmar av andra avdelningar av teknologföreningen, inbjudas dessa härmed att övervara sammanträdet.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av Svenska teknologföreningen, håller ordinarie sammanträde på föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den 16 februari 1934 kl. 19,30 precis. Ärenden: 1) Protokolljustering. - 2) Inval. - 3) Årsberättelse. - 4) Diskussion över ämnet: "Högspänd likström", a) "Glesum-systemet", inledningsföredrag av professor E. Alm. b) Anmälda diskussionsinlägg av civilingenjörerna U. Lamm, V. Ekström m. fi. c) Diskussion. - Supé och samkväm.
Ordinarie allmänt sammanträde hålles å föreningens lokal onsdagen den 21 februari 1934 kl. 19,30. Ärenden: 1) Inval. - 2) Meddelande från styrelsen. - 3) "Den yrkesmässiga motortrafikens utveckling i Finland, dess konkurrens med järnvägarna jämte förslag till dess organisation", föredrag av professor Arvo Lönnroth, Helsingfors. I anslutning härtill kommer byråchef Sven Norrman att i korthet redogöra för läget av motsvarande spörsmål i Sverige. - Supé och samkväm.
Ingenjörsföreningen i Halmstad sammanträder å Hotell Svea i Halmstad lördagen den 3 februari 1934 kl. 19, varvid bl. a. förekommer föredrag av elverkschefen, ingenjör G. P. Levinsson, Halmstad: "Hur man köper och säljer elektrisk kraft. Något om kraftkostnader och krafttaxor". Skioptikonbilder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
