Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 24 febr. 1934 - Stadsplanetävlingen för nedre Norrmalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
24 FEBR. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 67
använder sig av Kungsgatsstråket och övriga stora genomfartsleder i samma riktning norr om tävlingsområdet, torde de reglerade eller nya gatuleder, som betingas av stadsdelens egna behov, vara tillfyllest. Genom en sådan, för den lokala trafiken lämpad trafikled bör möjligast klara och bekväma förbindelser mellan Nybroplan och Tegelbacken beredas.
Som en grundförutsättning vid bebyggelsens framtida utformning torde man böra räkna med att den totala byggnadskuben på Norrmalm enligt nuvarande stadsplan och bestämmelser icke bör ökas, och att den av ekonomiska skäl icke heller kan avsevärt minskas. Den större rymlighet och de bättre belysningsförhållanden, som äro önskvärda, måste sålunda nås genom en ändrad disposition av denna byggnadskub. Att härvid koncentrera bebyggelsen enbart eller nästan enbart i höghus för att möjliggöra en väsentlig ökning av friytorna inom stadsdeien möter hart när oövervinnerliga svårigheter av ekonomisk och praktisk art, då marken endast i mindre utsträckning är i stadens hand och olägenheterna under en sannolikt avsevärd övergångstid måste bliva mycket stora. Även andra betänkligheter måste göras gällande mot en så genomgripande omvandling av staden. Förslag i denna riktning bliva således utopiska. A andra sidan äro de lättare genomförbara förslag, som utgå från små gatuvidgningar och i motsvarande mån lägre hushöjder, ofta otillfredsställande med hänsyn till rymlighetens och belysningens krav. Lösningen bör ej heller sökas i ett system av vidgningar av alla gator och öppna platser utan snarare genom ett betonande av huvudleder och huvudtrafikplatser samt genom självreglering till större bredd av viktigare sekundärgator, medan däremot gatunätet i övrigt endast göres till föremål för mindre justeringar. Därmed tillgodoses även bäst de behov av lokaler för småaffärer, hantverkerier osv., varom tidigare talats. På bebyggelsens utformning torde för övrigt i avseende å belysningen knappast samma krav kunna uppställas som i allmänhet, när det gäller nya bostadsområden. Stadsdelens citykaraktär och de ekonomiska förhållandena omöjliggöra ett genomfört system av lamellhus- eller punktbebyggelse. Kraven å sammanhängande och rymliga gårdsytor böra icke eftergivas och belysningsförhållandena icke försämras jämfört med numera gängse fordringar.
Ombyggnaden av stadsdelen skulle enligt sådant system kunna ske successivt, under åtskilliga decennier och på ett ekonomiskt sätt ge önskat resultat utan alltför stora störningar för stadens liv.
Till prisnämndens förfogande har stått en summa av 60 000 kr., varav 45 000 kr. avsetts för pris och 15 000 kr. för inköp. Prisnämnden har efter vederbörlig justering av ett tidigare beslut prisbelönat de med nr 233, 271 och 295 betecknade förslagen, vilkas författare belönats med 15 000 kr. pr förslag samt inköpt förslagen nr 23, 100 och 196 för 5 000 kr. vardera. Korta redogörelser för förslagen återges i det följande i anslutning till prisnämndens utlåtande.
Nr 238. Stadfbaurat Dr Paul Wolf och arkitekt Hans Richter, Dresden, i samarbete med civilingenjör Sven Brolin, Stockholm.
Vasa- och Birger Jarlsgatornas trafikkapacitet har ökats genom planfria korsningar eller cirkulationsplat-
 |
| Fig. 1. Nr 233. Stadtbaurat Dr Paul Wolf och arkitekt Hans Richter, Dresden, i samarbete med civilingenjör Sven Brolin, Stockholm. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
