Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen / 70 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 24 febr. 1934 - Stadsplanetävlingen för nedre Norrmalm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

70 TEKNISK TIDSKRIFT 24 FEBR. 1934

stadsdelarnas trafik letts in i Arsenalsgatan och i en ny gata genom kvarteret Fersenska terrassen och Näckebro. Framför brofästet har utbildats en cirkulationsplats, som förlagts så högt, att den ostvästliga trafiken i Stallgatan kan passera under brofästet.

Sveavägen har i rak sträckning nedförts till korsningen med Klarabergsgatan-Hamngatan. Mellan denna punkt och Gustav Adolfs torg har en monumental platsanläggning föreslagits med en enkelriktad trafikled å varje sida om den långsträckta platsen.

Den östvästliga genomgångstrafiken til1godoses av Kungsgatan cch Klarabergsgatan-Hamngatan. Klarabergsgatan har vidgats till 40 meter, Hamngatan till 24 meter. Sydligare genomgående östvästlig förbindelse har ernåtts genom enkelriktad trafik i Strömgatan och Fredsgatan-Arsenalsgatan. Som mera lokala förbindelseleder ha utbildats Bryggargatan-Jakobsbergsgatan samt Herkulesgatan med anslutning till Regeringsgatan.

Förslagets huvudintresse förknippar sig till den stora frilagda platsen i centrum, som till sin huvudsakliga del är utbildad till park och vid skärningslinjen med Hamngatan-Klarabergsgatan avslutas med en stor trafikplats. Förslaget kan emellertid ej anses realiserbart.

Nr 196. Reg.-Baumeistcr dipl.-ing. H. Reissinger, Düsseldorf.

Sveavägen har i rät linje framdragits till Hamngatan och därefter över ett breddat Brunkebergstorg genom Malmtorgsgatan, som vidgats medelst portiker ned till Gustav Adolfs torg. Regeringsgatan har liksom Malmtorgsgatan närmast Gustav Adolfs torg försetts med portiker.

Den östvästliga genomgångstrafiken betjänas av Kungsgatan och Klarabergsgatan-Hamngatan. Dessutom har en vidgning av Arsenalsgatan företagits, dock utan att samma åtgärd fortsatts väster om Gustav Adolfs torg. Herkulesgatan har vidgats för att kunna leda en del av Sveavägens trafik till Vasagatan. Där Sveavägen och Hamngatan korsas, har utbildats en trafikplats, men denna är till sin utformning otillfredsställande. Hänsyn har dessutom, icke tagits till trafikför-

Fig. 6. Nr 196. Reg.-Baumeister dipl.-ing. H. Reissinger, Düsseldorf.

Fig. 7. Nr 145. Arkitekt Th. Bergentz och kapten Åke Virgin, Stockholm.

hållandena i korsningen Hamngatan-Malmskillnadsgatan.

Det prisbelönta svenska förslaget.
Såsom Teknisk tidskrift tidigare omnämnt blev ett av arkitekt Th. Bergentz och kapten Åke Virgin författat förslag, betecknat med nr 145, ursprungligen av prisnämnden uppfört i prisklass, vilket beslut nämnden emellertid sedermera i enlighet med för tävlingen uppdragna riktlinjer nödgades frånfalla. Förslaget kommer emellertid med största sannolikhet att för 10 000 kr. inköpas av staden.

Kapten ÅKE VIRGIN framhöll bl. a. i sin redogörelse för detta förslag att vid stadsplanens utarbetande hava författarna utgått från i huvudsak följande förutsättningar. Förslaget är avsett att komma till utförande successivt i den mån stadens ekonomi det tillåter. Vissa regleringar äro dock nödvändiga att vidtaga i ett sammanhang för hela gatupartier. Fortfarande hava i Stockholm flera gatuvidgningar, vilka fastställts redan på 1880-talet icke blivit genomförda. På samma sätt bör man räkna med att ombyggnaden av detta stadsområde kommer att kräva lång tid och att därför den nuvarande bebyggelsens beskaffenhet ej därför bör vara avgörande. Byggnader, vilka nu synas fullt moderna och ändamålsenliga, kunna på relativt kort tid bliva omoderna och på grund av ändrat användningssätt ifrågakomma till rivning. Utvecklingen går dock hastigare nu än förr.

1600-talsstadsplanen i Stockholms centrum med dess smala gator och täta bebyggelse är ej längre tjänlig för det rörliga affärslivet. Mycket stora ingrepp bliva här nödvändiga, därest affärslivet skall kunna kvarstanna och icke tvingas till förflyttning. I motsats till vad fallet är i ett stort antal utländ-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>