Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 3 mars 1934 - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Uppsala, av E. K. - Skånska ingenjörsklubben, av F. M. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
84 TEKNISK TIDSKRIFT 3 MARS 1934
å 425 000 kr., vilket avsåg elektrifiering av sträckan Tomteboda-Värtan om 13,5 km längd. År 1915 påbörjades elektrifieringen av Riksgränsbanan och 1923 linjen Stockholm-Göteborg. Under de senaste åren har elektrifieringen forcerats och då nu beslutade och pågående arbeten avslutats är 40 procent av statsbanenätet elektrifierat, vilken del ombesörjer ej mindre än 75 procent av trafikarbetet. Ända sedan Riksgränsbanans elektrifiering har man kunnat använda samma system, vilket vittnar gott om omdömesförmågan hos dem, som planerade arbetet.
Ingenjör Thelander redogjorde därefter utförligt för detaljer vid materialanskaffningen och linjemonteringen vid södra stambanan.
Efter sammanträdet samlades de närvarande till supé och samkväm. E. K.
Skånska ingenjörsklubben
höll den 19 januari klubbafton med damer på Kungsparkens restaurang i Malmö under presidium av direktör H. M. Molin, som hälsade de närvarande välkomna till årets första sammanträde och meddelade, att styrelsen till ordinarie medlemmar av klubben invalt ingenjörerna K. A. Börjesson, T. H. Larsson och P. W. Schannong. Vidare upplästes en inbjudan till klubbens medlemmar att bevista Södra Sveriges byggnadstekniska samfunds sammanträde den 1 febr. Som föredragshållare för aftonen hade klubben förvärvat professor J. T. Lundbye från Köpenhamn, som höll ett med utmärkta ljusbilder illustrerat anförande om "De äldsta nordiska samfärdslederna". Talaren framhöll kartornas ofantliga betydelse, när det gäller historiska studier, men tyvärr gå kartorna endast 200 år tillbaka i tiden, varför man är hänvisad att i terrängen uppspåra de äldsta färdevägarna. Bland användbara ledtrådar betonades den omständigheten, att stenåldersmänniskorna saknade möjlighet att gräva brunnar och därför förlade boplatserna vid naturliga källsprång. Gemensamma samlingsplatser erfordrades för fester och överläggningar. Från dessa vanligen högt och fritt belägna ställen strålade stigarna ut mot de olika boplatserna, varigenom stjärnformiga vägfigurer uppstodo, vilka på sina håll bibehållit sig till våra dagar. Till samlingsplatserna funno småningom köpmännen väg med sina varor, varigenom de olika samlingsplatserna blevo förbundna medelst huvudvägar. Flera dylika gå stundom parallellt, emedan den första blivit så illa medfaren, att man måst gå vid sidan av den. Rester av sådana vägar på Jyllands heder visades på den vita duken. Även vid vattendragen finner man lämningar av urgamla färdvägar i form av stensamlingar, med vilka man sökt förstärka bottnen för att vada över. Talaren hade efter en mångfald iakttagelser kunnat på kartan inlägga sten- och bronsålderns vägnät. På Jyllands västkust funnos tre vägar, som löpte samman i en punkt, som nu ligger ett gott stycke ute i havet. Även södra Sverige hade gjorts till föremål för studier. Bristen på naturliga källor hade gjort, att stora delar av södra Skåne samt gränstrakterna mellan Småland och Blekinge varit obebodda, Som en typisk urgammal samlingsplats nämndes Oxie, och därifrån gå vägarna ännu i dag stjärnformigt ut åt alla håll. Som avslutning betonade talaren, att ett samarbete mellan arkeologer och vägingenjörer vore önskvärt för klarläggande av de gamla färdevägarna i Norden.
Under den efterföljande supén höll ordföranden tal för professor Lundbye, denne för Skånska ingenjörsklubben, bergsingenjör Inge Erichs för damerna, varjämte dessas tack framfördes av fru Stella Rydholm. Därefter övergick man till dansen, som emellanåt avbröts för åhörande av sång av sångkören under ledning av ingenjör Gunnar Gunnarson, solosång av civilingenjör Arvid Hultgren med ackompanjemang av ingenjör Victor Månsson samt sång av civilingenjör Emil Personne med tillhörande basfiol. <i>F. M.
<b>SAMMANTRÄDEN</i>
Svenska teknologföreningen.
Avdelningen för Kemi och bergsvetenskap</b> kallas till ordinarie sammanträde fredagen den 9 mars 1934 kl. 19,30 å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20. Ärenden: 1) val av justeringsmän för protokollet. 2) Inval. 3) Inkomna skrivelser. 4) »Nyare uppfattningar inom den alkoholiska jäsningens kemi", föredrag av laboratorn vid Stockholms högskola fil. dr Ragnar Nilsson.
Avdelningen för Skeppsbyggnadskonst har av Sjöfartsmuseet i Göteborg inbjudits att bese dess samlingar lördagen den 10 mars 1934.
Med anledning härav anordnas besök med extra sammanträde i Göteborg gemensamt med Tekniska samfundets avdelning för Mekanisk teknik och Skeppsbyggnadskonst enligt följande Program: 1) Kl. 9,15. Båt avgår från Stenpiren till Eriksbergs mek. verkstad. - 2) Besök vid Eriksbergs mek. verkstad. - 3) Kl. 10,30. Båt avgår till Götaverken. - 4) Götaverken beses.- 5) Kl. 12,30. Stapelavlöpning av 13 000 tons tankmotorfartyg. - 6) Omedelbart efter sjösättningen ger a.-b. Götaverken lunch, vartill de resande inbjudas, övriga avresa med båt till Stenpiren kl. 12,45. - 7) Kl. 2,15. Båt avgår från Götaverken till Sjöfartsmuseet. - 8) Kl. 2,45 (precis). Avdelningens för Skeppsbyggnadskonst extra sammanträde tillsammans med Tekniska samfundets avdelning för Mekanisk teknik och Skeppsbyggnadskonst å Sjöfartsmuseet, a. Inval. b. "Örlogsbyggnad vid Götaälv". Föredrag av dr H. G. Hammar. c. "Marinförvaltningens förslag till nytt pansarskepp". Föredrag av marinöverdirektör Y. Schoerner. - 9) Omedelbart efter föredragen beredes tillfälle att bese Sjöfartsmuseet. - 10) Kl. 7,00. Gemensam middag å restaurant Valand (festvåningen). Pris 8 kr. inkl. kaffe, avec. (Anmälan om deltagande torde göras.)
Till sammanträdet hava inbjudits: Göteborgs börssällskap, Göteborgs fartygsbefälhavareförening, Göteborgs hantverksförening och Nautiska föreningen.
Genom tillmötesgående av S. J. kan resan från Stockholm till Göteborg och åter företagas som sällskapsresa, varvid biljettpriset tur och retur blir i II kl. kronor 40:50 och i III kl. kronor 27:00. Avresan sker från Stockholm den 9 mars kl. 22,40 och från Göteborg den 10 mars kl. 22,30. Förutsättning för nedsatt pris enligt ovan är att minst 20 personer anmäla sig som deltagare i resan. Om minst 10 av deltagarna så önska, kan återresan för dessa i stället företagas den 11 mars kl. 14,25. Anmälan om deltagande torde insändas senast den 7 mars till teknologföreningens kansli. Interimsbiljetter utdelas vid spärren å Centralen av teknologföreningens vaktmästare. Snälltågsbiljett och ev. sovvagnsbiljett löses och beställes på vanligt sätt och till ordinarie priser av de resande.
Avdelningen för Mekanik sammanträder tisdagen den 13 mars 1934 kl. 19,30 å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20. Ärenden: 1) Val av justeringsmän. - 2) Inträdesanmälningar och inval. - 3) "Om förutberäkning av tillfälligheternas spel i kraft- och värmestatistik, föredrag av professor Jarl Kuusinen, Åbo. - Supé och samkväm. Pris för supén kr. 2:50 inkl. pilsner, kaffe och servis. Medlemmarna av Svenska elektroingenjörsföreningen inbjudas till sammanträdet.
Ordinarie stämma hålles å föreningens lokal fredagen den 23 mars 1934 kl. 19,30. Ärenden: 1) Inval. - 2) a) Styrelsens berättelse över föreningens verksamhet under år 1933. b) Styrelsens berättelse över föreningens ekonomi under år 1933. c) Revisionsberättelse för år 1933. d) Bokslut angående ansvarsfrihet för styrelsens förvaltning under år 1933. .- 3) Val av ordförande, 2 vice ordförande samt 3 ledamöter och 5 suppleanter i föreningens styrelse för år 1935. - 4) Vad av 3 revisorer och 2 revisorssuppleanter för granskning av styrelsens förvaltning under år 1934. - 5) Förslag från styrelsen angående tecknande av garantiborgen från Svenska teknologföreningen för Stockholms förenade studentkårers lånekassa. - 6) "Den senaste läroverksreformen och dess följder för den tekniska undervisningen", föredrag av professor Carl Heuman. Diskussion. - Supé och samkväm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
