Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 17 mars 1934 - Notiser - Fortsatt elektrifiering vid statens järnvägar - En europeisk ingenjörsfederation - Reseberättelser - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningen. Avdelningen för teknisk undervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommunikationsministern framhåller, att därest ingen annan lösning befinnes lämpligare, även detta belopp bör kunna uppföras under rubriken "fonden för förlag till statsverket" och, i avvaktan på resultaten av en i sinom tid företagen utredning om den verkliga räntabiliteten av de elektrifierade statsbanelinjerna, utgå av lånemedel.
En europeisk ingenjörsfederation. En fransk ingenjör, M. Albert Guiselin, generalsekreterare i Chambre Syndical des Ingénieurs, har lämnat Teknisk tidskrift en redogörelse för de strävanden som under senare år yppats i Frankrike för att få till stånd en europeisk ingenjörsfederation. En yrkessammanslutning av internationell räckvidd förutsätter emellertid nationell reglering av vissa grundläggande förhållanden. För Frankrikes del ha vi tidigare redogjort för de aktuella åtgärderna i avsikt att auktorisera ingenjörstiteln. En annan i detta samband ej mindre viktig fråga gäller konsolideringen av det egna landets föreningsväsen.
Ett visst samarbete har i sistnämnda avseende inletts i Frankrike genom bildandet av Federation frangaise d’Ingénieurs, till vilken f. n. äro anslutna Société des Ingénieurs civils en France (I. C. F.), kamratföreningar av förutvarande elever vid de flesta högre tekniska skolor och tekniska mellanskolor samt två av de tre stora ingenjörsfackföreningarna, nämligen Union sociale des Ingénieurs catholiques (8 000 medl.) och Chambre syndicale des Ingénieurs (500 medl.). Den tredje stora föreningen, Union des Syndicats français d´lngénieurs (4 000 medl.), har ej vela ansluta sig.
I samband med en av Ingénieurs civils de France organiserad studieresa till Centraleuropa erhöll M. Guiselin gemensamt uppdrag av utrikesministeriet, undervisningsministeriet och ministeriet för handel och industri att göra ett utkast till grunderna för en europeisk ingenjörsfederation, och en officiell sammankomst mellan polska, tjeckoslovakiska, ryska, rumänska och franska ingenjörer hölls vid detta tillfälle (1929) i Prag. Samma år i oktober framlade tjecken Spacek för ingenjörskongressen i Tokyo ett utkast till en internationell ingenjörsfederation, som emellertid ej ansågs kunna förverkligas utan långvariga förberedande arbeten och en särskild utbildning av ingenjörerna, vilka dittills visat mindre intresse för sin sociala betydelse och inskränkt sig till att söka internationella förbindelser inom de olika tekniska specialgrenarna.
M. Guiselin har emellertid med stöd av bl. a. framlidne direktören för internationella arbetsbyrån i Geneve, Albert Thomas, samt av en organisationskommitté med senator Yves Le Trocquer i spetsen sökt genomföra detta arbete. I juli 1932 hölls i Paris under anslutning av representanter från 14 olika nationer ett sammanträde, vid vilket grundprinciperna för federationen stadfästes.
Federationens mål skall vara att skapa vänskapliga förbindelser mellan alla europeiska ingenjörer samt att genom utnyttjande av ingenjörernas yrkesinflytande i ekonomiskt avseende skapa ett internationellt "tredje stånd" vid sidan av eller emellan arbetets och kapitalets organiserade makter. Endast på detta sätt anser man att ingenjörerna kunna bidraga till Europas ekonomiska reorganisation.
En svårighet som tidigt inställde sig sammanhänger med definititionen av begreppet "ingenjör". Denna gällde dels i vad mån bärarna av denna titel kunna antagas mera omedelbart representera arbetsgivare- och ägareintressena men hade dessutom till följd, att särskild uppmärksamhet måste ägnas villkoren för förvärvandet av och skyddet av titeln, varvid en viss komformitet de olika ländernas praxis emellan vore önskvärd, särskilt med hänsyn till det mellanstatliga utbyte av ingenjörer, vars utveckling ingår i federationens arbetsmål.
Den europeiska ingenjörsfederationen har alltså tagit tydligt avstånd från ingenjörssammanslutningar i utpräglad nationalistisk anda och vidare motsatt sig den på visst håll auktoriserade principen att helt reservera ingenjörstiteln åt personer med teknisk högskoleutbildning. En dylik kategoriklyvning av teknikerna anses nämligen ej förenlig ined federationens arbetsuppgifter av socialt utjämnande natur.
Reseberättelser. Följande reseberättelser ha inkommit till tekniska högskolans bibliotek, där de finnas tillgängliga för studerande: BLOMQVIST, MÅRTEN, Berättelse över studieresa i Tyskland för studier i kylteknik sommaren 1931. Sthlm 1932. Fol. Maskinskrift. 19 sid., 26 fig. (fotogr. o. diagr.). - HELLDÉN, DAVID, Reseberättelse för studieresa under år 1930 (i Europa i och för arkitekturstudier). Sthlm 1932. Fol. Maskinskrift. 23 sid., 47 fotogr. i texten. - LINDÉN, ANDERS, Redogörelse för en studieresa genom Danmark, Tyskland, Holland och Italien (för att studera skeppsbyggeri och varvsanläggning samt maskinindustri). Karlskrona 1932. Fol. Maskinskrift. 19 sid., 12 fig. i texten. - PIRA, GUNNAR, Berättelse över resa i Tyskland och angränsande länder för studium av vattenbyggnader företagen den 6 augusti -17 september 1932. Sthlm 1933. Fol. Maskinskrift. 37 sid., 79 fotogr. i texten samt 7 tryckta bilagor. - REINUS, LEIF, Beskrivning till en studieresa 1932 för att studera modern arkitektur. Sthlm 1933. Fol. Maskinskrift. 12 sid. och 19 fotogr. i texten. - ROTHELIUS, EIRNST, Redogörelse över metallförluster vid svenska järn- och manganmalmsanrikningsverk åren 1928-1933. Sthlm 1932-33. Fol. Maskinskrift. 3 sid. samt bil. I (19 sid.).-II (8 sid., 2>6 tab.). - WEMAN, NILS, Reseberättelse från en studieresa till Frankrikes betsockerindustri, kampanjen 1932/33. Landskrona 1933. Fol. Maskinskrift. 53 sid., 28 fig. (fotogr. o. diagr.) samt 3 kokschemata från Villenoy, Francières och Wanze. -. ZIMDAHL, HELGE, Reseberättelse över stipendieresa 31/8 -18/10 1930 (till de olika områden i Europa som varit föremål för livligaste byggnadsverksamhet under senare år ävensom till den XII internationella arkitektkongressen i Budapest). Sthlm 1931. Fol. Maskinskrift. 31 blad med text och 161 fotogr. samt 1 tidningsurklipp. - SVIDÉN, SVEN, Reseberättelse för en studieresa, företagen våren 1933 i Tyskland, Schweiz, Italien, Österrike och Tjeckoslovakien för att studera elektriska kraftanläggningar med mera speciella studier rörande summamätare, apparater för registrering av strömbrytarefunktioner samt frekvensreglering vid elektriska kraftnät. Sthlm 1933. Fol. Maskinskrift. 45 sid., 25 fig. - THORBURN, RALF, Undersökningar över vandringsvågor och deras dämpning vid fortplantning utefter ledningar. En redogörelse för det forskningsarbete förf. utfört å tekniska högskolans elektrotekniska laboratorier åren 1926 -1932, för vilket arbete förf. av tekniska högskolans styrelse år 1926 tilldelades ett ingenjörsvetenskapsakademiens stipendium för teknisk-vetenskaplig forskning. (Sthlm 1933.) 4:o. Maskinskrift. 69 sid., 17 fotogr. bilder, 11 fig. samt 2 konstruktionsritn. till katodstråle-oscillograf.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Svenska teknologföreningen.
Avdelningen för teknisk undervisning höll med anledning av sin 40-åriga tillvaro tisdagen den 30 januari 1934 ett extra sammanträde med damer och gäster å föreningens lokal. Antalet deltagare utgjorde omkr. 50. Bland gästerna märktes en av avdelningens stiftare presidenten Lindstedt och teknologföreningens ordförande myntdirektör Grabe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
