Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 31 mars 1934 - Notiser - Fackpress och journalistik - Svenska mässan - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningen. Ordinarie stämma, av Fmn. - Tekniska föreningen i Uppsala, av E. K. - Tekniska föreningen i Härnösand, av M. W. - Kalmar teknologklubb, av T. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
81 MARS 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 127
kant belysning genom ett uttalande i den norska "Tidsskrift for kjemi og bergvesen", som om en svensk kollega yttrar:
"Det er her hjemme sagt om dette tidsskrift, at vel er det utmerket i faglig henseende, men verden kunde forgå over dets hode uten at det merker det. Iallfall har det i praksis bevist at et nordisk kjemikermøte ikke foranlediger nogen reaksjon."
Utan att på något sätt vilja anställa jämförelser mellan kemikermötet i Oslo och världens undergång, och utan att vilja intervenera i det här aktuella fallet, måste vi erkänna, att det nog finns anledningar till förargelse över fackpressens olympiska lugn, även om man kanske inte bör gömma på förargelsen i två långa år.
Svenska mässan, den sjuttonde i ordningen, hålles i Göteborg den 6 maj-3 juni. Bland nyheterna må nämnas en särskild avdelning för elektricitetens rationella användning, arrangerad av FERA i samarbete med vattenfallsstyrelsen, Göteborgs elektricitetsverk och Yngeredsfors kraft-a.-b. På byggnadsmässan kommer i år att speciellt belysas småstugebebyggelse och sportstugor, med stadsplaner, modeller och ritningar inne i hallarna samt byggnader på mässgården.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Svenska teknologföreningen.
Ordinarie stämma hölls å föreningens lokal fredagen den 23 mars under ordförandeskap av direktör Sigurd Nauckhoff.
Till ledamöter i föreningen invaldes: civilingenjörerna Erik Arne Waller, Stockholm, Abel Bergqvist, Stockholm, bergsingenjör Carl Eric Runestad, Västerås, ingenjörerna Einar Fabian Karlsson, Stockholm, Karl Vilhelm Björklund, Kalmar, Karl-Axel Ludvig Karlberg, Stockholm, Hjalmar Roy Schultz, Ludvika, Sven Ragnar Olson, London, samt direktör August Schmitz, Malmö.
Styrelsens berättelser över föreningens verksamhet och ekonomi under år 1933 (Sv. T. F:s handlingar 263) förelågo och föranledde ej till någon diskussion. I enlighet med revisorernas förslag beviljades styrelsen ansvarsfrihet för 1933 års förvaltning.
Vid härefter företagna stadgeenliga val utsågos i
styrelsen för år 1935: till ordförande myntdirektör Alf
Grabe, 1:ste vice ordf. direktör Ragnar Blomqvist, 2:e
vice ordf. direktör Sten Westerberg samt övriga
ledamöter byggnadsrådet Ragnar Hjort, 1:e byråingenjör
Siffer Lemoine och civilingenjör Gösta Richert. Till
suppleanter: stadsingenjör John Petterson, gatudirektör
N. K. Sundblad, tekn. dr F. A. Dahlgren, civilingenjör
Walo Finné och docenten fil. dr Folke Odqvist.
Till revisorer för år 1934 omvaldes 1:e byrådirektör
Axel Gustrin, civilingenjör Harald Almqvist och
överingenjören kapten G. Herman Jansson med civilingenjör
Fredrik Waern och bergsingenjör Emil Gustafsson såsom
suppleanter.
Härefter följde föredrag av professor Carl Heuman:
"Den senaste läroverksreformen och dess följder för den tekniska undervisningen." I den därefter följande diskussionen yttrade sig professor H. Kreuger, överingenjör R. Liljeblad, undervisningsrådet H. Wallin, professor F. Carlson och professor Sten Velander.
Referat av föredrag och diskussion kommer att inflyta i ett senare nummer av tidskriften.
Fmn.
Tekniska föreningen i Uppsala
hade den 24 februari sitt andra sammanträde för året.
Sammanträdet var anordnat som damafton och
föredragshållare var civilingenjör G. W:son Cronquist,
Stockholm, som talade om "Färgen i svenska landskap".
Ingenjör Cronquist visade ett hundratal
utomordentligt vackra skioptikonbilder i naturliga färger och höll
i anslutning till dessa ett kåserande föredrag om de
färger, som äro karakteristiska för det svenska landskapet
vid olika årstider och olika belysningar. Bilderna, som
härrörde sig från alla delar av vårt land, visade på ett
högst fängslande sätt, vilka skönhetsvärden, som rymmas
inom det svenska landskapet. De visade obruten mark
och odlad mark och hur bebyggelsen ger färg åt
landskapet. Det för Sverige mest karakteristiska är fortfarande
de små röda stugorna ute på landsbygden. Deras röda
färg omfattar en rik och varm färgskala. Tyvärr förses
de med vita knutar och fönsterinfattningar i alltför stor
utsträckning. En del bilder från industrianläggningar
visade hur dessa kunna inordnas i landskapet på ett
harmoniskt sätt. Broar och väganläggningar kunna ge ett
ökat skönhetsvärde åt landskapet. Oftast äro vi
emellertid rädda för att giva sådana anläggningar en
tillräckligt kraftig färg, som harmonierar med landskapets
egen färgskala. Det blir för mycket grått eller för
mörka färger. Våra bilar t. e. kunde gott givas ljusare
och livligare färger, då de därigenom skulle lysa upp
landskapet och den ljusa färgen dessutom är praktisk.
Efter sammanträdet följde supé och samkväm med
dans. Notarien Pelle Nordström bidrog genom sång till
luta till höjande av stämningen.
E. K.
Tekniska föreningen i Härnösand
hade den 24 februari i samband med sitt ordinarie
vårmöte, som hölls å Frimurarerestauranten i Härnösand
anordnat besök vid Hernö bryggeri a.-b:s anläggning i
Härnösand.
Ledamöterna, som talrikt infunnit sig vid bryggeriet,
genomgingo anläggningen under sakkunnigt ciceronskap
av disponenten N. Nordberg och bryggmästaren A.
Hauke.
På Frimurarerestauranten föregick mötet under
ordförandeskap av ingenjör H. T. Brodin. Av styrelsens
årsredogörelse för 1933 framgick att föreningen vid 1933
års slut hade 137 medlemmar och att den sammanträtt
3 gånger för föredrag och samkväm. Sex nya
medlemmar invaldes i föreningen.
Civilingenjör Anders Ygberg höll därefter ett
synnerligen instruktivt föredrag "Om betong", rikt illustrerat
med kurvor och bilder. Efter en kort historik gav
föredragshållaren en populär framställning av
cementtillverkningskonstens svårigheter på grund av de allmänt
stegrade anspråken på icke blott styrka och täthet utan
även på möjligheterna att bestämma betongens beteende
härutinnan. Förstöringen av betongbyggnader
behandlades, och till slut visades exempel på vad som de
senaste åren gjorts i betongkonstruktioner, från Plougastel-
och Tranebergsbroarna till "sätten" för
Beckholms-dockan och en 40 kvadratmeters skärgårdskryssare, som
nu godkänts av Svenska seglarförbundet.
Efter föredraget följde supé och samkväm.
M. W.
Kalmar teknologklubb
hade anordnat sammanträde med damer lördagen den
24 febr. å stadshotellet i Kalmar. Sammanträdet, som
var talrikt besökt, leddes av ordföranden, direktör
Rosén.
Kvällens föredrag, en synnerligen intressant med
skioptikonbilder belyst redogörelse för "Utgrävningarna
vid Skansen S:t Erik", hölls av stadsingenjör Schiöler.
I början av sitt föredrag nämnde tal., att det nästan
är oundvikligt, när man skall redogöra för någon del
av Kalmar stads historia och minnen, att man utgår
från Sylvanders välkända historia över Kalmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
