Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen / 153 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 21 april 1934 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren - Oscar von Miller †, av Axel F. Enström - Professuren i teoretisk kemi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

21 APRIL 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 153

Direktör Wilhelm Nyström i Karlstad har uppfunnit en långtidsgrammofon, karakteriserad av att uppteckningen av ljudvågorna på en plan skiva sker lineärt, så att rotationshastigheten av skivan i varje punkt av radien blir konstant, vilket sker genom att driva den skiva, på vilken grammofonskivan placeras med konstant hastighet medelst en tangentiellt påverkande axel. Härigenom kan man uppteckna 3 å 4 ggr mera på samma skiva resp. spara motsvarande material. Slitaget blir mindre och likformigt längs hela skivan. (Industritidningen Norden, h. 5, s. 38.)

Ren koppars draghållfasthet är 23 kg/mm². Vid en tillsats av 1,5-2,5 % beryllium stiger den till 155 kg/mm², och legeringen kan värmebehandlas. Utmattningshållfastheten närmar sig den hos stålfjädrar. Berylliumoxid med en smältpunkt av 2 570° användes för eldfast material av hög hållfasthet och och låg täthet och stort elektriskt motstånd vid hög temperatur. Dylikt material kan upphettas till 2 000° och hastigt avkylas utan att taga skada, och man kan genomföra wolframtrådar vid denna temperatur för vakuumrör, glödlampor o. dyl. (C. Sawyer, Mining & Metallurgy, h. 2, s. 93.)

Ythärdning med acetylen-syrgaslåga beror ej på en uppkolning med acetylenöverskott utan beror på en snabb uppvärmning och avkylning. Man värmer hastigt till hög temperatur till ett djup av blott ett par mm, varefter ytan kyles med vatten, olja eller luft. Metoden användes för härdning av spår- och järnvägsskenor med en vattenstråle, som följer gaslågan. Man når därvid med en härdhastighet av 8-9 m/h en hårdhet av 550 Brinell. Härigenom stegras livslängden hos skenorna med 100-300 %. (H. Buchholz, TZ fur praktische Met. bearb., h. 1/2, s. 13.)

U. S. A:s örlogsfartyg YF-221 har svetsats i mycket stor utsträckning. Skrovets skelett svetsades först, varefter man började med bordläggningen. Man svetsade symmetriskt med svetsarna parvis på babords- och styrbordssidorna för att få krympningen likformig. Man använde bruten svets om dagen, vilken fylldes i vid nattskiftet. Tjockbelagd elektrod användes, som höll 0,11 % C, 0,47 % Mn, 0,013 % P, 0,021 % S och 0,13 % Si. Draghållfastheten var 48 kg/mm², och förlängningen på 50 mm mätlängd 24,5 %. Man använde en strömstyrka av 135-145 A för 4 mm elektroder och 160-175 A för 4,8 mm. (P. Dungan, Journ. Am. Weld. Soc., h. l, s. 17.)

Tekniska högskolan i Karlsruhe har byggt ett svetslaboratorium med 165 m² golvyta med användning av endast normala valsprofiler, som gassvetsats utan några nitar eller skruvförbindningar. Gassvetsning användes, emedan erforderliga generatorer etc. redan fanns i det gamla närbelägna laboratoriet. Svetstiden uppgick till i genomsnitt 30,3 m/min, vilket för en plåttjocklek av 16 mm betecknas såsom mycket gynnsam. (A. Kelsner, Autogene Metallbearbeitung, h. 3, s. 38.) Frithiof Holmgren.

OSCAR VON MILLER +

Den gamla eken har fallit. Ännu vid kraftkonferensen i de skandinaviska länderna förra sommaren deltog han - 78-årig - med sin vanliga elan i förhandlingar, resor och fester, alltid redo att ta till orda med sin på samma gång representativa och spontant personliga elokvens. En charmör och en tjusande representant för den sydtyska kulturen och speciellt det bayerska gemytet.

v. Miller var en av pionjärerna på elektroteknikens och vattenkraftteknikens område. Han var initiativtagare till den historiska första större kraftöverföringen Lauffen-Frankfurt 1891, verkade under den elektriska industriens grundläggningsår i ledningen för det uppväxande storföretaget A. E. G.



och drev sedan under en lång följd av år verksamhet som konsulterande ingenjör särskilt i fråga om vattenkraftutbyggnad. Det rationella tillvaratagandet av Bayerns vattenkrafttillgångar så som det ter sig i dag är huvudsakligen hans verk.

De senare decennierna ägnade han helt åt sitt stora intresse, skapandet av Deutsches Museum, det stora minnesmärket över naturvetenskapens och teknikens storverk. Fackmannen som lekmannen blir lika gripen inför detta jätteföretag, och ingen som besöker München torde underlåta göra ett besök där.

v. Miller var en varm vän av Sverige. Han berättade gärna hurusom han fått sitt förnamn efter konung Oscar I i samband med att hans far ungefär vid gossens födelse blev riddare av Vasaorden, v. Miller var en stor beundrare av svenskt museiväsen, särskilt Skansen, och han har med sin person i icke ringa mån bidragit till tillkomsten av det svenska Tekniska museet, varav han var hedersledamot. Han var även ledamot av Vetenskapsakademien. Axel F. Enström.

PROFESSUREN I TEORETISK KEMI.

Med sex professurer och fyra speciallärarebefattningar förefaller det rent allmänt som om tekniska högskolans fackavdelning för kemi och kemisk teknologi skulle vara väl rustad att tillgodose utbildningsbehovet inom dess speciella ämnesområden. Detta är emellertid ingalunda fallet. Två av professurerna, i organisk och oorganisk kemi, äro betingade av den grundläggande teoretiska utbildningen, för tvenne andra, värmeteknik och maskin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>