Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen / 193 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 11 maj 1934 - Östergötland som kraftprovins, av Gösta Richert

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

11 MAJ 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 193

Tabell 2.

Ägare Kraftverk Vattendrag Effekt kW Kraftens användning

Staten Motala Motala ström 14 700 Allm. distr. o. el. järnvägsdrift

" (gm Motala Ströms kraft a.-b.)
Näs " 1 600 Allm. distr. o. el. järnvägsdrift

Staten Malfors¹ " 21 000 Allm. distr. o. el. järnvägsdrift

" Nykvarn " 1 000 Allm. distr. o. el. järnvägsdrift

Fiskeby fabriks a.-b.
Skärblacka 11 o. 111
" 3 500 Pappersbruksdrift
Ljusfors " 2 100 " "
Fiskeby I o. II " 1 600 " "

Holmens bruks & fabriks a.-b.
Bergsbron-Havet " 11 000 Pappersbruksdrift o. textilindustri

Boxholms a.-b Boxholm, Flemminge m.fl.
Svartån 2 500 Järnverksdrift

Mjölby stad Mjölbyfallen
" 1 400 Allm. distr.
A.-b. Knutsbro kraftstation
Knutsbro
" 1 200 " "
" " Öjebro 3 600 " "
" " Hovetorp
Stångån 1 500 " "
Svartådalens el. kraft & distributionsförening
Vågforsen
Svartån 1 000 " "
Linköpings el. kraft- och belysnings a.-b.
Odensfors " 2 300 " "
Linköpings el. kraft- och belysnings a.-b.
Svartåfors " 3 300 " "
Forsaströms kraft a.-b. Tyrisfors m. fl.
Stångån o. Storån
1 700 " "

A.-b. Nordstjernans el. knäckebrödsfabrik
Hackefors¹
Stångån 1 000 Brödfabrikation
Finspongs metallverks a.-b.
Finspong o. Rämninge
Finspongsån 1 900 Metallverksdrift

¹ Under utbyggnad.

även pappers- och trävaruindustri, metallindustri m. m.

Östergötlands benämning "landet kring Motala ström och dess bifloder" innebär icke enbart en geografisk orientering, den hänsyftar också på detta vattensystems och dess krafttillgångars dominerande betydelse för provinsen. I huvudvattendraget, Motala ström, som på sin väg från Vättern till havet bildar fall om sammanlagt ca 90 m, finnas de största krafttillgångarna; därnäst i betydelse komma Svartån, Stångån och Finspongsån och deras tillflöden. Möjligheterna att i mycket fullständig grad utnyttja vattenföringen för kraftändamål äro tack vare de goda regleringsmöjligheterna ovanligt stora, särskilt i huvudvattendraget. Av Motala ströms nederbördsområde, ca 15 500 km², utgör sjöarealen ej mindre än nära 20 %. Betydelsefullast ur regleringssynpunkt är självfallet Vättern, men även Boren, Roxen och Glan bilda i huvudvattendraget synnerligen värdefulla magasin, liksom Sommen i Svartån och Åsunden, Järnlunden och Stora Rangen i Stångån.

De vattenkrafttillgångar, som sålunda äro tillfin-

Fig. 1. Vattenkrafttillgångar och kraftverk i Östergötland samt schematisk sträckning av viktigare kraftledningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>