Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen / 366 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 22 sept. 1934 - Vertikalkammarugnar vid gasverken, av O. Holmqvist

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

366 TEKNISK TIDSKRIFT 22 SEPT. 1934

Fig. 2. Vertikalkammarugnsanläggning.

blir mindre, generatordraget göres oberoende av vind- och temperaturförhållanden, rörledningar hindras från frysning samt arbetet kommer att försiggå i ett slutet rum. Nackdelar äro fördyrade anläggningskostnader samt otrevliga arbetsförhållanden vid laddning, då en synnerligen stark dammbildning uppstår, om torra och finmalda kol användas. Ett lämpligt byggnadssätt är att låta ugnarna (välisolerade) stå i det fria och bygga in arbetsplatsen på ugnarna å två sidor (se fig. 2).

Under bunkers löper en vagn, vanligen försedd med våginrättning, så att lagom mängd kol och koks-stybb kan föras från resp. bunkers till den kammare, som skall fyllas. För att skydda bottenluckan mot för hög temperatur ifylles först kolstybb till en höjd av ca 4 dm och därovanpå kolen, varefter ifyllnings-luckorna påläggas och avspärrningsanordningarna vid förlagen öppnas för gasen. Efter förgasnings-tidens slut öppnas bottenluckan, och koksen tömmes i en under stående släckvagn samt begjutes med vatten.

Ugnsenheterna böra omfatta minst tre kamrar, vilka ej få vara större än att laddning kan ske var 4:de eller högst 5:te timme vid minimiförbrukning. Bliva intervallen mellan laddningarna för långa, kommer gasens sammansättning att avsevärt variera.

I Sverige användas i regel ugnar, avsedda för 12-14 tim. förgasning och med hänsyn härtill och till önskad storlek å laddningen sker dimensionering av kamrarna. Som exempel angivas följande siffror från Linköpings gasverk.

Kamrarnas:
största bredd nedtill ....... mm 320
största bredd upptill ....... mm 250
största längd nedtill ....... mm 2 500
största längd upptill ....... mm 2 400
inre höjd ................... mm 5 000
Förgasningstid tim. 14
Kolladdning ................. kg 2 150
Hl-vikt å kolen kg 72-75

Dessa kamrar hava en lämplig konicitet som gör, att laddningarna lätt rutscha ned i släckvagnen. Viktigt är att förhållandet mellan längd och höjd ej göres för stort, ej gärna större än 1:2, ty i annat fall blir kokslagret så högt i släckvagnen, att svårigheter uppstår att sedan släcka koksen likformigt. För att väl kunna utnyttja kammarutrymmet bör, å så låga kamrar som i Linköping, 3 ifyllningshål anordnas.

Stigrör och tjärförlag finnas i en mångfald olika utföranden, varje firma har sin specialkonstruktion. Kamrarna äro försedda med separata eller gemensamma förlag, av vilka de senare torde vara att föredraga, då de äro lätta att hålla rena. Stigrören (fig. 4) mynna i ett runt eller U-format rör, förbundet med huvudledningen. Man kan för övrigt helt undvara dessa förlag och låta stigrören mynna direkt i huvudgasledningen. Viktigt är dock att rören stän-

Fig. 3. Ifyllningsluckor och stigrör.

Fig. 4. Genomskärning av vertikalkammarugn. a. övre förlag, b. Undre förlag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>