Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 24 nov. 1934 - Statslån åt den svenska industrien, av Elis Bosæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 47 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 24 NOV.
ÅRG. 64 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 1934
INNEHÅLL: Statslån åt den svenska industrien, av civilingenjör Elis Bosaeus. - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. - 1935 års arbetsvetenskapliga kongress. - Notiser. - Personalnotiser. - Sammanträden.
STATSLÅN ÅT DEN SVENSKA INDUSTRIEN.
Den statliga låneverksamheten åt industrien förelåg till diskussion inom teknologföreningens avdelning för industriell ekonomi och organisation vid dess sammanträde den 29 okt. Inledningsföredraget hölls av civilingenjören Elis Bosæus, som lämnade en orienterande, i det följande återgiven, redogörelse för denna verksamhet. Under diskussionen kom den kritiska inställning, som man inom industrien på goda grunder hyser mot denna verksamhet bl. a. till uttryck i ett anförande av handelsrådet Wilhelm Lundvik.
Samhällslivets utveckling har fört med sig ett flertal former för statlig hjälp åt näringslivet. Även den av dessa former, som statslånen till industrien utgöra, är i sin ordning numera månggestaltad. Direkt eller indirekt förmedla flertalet av statsdepartementen: finans-, social-, kommunikations- och jordbruks- jämte handelsdepartementet sådana lån. Det är helt naturligt, att under sådana förhållanden landets industrimän möta vissa svårigheter att få nödig översikt över de lånemöjligheter, som från det allmännas sida erbjudas dem.
Blott i förbigående skall då först omnämnas den låneverksamhet:
A. som rör sig inom numera speciella och begränsade områden, nämligen
för hantverket genom de av kommerskollegium förvaltade hantverkslånefonden (300 000 kr.) och 1933 års lånefond för ackords- och förlagslån åt hantverkare (1 000 000 kr.),
för torvindustrien, vars lånefond visserligen övergått i den s. k. industrilånefonden, men för vilken särskilda lånevillkor gälla,
B. liksom även den, som mer eller mindre vid sidan av andra näringar kommer industrien tillgodo såsom exempelvis:
1934 års anslag till vissa fiskareföreningar (700 000 kr.), varifrån lån kunnat lämnas även till en fiskmjölsfabrik, fiskkonservfabriker etc.,
1933 och 1934 års anslag för skogshushållningens främjande, från vilka bl. a. lämnats lån till fabriker för brikettering av träkol och till understödjande av gasgeneratordrift,
vattenkraft- (ca 10 mill. kr.) och kraftlednings- (ca 13,6 mill. kr.) lånefonderna,
anslag för exportkreditgaranti - under innevarande budgetår finnes av dessa anslag disponibelt inalles 35 mill. kr. som jämte exportindustrien kommer bl. a. även lantbruk, fiske och svensk teknisk konsulterande verksamhet tillgodo.
Redogörelsen för de industriella statslånen kommer sålunda att avgränsas till den låneverksamhet, som uteslutande avser industrien utan att vara bunden vid någon speciell grupp inom denna.
Sådan låneverksamhet föreligger genomförd eller i vardande på tre skilda linjer:
Genom handelsdepartementet medelst de under kommerskollegii och statskontorets förvaltning stående manufakturförlags- och industrilånefonderna på resp. ca 3,4 och 4,2 mill. kronor.
Genom socialdepartementet medelst 1933 och 1934 års riksdagars anslag på sammanlagt 16,5 mill. kronor för lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet.
Genom det enligt 1934 års riksdags beslut nybildade a.-b. Industrikredit, som beräknas kunna ställa ca 60 mill. kronor till industriens förfogande.
Manufakturförlags- och industrilån.
Den ena av de gamla kommerskollegiifonderna, manufakturförlagslånefonden, har anor värdiga det förnämliga verk, som alltjämt bereder fondens låneärenden. Den har sitt upphov i manufakturdiskontfonden av år 1756, som förvaltades och bokfördes av det inom kommerskollegium arbetande manufakturdiskontkontoret. I förstone beviljades därifrån blott 9 månaders diskontlån. Enligt kungl. maj:ts bestämmelse den 9 dec. 1818 bemyndigades kommerskollegium att från fonden utlämna jämväl förlagslån, avseende "anläggningar av nya här i riket förut okända uppfinningar i fabriks- och slöjdväg". I samband därmed avsattes till fonden 200 000 riksdaler banco. Genom nya avsättningar 1841 och 1866 samt genom införlivande av fondens s. k. besparingskassa - av besparade räntor - nådde fonden småningom upp till sitt nuvarande belopp. År 1874 upphörde utgivandet av diskontlån. Av fondens intressanta annaler framgår bl. a., att därur i väsentlig mån bekostades teknologiska institutets, nuvarande tekniska högskolans, anläggning och uppehållande med ett belopp av 14 000 riksdaler banco årligen 1827-1840. Från fonden lämnades även bidrag med 75 000 riksdaler till Stockholmsutställningen 1866 och med 35 000 riksdaler till den nordiska utställningen i Köpenhamn 1872.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
