Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 24 nov. 1934 - Statslån åt den svenska industrien, av Elis Bosæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
24 NOV. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 439
genom att räntefrihet medgivits under ett à två år. Amorteringstiden har oftast satts till tio år, dock har denna amortering vanligen börjat först efter ett à två år från det lånet lyfts. I regel har departementet sökt anpassa lånevillkoren efter varje sökandes individuella förhållanden om än nyss angivna ram i stort sett hållits obruten.
Beviljade lån utbetalas av statskontoret liksom industri- och manufakturförlagslånen. Lånens övervakning sker på samma sätt som dessa sistnämndas. Låntagare är därjämte skyldig att till socialdepartementet månatligen avlämna rapport över antalet sysselsatta arbetare.
A.-b. Industrikredit.
1924 års bankkommitté väckte i sitt 1927 avgivna betänkande frågan om inrättande för industriens räkning av ett kreditinstitut efter mönster av allmänna hypoteksbanken och stadshypotekskassan. Därefter hemställde år 1933 fullmäktige i riksbanken till finansministern om utredning i ämnet. Fullmäktige utvecklade i sin skrivelse närmare de skäl, som talade för ett särskilt organ för såväl långfristig som medellång kreditgivning åt företag inom näringslivet. Med långfristig kreditgivning betecknades därvid krediter på längre tid än tio år och med medellång kreditgivning avsågos krediter löpande från ett till tio år.
Vid ärendets anmälan inför kungl. maj:t i januari 1934 erinrade finansministern, att statsmakterna i syfte att åstadkomma en sanering av bankväsendet vidtagit åtgärder, ägnade att försvåra kreditgivning på längre tid och att det därför syntes vara en det allmännas uppgift att tillse, att möjlighet bereddes näringslivet att vid sidan av affärsbankerna kunna påräkna en sådan kreditgivning. Finansministern förordade en omedelbar utredning. Denna anförtroddes åt en kungl. kommitté sammansatt av framstående industri- och bankmän under ordförandeskap av generaldirektören Wohlin. Redan den 14 februari avlämnade kommittén sitt betänkande med förslag till inrättande av ett institut för medellång och långfristig kreditgivning åt företag inom näringslivet. Sedan ett flertal ämbetsverk samt industriella och banksammanslutningar yttrat sig i ärendet avlämnades proposition till riksdagen den 6 april i huvudsaklig överensstämmelse med kommittéförslaget. Detta följdes även av riksdagen. Det nya institutet benämndes Aktiebolaget Industrikredit och har haft sin konstituerande stämma under oktober månad. Det beräknas kunna träda i verksamhet frampå nästa år.
1933 års banklag har visserligen ej upptagit någon generell bestämmelse om begränsning av kredittiden. En sådan begränsning anses dock vara i lagens anda och påkallad av omsorgen om bankernas likviditet. De av kungl. maj:t fastställda bolagsordningarna för bankerna begränsa också kredittiden till sex månader à ett år. Där bankerna i vissa fall få bevilja s. k. avbetalningslån på högst 10 år äro dessa lån starkt begränsade till sina belopp. Vid medelstora och mindre industriföretag, som av praktiska skäl ej kunna beredas obligationslån, ha hittills möjligheter saknats för ordnande av erforderliga längre krediter på fullt betryggande sätt. Det nya institutet skall fylla denna brist, i förstone dock reguljärt blott för krediter upp till 10 års tid. Kreditgivningen avses i första hand för fasta anläggningar och för möjliggörande av rationalisering av driften inom företag på skilda områden. Beträffande krediter för igångsättande av en rörelse - s. k. initialkrediter - gäller, att institutet lika litet där som i övrigt får ikläda sig någon företagarrisk utan måste fordra fullt betryggande säkerhet. Då sådan ej omedelbart kan lämnas har man tänkt sig att institutet skall kunna på förhand ställa i utsikt att övertaga anläggningskredit sedan företaget genom mera tillfällig bankkredit kommit till stånd och kan erbjuda erforderliga säkerheter.
Som namnet anger har institutet fått formen av ett aktiebolag. Aktierna i detta skola till minst fem åttondelar tecknas av svenska staten som också äger tillsätta minst fem av styrelsens åtta ledamöter. För närvarande har staten tecknat tre fjärdedelar av aktiekapitalet och tillsatt sex av styrelseledamöterna. Teckningsrätt till högst tre åttondelar av aktiekapitalet har förbehållits svenska banker. Därav ha de tre storbankerna Svenska handelsbanken, Skandinaviska banken och Göteborgsbanken ävensom ett par mindre banker begagnat sig. Bankerna ha f. n. tvenne representanter i bolagets styrelse. Under styrelsen skall närmast sortera en verkst. direktör och en direktion. I övrigt torde avgöranden om organisationen ännu icke ha träffats. Vid de förberedande utredningarna har emellertid framhållits att ett intimt samarbete bör etableras med affärsbankerna, vilket naturligtvis ur ett flertal synpunkter och ej minst för nödig arbetsbesparing är betydelsefullt.
Bolagets aktiekapital är åtta millioner kronor, varav statsverket tecknat sex och bankerna två. Staten har därjämte till bolagets förfogande ställt en garantifond på tolv millioner kronor i 4 % statsobligationer. Garantifonden skall utgöra säkerhet för bolagets förbindelser. Bolagets upplåning, som skall ske genom obligationslån, måste begränsas till fyra gånger sammanlagda beloppet av garantifonden och bolagets reservfond. Det kapital, som bolaget kan ställa till näringslivets förfogande, skulle i förstone bli 56 mill. kronor - motsvarande aktiekapitalets 8 mill. kronor jämte 48 mill. kronor upplånade medel. Då bolaget förutsattes skola snabbt öka sin reservfond, för vilket ändamål särskilda bestämmelser införts i bolagsordningen, och reservfonden liksom garantifonden blir underlag för upplåningen, har man genomsnittligt räknat med ca 60 mill. kronors kapital disponibelt för utlåning.
Vid utredningen om det nya institutet har ifrågasatts, att detta bl. a. skulle medverka vid finansiering åt exportörer av beställningar för vilka köparen betingat sig längre tids kredit såsom t. e. i varvsrörelsen än vanligt. Bolaget kan emellertid åtaga sig sådan finansiering endast under förutsättning att därmed icke förbindes någon valutarisk. Däremot har man sökt finna en form för utnyttjande av bolagets organisation utan att ådraga detsamma några risker i sådana fall då det allmänna har särskilt intresse av en stödlåneverksamhet med företagare- eller annan risk. Enligt bolagsordningens § 18 må nämligen bolagets styrelse mot skälig ersättning till bolaget för det allmännas räkning handhava utlåning åt näringsidkare av medel, som i särskild ordning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
