Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 51—52. 22 dec. 1934 - Wilhelm Graneli †, av Karl S. Thorngren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
22 DEC. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 473
Med teoretisk ingenjörsexamen och praktisk ingenjörsutbildning kom han alltså till brandförsäkringsverksamheten och ingenjör förblev han framför allt, i hela sin gärning. Självfallet är, att med den ledande ställning han snart kom att intaga, först inom sitt bolag och sedan inom yrket, han även måste ägna rörelsens rent affärsmässiga sida sin uppmärksamhet, men huvudsakligen och framförallt var det de tekniska problemen, som lockade honom. Och det finnes intet område från det teoretiska brandskyddet till brandsläckningen, den frivilliga brandkårsrörelsen och tillverkningen av brandskydds- och brandsläckningsmaterial, där han icke gjort sin insats. Han insåg tidigt, att skall icke brandskadefrekvensen växa oss över huvudet och bli en nationalolycka som i U. S. A., måste det tagas stora tag och vägen var sammanslutning och teknisk hjälp. Därmed lågo även riktlinjerna för hans livsverk klara.
Wilhelm Graneli var kollektivist, medvetet eller omedvetet. Det visade han redan under teknistiden, då han nedlade ett sedermera högt uppskattat arbete på att lösa den sedan länge vilande frågan om skapandet av en tekniska högskolans studentkår. Han blev även den nya kårens förste ordförande och framträdde därmed för första gången, men långt ifrån den sista, i offentlighetens ljus. Det var denna kollektivism, som gjorde, att han med hela sitt intresse deltog i den rörelse, som till resultat hade Svenska Brandskyddsföreningens tillkomst. Han tillhörde även föreningens styrelse från början. Samma var även förhållandet när brandförsäkringsgivarna i landet, trötta på att vänta på att staten skulle ingripa, för att i den allmänna säkerhetens intresse komma till rätta med de brandfarliga elektriska anläggningarna, nödgades taga saken i egen hand. De svenska brandförsäkringsanstalternas elektriska nämnd blev resultatet härav, och att bland nämndens principaler återfinnas så gott som alla brandförsäkringsinstitutioner av någon omfattning, är till icke ringa del Granelis förtjänst. Han tillhörde även nämnden från början. Som ett bevis på hans förutseende bör det ej heller glömmas, att när nämnden skulle börja sin verksamhet, visade det sig, att Graneli hade ordnat ett system för övervakande av de elektriska anläggningarna i hos hans bolag försäkrade risker. Detta var något som ingen då hade vågat sig på.
I "Kommittén för brandsläckningsväsendets ordnande i Sveriges städer och köpingar" har han nedlagt ett tjuguårigt förtjänstfullt arbete. Bl. a, har han därvid deltagit i granskningen av hundratals förslag till de brandordningar, som blevo en följd av den nya brandstadgan. Det föll därvid även på hans lott att föra underhandlingar med en hel del kommuner vid genomförandet av denna nya, för brandskyddets höjande så viktiga anordning.
Även i det samarbete ifråga om brandförsäkringsriskernas byggnads- och driftstekniska föreskrifter, som numera äger rum mellan brandförsäkringsgivare av olika läger, har Graneli nedlagt mycken förtjänst.
I det nordiska samarbetet har G. tagit livlig del, såväl ifråga om brandskyddsrörelsen, som ifråga om det nyligen etablerade samarbetet mellan de ömsesidiga nordiska brandbolagen. Där var Graneli i sitt esse. Hans högresta gestalt, representativa sätt, goda talegåvor och ej minst hans spelande humor firade där triumfer. Wilhelm Graneli representerade där det bästa vi svenskar kunna ge i det internationella umgänget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>