Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1. Jan. 1933
- Folke Kilhstedt: Kanadas guldgruveindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
BERGSVETENSKAP
HÄFTE 1 JAN. 1933
REDAKTÖR: B.G. MARKMAN.
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
INNEHÅLL: Kanadas guldgruveindustri, av bergsingenjör Folke Kihlstedt. – Rostskyddsmedel för blanka
maskindelar, av Bengt Kjerrman och John Bergstedt. – Föreningsmeddelanden.
KANADAS GULDGRUVEINDUSTRI.
Av bergsingenjör Folke Kihlstedt.
Världens guldproduktion har under de senaste åren
ökat avsevärt efter en period av stillastående från
1923 års uppsving. Utan tvivel är orsaken till detta
uppsving att söka i den nuvarande, hela världen
omfattande, depressionen. Ju djupare prisfallet på
arbetskraft, energi och förnödenheter gått, desto större
vinster göras av guldgruvorna, vars produkt har ett
konstant eller stigande värde i motsats mot andra
varor under dylika perioder. Den investerande
publikens intresse tvingas in på guldindustrien,
möjliggörande en utökning av produktionskapaciteten,
finansiering av nya malmfynd och stimulering av
sökandet efter nya malmförande områden.
Kanada har här visat sig ytterst aktivt och dess
guldproduktion har därför ökats kolossalt under de
senaste åren, såsom framgår av fig. 1, så att det numera
intagit U. S. A:s gamla ställning som nummer två i världen.
En kort sammanfattning av geologiska, tekniska och
ekonomiska faktorer i denna för Kanada och hela världen
viktiga industrigren torde därför vara av intresse.
Det ligger en kombination av ekonomiska, geologiska och
folkpsykologiska faktorer bakom Kanadas snabba
utveckling i detta hänseende. Händelserna i Klondyke vid
sekelskiftet tände guldfebern inom breda lager och nästa
generation fick den i arv. Lagstiftningen är liberal
och beskyddar den fattiga prospectorn
och hans fynd så långt sig göra låter. Vildmarken är
ingenstädes långt borta i Kanada, och den pioniäranda,
som koloniserade "Vilda Västern" i U. S. A., och som nu
praktiskt taget försvunnit där, finner man mycket utpräglad i
Kanada. Det är ej ur sin plats att jämföra Kanada av i
dag med U. S. A. under senare
hälften av förra århundradet. Landet koloniseras,
vare sig det betyder nya farmer i prärieprovinserna
eller nya gruvor i British Columbia och de östra
provinserna.
Det råder emellertid en viss skillnad mellan de
gamla Pioniärerna i Vilda Västern och den
kanadensiska prospectorn. Den senare är vanligen en
någorlunda skolad människa med kännedom om geologiska
och ekonomiska förhållanden; han har till sitt
förfogande moderna kommunikationsmedel och sist men
icke minst, han lever i ett lagstyrt samhälle. Hans
upptäckter leda därför snabbare och säkrare till
verklig gruvdrift.
Stora delar av Kanada äro ur geologisk synpunkt
 |
Fig. 1. Grafisk framställning av Kanadas guldproduktion sedan 1895.
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934b/0003.html
