8 (Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1933 - Bengt Kjerrman, John Bergstedt: Rostskyddsmedel för blanka maskindelar - Föreningsmeddelanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tab. 7. Grupp E: Proven upphängda på kemiska
laboratoriet, utsatta för syra-ångor, ammoniak etc.
under 355 dygn (3 augusti 1932–24 juli 1933).

Dubbla prov.

Nr Utseende efter rentvättning i 2 del. bensol + 1 del
denaturerad sprit Grad av
rostangrepp

1 Blank, med matta fläckar och rost i kanterna . . . 2

2 Blank, rostfri . . . 0

3 Fullständigt täckt av röd rost . . . 10

4 Blank, med svag rost i kanterna . . . 1

5 Blank, med rost i kanterna . . . 5

6 Till största delen täckt av röd rost . . . 8

7 Blank, med matta rostfläckar i kanterna . . . 3

8 Blank, med kraftiga rostfläckar i kanterna . . . 6

9 Blank, rostfri . . . 0

10 Blank, rostfri . . . 0

11 Blank, med rost i kanterna . . . 5

12 Blank, med rost i kanterna . . . 5

13 Blank, med kraftiga rostfläckar i kanterna . . . 6

14 Blank, rostfri . . . 0

15 Blank, med enstaka matta fläckar . . . 2

16 Hela ytan mörketsad . . . 8

17 Hela ytan mörketsad . . . 8

18 Blank, med stora, matta fläckar, rost i kanterna . . . 5

19 Blank, med enstaka matta fläckar . . . 2

20 Blank, med svag rost i kanterna . . . 1

21 Blank, med stora, matta fläckar, kraftig rost i kanterna . . . 7

22 Blank, med rost iskanterna . . . 5

nr 2 den främsta platsen, både när det gäller skydd
vid ordinära atmosfäriska förhållanden (grupperna A
och B) och vid inverkan av saltvatten och frätande
gaser (grupperna C och D resp. E).

Det är emellertid icke allenast den absoluta
skyddsförmågan för rostangrepp, som är avgörande. Som
redan ovan påpekats lider ju nr 14 av den
svagheten, att det lätt kan avlägsnas. Från fall till fall
bör därför lämpligheten bedömas och ävenledes med
hänsyn tagen till de förhållanden, under vilka
maskindelarna skola förvaras eller fraktas. Genom
specialtabellerna kan man härvidlag draga i de flesta
fall erforderliga slutsatser. Det bör dock i varje fall
noggrant diskuteras, vilket medel som kan vara det
lämpligaste. Härvidlag bör givetvis även hänsyn
tagas till priset.

FÖRENINGSMEDDELANDEN

Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och
bergsvetenskap samlades till ordinarie sammanträde
fredagen den 8 dec. 1933 kl. 19,30 å föreningens lokal i
Stockholm. Sammanträdet öppnades av avdelningens
ordförande, överingenjören H. Brahmer, som erinrade
om att sedan sista sammanträdet ledamöterna av
avdelningen bergsingenjör S. Bock, bergsingenjör E. N. F. von
Zweigbergk och civilingenjör Th. Wawrinsky avlidit, den
förstnämnde till följd av olycksfall i arbetet. Till att
jämte ordföranden justera protokollet utsagos
disponenten H. Sundholm och civilingenjör H. Sjöström. På
grund av anmälan inträdde i avdelningen civilingenjörerna
Carl Blomstedt och C.-W. Pilo, varjämte invaldes
fil. dr Allan Bernton och civilingenjör Sture Schmidt.

Därefter höll direktör Elof Tegnér föredrag med
skioptikonbilder om "En snabbresa genom några
vinländer". Med överlägsen sakkunskap redogjordes för
vinproduktionen på Madeira, i Jerez-området i Spanien och
i Douro-området i Portugal. Det var sålunda
tillverkningen av starkviner, som nu behandlades, och samtidigt
de trakter, vilka ur svensk synpunkt äro av särskilt
intresse, i det att största importen äger rum från Portugal
(inkl. Madeira), Frankrike, Spanien, Grekland, Italien
och Tyskland i nu nämnd ordning. Samtidigt påpekades,
att den starka ökningen i konsumtionen av viner av
svensk tillverkning medfört, att Sverige nu torde vara
det fjärde landet i ordningen, vad beträffar den
inhemska avsättningen, med en för innevarande år beräknad
kvantitet av ca 400 000 l av egen tillverkning. Denna i
och för sig glädjande utveckling får dock knappast
anses innebära, att de svenska vinerna i fråga om kvalitet
verkligen kunna konkurrera med de högklassiga, som
framställts av druvor. Det framhölls, att Madeira, där
f. ö. Vin- och spritcentralen driver eget företag, har sin
största kund i Sverige. Delvis tämligen överraskande
detaljskildringar från vintillverkningen i de
ifrågavarande länderna lämnades, och den som förut möjligen
trott, att framställandet av verkliga kvalitetsviner var
en icke allt för invecklad sak och framförallt beroende
av god och tjänlig väderlek, blev nödsakad att i
åtskilligt korrigera sin uppfattning.

Sedan förhandlingarna avslutats och julmat avätits
samlades de närvarande till samkväm. Efter de
officiella men det oaktat ej alltid särdeles allvarliga talen
för föredragshållaren och den avgående vice sekreteraren
dr B. Groth av överingenjör Brahmer samt för denne i
egenskap av ordförande för löpande år och för de
avgående styrelseledamöterna disponenten J. Kempe och
civilingenjör O. Laquist av professor G. Wallquist
fortsattes samvaron under om möjligt mera otvungna
former. Vid domstolsförhandlingar, som leddes av
civilingenjör Karl Wessblad, rannsakades vissa av de
närvarande för under året begångna förseelser och ådömdes
mer eller mindre kännbara straff eller blevo
undantagsvis frikända. Ern orkester under anförande av civilin
genjör E. Göth utförde flera särdeles uppskattade
musikstycken; Lucia, som hälsades med ett anförande i
bunden form av ordföranden, iskänkte glögg, och
åtskilliga sångnummer utfördes av en improviserad blandad
kör. Professor G. Wallquist framförde en hälsning till
de teknologer, som infunnit sig till sammanträdet i
ovanligt stort antal.

Som vanligt hade avdelningen ihågkommits med ett
flertal julgåvor. Sålunda kunde a.-b. Stockholms
bryggeriers öl fritt konsumeras i särdeles uppskattade
sejdlar av specialutförande från Gustavsbergs porslinsfabrik,
samvarons glädje förhöjdes av levande ljus från
Liljeholmens stearinfabrik, för den personliga yttre hygienen
hade sörjts av Barnängens tekniska fabriker och en del
av de närmaste dagarnas försörjningsbekymmer hade
lättats av a.-b. Reymersholms livsmedel. H. C.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Oct 18 15:30:33 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1934b/0010.html

		Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap / 8 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|

Nr	Utseende efter rentvättning i 2 del. bensol + 1 del denaturerad sprit	Grad av rostangrepp
1	Blank, med matta fläckar och rost i kanterna . . .	2
2	Blank, rostfri . . .	0
3	Fullständigt täckt av röd rost . . .	10
4	Blank, med svag rost i kanterna . . .	1
5	Blank, med rost i kanterna . . .	5
6	Till största delen täckt av röd rost . . .	8
7	Blank, med matta rostfläckar i kanterna . . .	3
8	Blank, med kraftiga rostfläckar i kanterna . . .	6
9	Blank, rostfri . . .	0
10	Blank, rostfri . . .	0
11	Blank, med rost i kanterna . . .	5
12	Blank, med rost i kanterna . . .	5
13	Blank, med kraftiga rostfläckar i kanterna . . .	6
14	Blank, rostfri . . .	0
15	Blank, med enstaka matta fläckar . . .	2
16	Hela ytan mörketsad . . .	8
17	Hela ytan mörketsad . . .	8
18	Blank, med stora, matta fläckar, rost i kanterna . . .	5
19	Blank, med enstaka matta fläckar . . .	2
20	Blank, med svag rost i kanterna . . .	1
21	Blank, med stora, matta fläckar, kraftig rost i kanterna . . .	7
22	Blank, med rost iskanterna . . .	5