Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap / 60 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - Helmer Nathorst: Något om blästertemperaturens betydelse vid sinterbeskickade masugnar - Diskussion

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2.

En kontroll på samma sätt som förut genom
uträknande av gastemperaturens variation med
blästertemperaturen gav ett mycket bättre, om också ej fullt så
tillfredsställande resultat, i det gastemperaturen nu
förblev nästan oförändrad vid ändring av blästertemperaturen.

Ekv. är således ej ur rent teoretisk synpunkt fullt
riktig, men förf. erhöll ett "praktiskt" bevis för att
den måste vara mycket nära rätt.

Mätningar gjordes nämligen på hyttan för en vecka
med en drivning av 226,7 ton mot förut 289 ton och
något höjd blästertemp., nämligen 427°. Värdena
upptogos, först sedan hyttan en tid gått med denna
drivning. Om alldeles samma beräkningar göras
för denna vecka, visar det sig, att ekvationerna
bliva nästan identiska, när de korrigerats för olika
volymvikt hos träkolen. Den andra veckans kol
hade nämligen varit rätt mycket fuktigare.

Överensstämmelsen var så noggrann, att när i ekv.
för andra veckan insattes värdena på blästertemperaturen

	CO2
och förhållandet	–––––	från försöksveckan som
	CO

resultat erhölls en kolåtgång av 683,4 g pr kg
tackjärn i stället för det riktiga 685,5 g.

Grafiskt kan ekv. 6a återgivas i en kurvserie, fig. 2.

	CO2
Kurvan över	–––––	får man tänka sig som
	CO

[phi]–x-planet nedfällt till xT-planet. Dessa kurvor
representera samtliga kolåtgången som funktion av

	CO2
blästertemperaturen vid oförändrat förhållande	–––––	.
	CO

Vid ökad blästertemperatur minskas förmodligen
detta förhållande en aning, varför man får en
resulterande kurva, som går något flackare. Ur kurvorna
torde kunna dragas den slutsatsen, att man genom
100° ökning skulle vinna högst 1 hl pr ton.

Givet är, att dessa kurvor gälla endast för de
förhållanden, som voro rådande i Fagersta och, som
förut framhållits, torde de ej vara säkra på något
större avstånd från den undersökta punkten.

Av kurvorna framgår vidare tydligt, att man kan
göra avsevärda kolbesparingar genom ett förbättrat

	CO2
förhållande	–––––	. Detta kan t. e. åstadkommas
	CO	</table> genom lägre drivning. Det visade sig, att den förut omnämnda försöksveckan med en drivning av 226 ton fick en kolåtgång av 35,6 hl/ton, ehuru skogskolen den veckan höll i medeltal 23 % vatten. Den höga fuktigheten tycks dock endast ha orsakat sänkt gastemperatur 113° och ökad fuktighet 78 g/nm3. Gasanalysen visade 20,6 % CO2 och 20,0 % CO, alltså CO2 ett förhållande ––––– på 1,03. I materialbalansen CO </table> syntes, att mängden gas pr kg tackjärn knappast ändrades i förhållande till föregående värden, utan anledningen till den ökade kolsyrehalten torde vara att söka däri, att vid den högre drivningen tiden för 1 kg tackjärn är 2,07 min., medan den vid den lägre drivningen är 2,74 min. Då har alltså i senare fallet den mot l kg tackjärn svarande gasmängden varit betydligt längre tid i pipan och alltså kunnat nå närmare jämviktsläget vid reduktionen. Som sammanfattning av försöken torde man kunna säga, att de visat, att vid sinterbeskickning en ökning av blästertemperaturen ej mycket lönar sig, medan man däremot kan vinna mycket, om man på något sätt kan förbättra förhållandet mellan CO2 och CO i hyttgasen, vilken senare fråga får anses ligga utanför ramen för denna uppsats. Diskussion. Bergsingenjör Martin Wiberg (autoreferat): Det är nu ganska länge sedan masugnsprocessens värmeekonomi var föremål för en allmän diskussion här i landet, och då träkolskostnaden i masugnarna utgör en av de mest betungande utgiftsposterna inom svensk järnhantering, är det därför glädjande, att ingenjör Nathorst tagit upp denna fråga till behandling i dag. För omkring ett år sedan hade jag tillfälle att utföra en värmeteknisk studie av masugnsprocessen vid ett annat verk, där man liksom i Fagersta arbetar med ren sinterbeskickning, och det kunde kanske därför vara av intresse att i samband med ingenjör Nathorsts föredrag nämna något om resultatet av dessa undersökningar. Med utgångspunkt från en fullständig material- och värmebalans för masugnen uppställdes en formel, utvisande sambandet mellan kolåtgången och diverse driftsdata. Vid formelns härledning ha inga antaganden gjorts beträffande reduktionsförloppet eller temperaturfördelningen i masugnens inre, utan hänsyn har endast tagits till begynnelse- och sluttillstånden hos de tillförda och bortförda ämnena. Formeln gör därför anspråk på att gälla tämligen exakt för den ifrågavarande beskickningen och tackjärnssorten, ty om formeln ej är satisfierad, kan man ej få en värmebalans för masugnen att gå ihop. Till grund för formeln ligga följande driftsdata och beteckningar: Tackjärnsprocent av gods = 61,6 %. Kalksten = 3,6 % av gods. Träkolens kal. värmevärde = 7 665 Kal./kg torrsubstans. Tackjärn: Si = 0,70 %. Mn = 0,55 % << prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >> Project Runeberg, Fri Oct 18 15:30:33 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1934b/0062.html